Innehållsförteckning
1 Internationella mål och strategier ... 2 1.1 Internationella klimatmål ... 2 1.2 Agenda 2030 och globala målen ... 2 1.3 TENT-T ... 2 2 Nationella mål och strategier ... 4 2.1 De transportpolitiska målen ... 4 2.2 Sveriges miljömål ... 4 2.3 Sveriges klimatmål ... 4 2.4 Näringspolitiska mål ... 5 2.5 Nationell plan för transportsystemet 2018-2029 ... 5 3 Mål för stråket Stockholm-Oslo ... 6 4 Regionala mål och strategier ... 8 4.1 Värmlandsstrategin 2014-2020 ... 8 4.2 Energi- och klimatstrategi för Värmlands län ... 8 4.3 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Värmland 2017-2021 ... 8 4.4 Bana väg för framtiden ... 9 4.5 Regional systemanalys ... 9 4.6 Värmland 2060 ... 9 5 Kommunala mål, planer och utveckling ... 10 5.1 Kristinehamns kommun ... 10 5.2 Karlstads kommun ... 10 5.3 Kils kommun ... 11 5.4 Arvika kommun ... 11 5.5 Eda kommun ... 12
1 Internationella mål och strategier
1.1 Internationella klimatmål
FN:s klimatkonferens COP211, som ägde rum i Paris i december 2015, resulterade i ett bindande globalt avtal om minskade utsläpp av växthusgaser. Avtalet ska börja gälla år 2020 och målet är att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader, helst till en och en halv grad. EU har satt upp egna bindande klimat- och energimål. Fram till 2030 är EU:s klimatmål 40 procent lägre växthusutsläpp än 1990, minst 27 procent förnybar energi och minst 27 procent högre
energieffektivitet. På längre sikt krävs ännu större utsläppsminskningar för att kunna förhindra farliga klimatförändringar. EU har lovat att minska sina utsläpp med 80–95 procent jämfört med 1990 års nivåer till 2050 om andra utvecklade länder gör detsamma.
1.2 Agenda 2030 och globala målen
Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer Agenda 2030 och 17 globala mål för hållbar utveckling. Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Agenda 2030 och globala målen innehåller samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling; den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030 och regeringen har beslutat om en handlingsplan innehållande centrala politiska åtgärder för åren 2018 - 2020.
Figur 1:1 Globala målen.2
1.3 TENT-T
TEN-T är beteckningen för det transeuropeiska transportnätverk som har inrättats i syfte att skapa ett säkert och hållbart trafiksystem i EU. Nätet är trafikslagsövergripande och består av ett stomnät (Core Network) och ett övergripande nät (Comprehensive Network). Värmlandsbanan ingår i såväl
stomnätet som i det övergripande nätet. Dessutom finns det nio Stomnätskorridorer (Core Corridors) inom EU, se Figur 1:2.
1 COP = Conference of the Parties, 21 = vilken gång i ordningen som konferensen hålls
Figur 1:2 Stomnätskorridorerna i TEN-T inklusive föreslagna förlängningar (streckade linjer).3 Från Regeringens sida finns förhoppningar om att förlänga stomnätskorridoren Scandinavian-Mediterranean (ScanMed) så att hela sträckningen mellan Oslo och Stockholm och Botniska korridoren inkluderas i ScanMed, se Figur 1:2. En inkludering i denna formella korridor innebär en betydligt högre prioritet och tillgång till mer EU-finansiering än om man endast är inkluderad i stomnätet.
Målen för TEN-T ligger i linje med de nationella transportpolitiska målen och är inriktade på
gränsöverskridande transporter. Det finns olika målår att förhålla sig till, för stomnätverket är målåret 2030 och för det övergripande nätet är målåret 2050. Målen har en generell inriktning mot hållbarhet och överflyttning till mer hållbara transporter. I TEN-T-förordningen pekas prioriterade områden ut för varje trafikslag och krav på transportinfrastrukturen definieras.
