Sveriges ekonomi
Återhämtningen i den svenska ekonomin har under 2010 varit mycket stark.
BNP har under årets första tre kvartal ökat runt 8 procent uppräknat till års-takt. BNP beräknas öka med 5 procent under 2010, trots att återhämtningen i de ”gamla” industriländerna är skakig och håller tillbaka den svenska exporttill-växten. Det betyder att BNP är tillbaka på samma nivå som innan finanskrisen.
Industrins exporttillväxt beror på en snabb återhämtning av svensk export.
Efter ett fall på drygt 13 procent väntas exporten i år växa med omkring 11 procent. Inte enbart exporttillväxten utan också tillväxten i inhemsk efterfrågan beräknas utvecklas långsammare.
Framförallt är det utvecklingen av exporten och investeringarna inklusive lager som ligger bakom årets snabba BNP-tillväxt. Men hushållens konsumtionsut-gifter har också ökat.
Tabell Försörjningsbalans åren 2008 – 2011
2008 2009 2010 2011
Hushållens konsumtion 0,0 -0,4 3,6 3,5
Offentlig konsumtion 1,0 1,7 2,0 0,6
\\FILSERVER\SHARED\SHARED\KS\KANSLI\PROT\KSAU\2011\AU20110126.doc
Kommuner 1,4 1,9 1,4 0,6
Fasta bruttoinvesteringar 1,4 -16,3 5,5 8,5
Lagerinvesteringar -0,4 -1,7 2,2 -0,3
Export 1,7 -13,4 11,1 8,3
Import 3,5 -13,7 13,0 7,5
BNP -0,6 -5,3 5,5 3,9
Arbetsmarknaden i Sverige
Under finanskrisen har antalet sysselsatta minskat med 160 000 och antalet arbetslösa har ökat med nästan lika många till 9 procent av arbetskraften. Ned-gången är dock liten jämfört med fallet i början av 90-talet.
På kort sikt bestäms sysselsättningsökningen främst av hur efterfrågan i eko-nomin förändras. Ökad efterfrågan från Sveriges exportmarknader, behov av lageruppbyggnad, ökade investeringar och ökad efterfrågan hos hushållen dri-ver sysselsättningsutvecklingen. Olika indikatorer pekar nu på en fortsatt väx-ande efterfrågan och därmed förbättrad arbetsmarknad.
Antalet varsel är tillbaka på låga nivåer, antalet nyanmälda lediga platser är fler än för ett år sedan och företagens bedömningar av den framtida sysselsättning-en är positiva.
Enligt SKL:s bedömningar uppnås jämviktsarbetslöshet år 2015 då arbetslös-heten uppgår till 6,3 procent och arbetskraftsdeltagande till 82,3 procent av befolkningen. Antalet arbetade timmar ökar med drygt 5 procent mellan 2009 och 2015 och antalet sysselsatta med 275 000.
Tabell Nyckeltal för arbetsmarknaden
2010 2011 2012 2013 2014 2015
*/ Procent av befolkningen 16-64 år
**/ Procent av arbetskraften
Löner och priser
\\FILSERVER\SHARED\SHARED\KS\KANSLI\PROT\KSAU\2011\AU20110126.doc
De löneavtal som slöts under 2010 innebar avtalade löneökningar på runt 1,7 procent per år (2 till 2,5 procent inklusive löneglidning). I takt med att arbets-marknaden förbättras och arbetslösheten minskar mot sin jämviktsnivå närmar sig löneutvecklingen återigen den långsiktiga nivå som bestäms av näringslivets prisökningar och produktivitet.
SKL:s bedömning är att Riksbanken kommer att höja styrräntan i en takt av 0,55 – 0,75 procentenheter per år. I slutet av 2013 antas styrräntan nå 3 pro-cent. Denna utveckling pararellt med höjda långräntor drar upp hushållens räntekostnader och därmed inflationen. Inflationstakten ökar ganska långsamt och beräknas först i början av 2014 nå över 2 procent.