Prioriteringar och krav vad avseende järnväg handlar bland annat om utbyggnad av signalsystemet ERTMS, förbättrad säkerhet vid plankorsningar, lindring av buller och anslutning till annan
transportinfrastruktur såsom vägar, inre vattenvägar och hamnar. Ett krav för TEN-T-nätet är även att 740 meter långa tåg skall kunna hanteras och en största tillåtna axellast på minst 22,5 ton.
2 Nationella mål och strategier
2.1 De transportpolitiska målen
Det övergripande transportpolitiska målet handlar om att ”Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet”. Målet består av två delmål, ett funktionsmål och ett hänsynsmål.
Funktionsmålet handlar om att Sveriges medborgare ska ha grundläggande tillgänglighet till transporter av god kvalitet. Transporterna skall bidra till att internationell konkurrenskraft i hela landet och ska utformas så att det skapar förutsättningar för mer hållbara transporter.
Transportsystemet skall också vara jämställt vilket innebär att det skall utformas för både män och kvinnor, samt så att det är tillgängligt för barn och funktionsnedsatta.
Hänsynsmålet har formulerats för att främja säkerhetsarbetet inom transportsystemet, samt för att uppnå miljökvalitetsmålen. För att begränsa transportsystemets klimatpåverkan finns en målsättning om att Sverige år 2030 skall ha en bilflotta som är fossiloberoende. Vad avser säkerhetsarbetet så skall transportsystemet utformas för att nå nollvisionen om inga döda eller skadade i trafiken. Som medel för att nå målen ska teknik och informationsteknologi användas i en högre utsträckning.
2.2 Sveriges miljömål
Sveriges miljömål beslutades av riksdagen år 1999. Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål. Regeringen har även antagit 29 etappmål, varav ett tjugotal fortfarande är aktuella.
Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en
generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. I målet står också att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder.
Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det finns även preciseringar av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen.
Etappmålen anger steg på vägen för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Etappmål har antagits av regeringen för miljömålet ”Begränsad klimatpåverkan” och inom områdena avfall, biologisk mångfald och farliga ämnen.
2.3 Sveriges klimatmål
År 2017 antog riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Ramverket innehåller klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd.
Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utsläppen i Sverige ska gradvis minska, och minskningen jämförs med utsläppsmängden under år 1990. Minskningen ska ske enligt följande:
- Senast år 2030 ska utsläppen vara minst 63 procent lägre - Senast år 2040 ska utsläppen vara minst 75 procent lägre - Senast år 2045 ska utsläppen vara minst 85 procent lägre
Trafikverket ska på uppdrag av regeringen jobba mot de nationella klimatmålen. Av dessa berörs transportsektorn av följande mål:
- Sverige ska ha en fossil oberoende fordonsflotta till år 2030 - Sverige ska inte ha några nettoutsläpp av klimatgaser vid år 2050
Målet till 2030 har Trafikverket tolkat som en minskning av fossil energi i vägtransporter med 80 jämfört med 2004. Till 2050 behöver transportsektorns koldioxidutsläpp ligga på noll för att Sverige ska kunna nå klimatmålet om klimatgasutsläppsneutralitet till år 2050.
2.4 Näringspolitiska mål
Det övergripande näringspolitiska målet handlar om att stärka den svenska konkurrenskraften. Ett näringspolitiskt mål rör även sjöfarten, där syftet är att tillvarata sjöfartens möjligheter inom exportnäringen.
2.5 Nationell plan för transportsystemet 2018-2029
Trafikverket har arbetat fram en nationell plan för Sveriges transportsystem 2018–2029 som innefattar åtgärder för att underhålla samt utveckla den statliga infrastrukturen. De åtgärder som är framtagna ska skapa ett effektivt och hållbart transportsystem samt bidra till att möta dagens och framtidens utmaningar. Åtgärderna är framtagna enligt fyrstegsprincipen. Planen är
trafikslagsövergripande och berör bland annat utveckling av säkra och funktionella vägar, utveckling av järnvägssystemet, säkerhet för oskyddade trafikanter, överflyttningen av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart, minskad miljöpåverkan, utveckling av framtidens transportsystem samt hållbara stadsmiljöer och tillgänglighet på landsbygderna. En av de utpekade namngivna bristerna i aktuell nationell plan är stråket Oslo-Stockholm samt Värmlandsstråket (Oslo, Norge)–
3 Mål för stråket Stockholm-Oslo
Mål för stråket Stockholm-Oslo togs fram i TRV 2017/14854 Åtgärdsvalsstudie Förbättrad
tillgänglighet inom stråket Stockholm–Oslo (2017). De långsiktiga målen för järnvägen i stråket
formulerades sammanfattat som: - Stärkt konkurrenskraft.