Tabell Konsumentprisindex (KPI)
2010 2011 2012 2013 2014 2015
KPI 1,2 1,6 1,7 1,8 2,1 2,3
Skatteunderlaget
Trots minskningen av arbetade timmar 2009 var skatteunderlaget i stort sett oförändrat realt. Den kraftiga ökningen av ersättningarna till arbetslösa och större pensionsutbetalningar höll uppe skatteunderlaget. När sysselsättningen i år ökar ser skatteunderlaget ändå inte ut att ta fart. Det beror på att den fortfa-rande svaga situationen på arbetsmarknaden leder till låga löneökningar.
Tabell Skatteunderlagstillväxt
SKL räknar med att antalet arbetade timmar, tack vare återhämtningen på ar-betsmarknaden, fortsätter växa snabbare än trendmässigt fram till 2015. Skat-teunderlaget kommer dock inte nå så hög ökningstakt som under förra kon-junkturuppgången. Det beror huvudsakligen på att sysselsättningen inte väntas öka i lika snabb takt som under perioden 2005 – 2008. Relativt låga
prisök-\\FILSERVER\SHARED\SHARED\KS\KANSLI\PROT\KSAU\2011\AU20110126.doc
framöver.
Generella statsbidrag
I syfte att värna välfärdens kärna höjdes statsbidragen till kommuner och landsting tillfälligt med 17 miljarder kronor 2010. Tack vare konjunkturstödet ökar kommunsektorns total intäkter med nästan 2 procent realt. Trots en åter-gång till snabbare ökning av skatteunderlaget kompenserar det inte inkomst-bortfallet av konjunkturstödet. Därför minskar kommunsektorns intäkter realt 2011 och 2012 och blir endast obetydligt större än 2010.
Kommunsektorn
Ekonomisk utveckling
Höga intäktsökningar 2010 åtföljs av mycket begränsade resursförstärkningar 2011. För att klara pris- och löneökningar nästa år krävs det drygt 10 miljarder kronor, att jämföra med intäkterna som endast ökar med cirka 4 miljarder kro-nor. Det krävs ytterligare nästan 7 miljarder kronor om kostnaderna skulle öka i takt med demografi + trend. Detta innebär lägre resultat alternativt att effek-tiviseringar genomförs.
I en enkätundersökning som SKL gjort uppger mer än hälften av kommunerna att de kommer att genomföra generella besparingar på samtliga verksamheter, men nästa års budget innehåller även omstruktureringar och anpassningsåtgär-der. Som exempel planeras planeras neddragningar inom skolan, äldreomsor-gen, administrationen samt inom teknisk förvaltning. Över 40 procent av kommunerna planerar avgiftshöjningar, främst inom omådet vatten- och av-lopp. Få kommuner kommer att ändra skatten 2011.
Inom de områden som kostnadsutvecklingen bedöms som mest osäker åter-finns ekonomiskt bistånd, placeringar på institution och i familjehem samt om-sorg om funktionshindrade.
SKL gör bedömningen att kostnaderna nästa år ökar med en halv procent i fasta priser, vilket endast motsvarar de demografiska behoven. Trots återhåll-sam kostnadsutveckling beräknas resultatet försämras med cirka 9 miljarder kronor jämfört med i år och uppgå till 5,5 miljarder, motsvarande 1,3 procent av skatter och statsbidrag.
Tabell Kostnadsökning exklusive ekonomiskt bistånd fördelat på olika komponenter 2009 – 2015
Utfall
\\FILSERVER\SHARED\SHARED\KS\KANSLI\PROT\KSAU\2011\AU20110126.doc
Med uppräknade statsbidrag ser det något bättre ut på intäktssidan år 2012.
Sammantaget ökar intäkterna tillräckligt för att klara pris- och löneökningar samt demografiska behov.
Med uppräknade statsbidrag blir kommunernas resultat positiva för hela perio-den 2011 – 2015. Resultatets genomsnittliga andel av skatteintäkter och gene-rella statsbidrag uppgår endast till 0,5 procent under perioden. Om statsbidra-gen inte räknas upp blir resultatet negativt från och med år 2013 och uppgå till nästan minus 10 miljarder år 2015.
Demografisk utveckling
Kommunerna har många utmaningar kommande år. Behoven och resurserna för olika kommunala verksamheter skiftar snabbt, beroende på storleken på barnkullar, befolkningens flyttmönster, regelförändringar och reformer samt konjunkturläge. Utmaningen för kommunerna är att anpassa verksamheterna efter skiftningarna.
Ett ökat antal födda barn medför högre volymutveckling de närmaste åren för bl.a. förskoleverksamheten. Även verksamheten för grundskola och skolbarn-omsorg väntar ökade krav för hela perioden. Gymnasieskolan drar ned volym-förändringen kraftigt under 2010 – 2015, vilket innebär at verksamheten måste anpassas till ett väsentligt lägre antal elever.
Den nya gymnasieskolan GY2011
Samtidigt som kommunerna måste anpassa sig till efter förändringar i demo-grafi och efterfrågan måste skolorna anpassa verksamheten till den nya gymna-sieskolan, GY 2011, som träder i kraft hösten 2011.Enligt budgetpropositionen för 2011 bedömer regeringen att den nya gymnasieskolan ska leda till effektivi-seringar i kommunsektorn. Förbättrad genomströmning och planeringsförut-sättningar ska enligt regeringen ge effektiviseringsvinster på 675 Mkr år 2012, 895 Mkr år 2013, 1 360 Mkr år 2014 och 1 930 Mkr från och med år 2015.
SKL anser inte att det är möjligt att uppnå dessa effektiviseringar. Enligt be-räkningar från SKL motsvarar neddragningen år 2015 cirka 4 000 gymnasielä-rare, vilket är 12 procent av dagens antal.
\\FILSERVER\SHARED\SHARED\KS\KANSLI\PROT\KSAU\2011\AU20110126.doc
nedsättning
Kommunernas kostnader för verksamhet omsorg kring personer med funk-tionsnedsättning ökar fortfarande mer än genomsnittet för samtliga verksam-heter. Nettokostnaden var 41,5 miljarder kronor 2009, vilket innebär en ökning med 3,7 procent jämfört med året innan.
Under perioden 2003 – 2009 ökade antalet personer med kommunala LSS-insatser med 17 procent medan totala befolkningen ökade med 4 procent. An-talet personer över 65 år med insatser enligt LSS ökade under samma period med 28 procent och uppgår 2009 till 7,6 procent av totalt antal.
Även antalet personer över 65 år med personlig assistans enligt LASS, som delfinansieras av kommunerna, har ökat kraftigt sedan rätten att behålla assi-stansen efter fyllda 65 år infördes 2001. På grund av att fler personer över 65 år får insatser enligt LSS och LASS har kostnadsökningen för äldreomsorgen dämpats under 2000-talet. Orsaken är att de troligen skulle haft andra insatser som annars räknas till äldreomsorg.
Kostnaderna för försörjningsstöd ökar, men ökningstakten avtar
Kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd har de senaste 25 åren varie-rat mellan 5 och 14 miljarder kronor per år. Variationen förklaras till stor del av arbetslöshetens omfattning men också av stora variationer av flyktingmotta-gande.
Under år 2009 ökade kostnaderna med 1,6 miljarder kronor till 11,1 miljarder kronor. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd fortsätter att öka under 2010 men i beskedligare takt.
SKL:s bedömning är att kostnaden för ekonomiskt bistånd (exklusive bistånd till flyktingar) kommer att ligga mellan 7,5 och 8 miljarder kronor när arbets-marknaden är i jämvikt, jämfört med dagens nivå på drygt 9 miljarder.