- Restid på max tre timmar mellan Stockholm och Oslo.
- Ett attraktivt transportsystem för daglig pendling mellan utpekade nodstäder.
Målet är även att ha en turtäthet som uppfyller resenärers behov och efterfrågan. Restidmålet på tre timmar förväntas bidra till att stärka järnvägens konkurrenskraft gentemot flyg, bil och lastbil.
För att uppnå de långsiktiga målen har en utbyggnadsplan inom ramen för ÅVS Stockholm-Oslo tagits fram för hela stråket. En ny järnvägslänk mellan Örebro och Kristinehamn (Nobelbanan) är föreslaget, samt en ny länk mellan Arvika och Oslo (Gränsbanan). Detta är utbyggnader som är planerat att genomföras på lång sikt, bortom år 2040. På medellång sikt planeras åtgärder för förhöjd kapacitet på Värmlandsbanan mellan Kristinehamn och Arvika.
Figur 3:1 Föreslagen utbyggnad i stråket Stockholm-Oslo.4
Mål har i ÅVS Stockholm-Oslo formulerades även Värmlandsbananas delsträckor Kristinehamn-Kil respektive Kil-Arvika. För sträckan Kristinehamn–Kil gäller måltal som presenteras i Tabell 3:1. År 2030 finns inga utpekad mål sträckan Kil-Arvika redovisade.
Tabell 3:1 Formulerade måltal för år 2030 på sträckan Kristinehamn-Kil.5
2017 Mål för år 2030
Trafik 95 enkelturer/dygn +30 procent
Punktlighet 92 procent 95 procent
Restid 47 min 40 min
STH 140 km/h 160 km/h
Snitthastighet - 110 km/h (inkl. stopp)
4 Trafikverket (2017), Åtgärdsvalsstudie Förbättrad tillgänglighet inom stråket Stockholm–Oslo (TRV 2017/14854)
Preciserade mål för järnvägen fram till 2040 är:
- Järnvägens konkurrenskraft mot flyg, bil och lastbil ska stärkas och dess marknadsandelar för person- och godstrafik ska öka.
- Järnvägen ska möjliggöra:
o Max tre timmars restid mellan Stockholm och Oslo
o Konkurrenskraftiga restider mellan stråkets nodstäder Stockholm, Eskilstuna, Västerås, Örebro, Karlskoga, Karlstad och Oslo.
4 Regionala mål och strategier
4.1 Värmlandsstrategin 2014-2020
Region Värmland gav 2014 ut Värmlandsstrategin 2014-2020 som är en övergripande plan för det regionala utvecklingsarbetet i Värmland. I strategin finns mål uppsatta som tar sikte på år 2020. I strategin anges en strategisk inriktning om att bygga ihop regionen och få Värmland närmare världen och som ett led i detta ska Värmlandsbanan, som ett av flera viktiga kommunikationsstråk, prioriteras. Restiderna med tåg, båt och buss till Oslo, Stockholm och Göteborg ska minska.
Fyra prioriterade områden med tillhörande delmål finns angivna i Värmlandsstrategin 2014-2020. Ett prioriterat område är Bättre kommunikationer, som bland annat handlar om att resor, transporter och infrastruktur ska utvecklas så att målet hållbar utveckling kan nås. Följande delmål finns
definierade i Värmlandsstrategin för att uppnå bättre kommunikationer i länet:
- Ökade möjligheter att bo och arbeta i hela Värmland.
- Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka sina andelar av persontransporterna.
- Restiderna med tåg och buss till Oslo, Stockholm och Göteborg (gällande morgon och eftermiddagståg) ska minska.
- Antalet avgångar och passagerare vid Karlstad Airport ska öka. - Direktflyg till Köpenhamn och minst en annan internationell hubb. - Öka godsmängden som transporteras på Vänern.
- Alla hushåll och företag ska ha möjlighet till bredband om minst 100 Mbit/s.6
4.2 Energi- och klimatstrategi för Värmlands län
Värmlands län har högt uppsatta klimatmål om att länet skall vara klimatneutralt senast år 2030, vilket innebär att Värmland ska nå noll klimatpåverkan genom att sluta använda fossila bränslen och att kompensera övriga utsläpp av växthusgaser genom ökad kolinlagring. I Energi- och klimatstrategi
för Värmland (2019) har det regionala målet om ett klimatneutralt Värmland förtydligats med fyra
målbilder:
- Fossilfria och effektiva transporter - Robust och flexibelt energisystem - Långsiktigt hållbart jord- och skogsbruk - Ansvarstagande konsumtion.
Kopplat till målbilden Fossilfria och effektiva transporter framgår att transporterna står för knappt 45 procent av växthusgasutsläppen i Värmland och därmed är den enskilda sektor som har störst utsläpp i länet. Strategin anger att länets ambitionsnivå bör ligga i linje med det nationella sektorsmålet för transporter och att målsättningen därmed bör vara att minska utsläppen från inrikes transporter med minst 70 procent till 2030. Utsläppen bör även nå noll väl före 2045, för att bidra till det långsiktiga klimatmålet och lämna utrymme för sektorer som har svårare att reducera utsläppen.7
4.3 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Värmland 2017-2021
Regionalt trafikförsörjningsprogram är ett långsiktigt, strategiskt dokument för kollektivtrafiken i Värmland. Programmet gäller mellan åren 2017 och 2021 och kommer att följas upp varje år. Det är ett politiskt beslutat dokument som tas fram av Region Värmland. I programmet finns fyra mål med
6 Region Värmland (2014), Värmlandsstrategin 2014-2020
mätbara delmål och indikatorer som följs upp årligen:
Tillgänglighet för regional tillväxt
Kollektivtrafiken ska stärka regionens tillgänglighet och utveckling genom ett sammanhållet system av regional trafik och tätortstrafik, förbindelser över länsgräns mot angränsande län och landsgräns mot Norge samt kopplingar mot storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Oslo.
Delmålen/indikatorerna är till exempel ökat resande och kortare restider mellan kommunernas huvudorter och Karlstad.
Attraktivitet och användbarhet
Kollektivtrafiken ska upplevas som ett attraktivt och användbart alternativ med enhetliga,
gemensamma och lättillgängliga system. 2021 ska till exempel 80 procent av resenärerna vara nöjda med kollektivtrafiken i länet.
Miljö
Kollektivtrafiken ska bidra till att öka energieffektiviteten och att minska trafiksystemets negativa miljöpåverkan. Ett delmål är till exempel att fordonens utsläpp av fossil koldioxid ska ha minskat med 60 procent år 2021 jämfört med 2008, vilket innebär max 419 g/fordonskilometer.
Resurseffektivitet
Kollektivtrafiken ska planeras och genomföras för ökad resurseffektivitet.
Delmålen/indikatorerna på det här området handlar om att öka antalet resenärer i fordonen.8
4.4 Bana väg för framtiden
Värmlandstrafik har i sin handlingsplan Bana väg för framtiden (2016) satt upp trafikerings- och restidsmål till år 2030. Inom Värmland är målet att regionaltågstrafiken ska gå med en frekvens på entimmes dubbelriktad trafik. Morgon och eftermiddag ska trafiken gå med 30 minuters trafik. Restiden ska max vara 60 minuter inom Värmland. Interregional trafik till angränsande arbetsmarknadsregioner skall ske med dubbelturer och två timmars frekvens. Restiden ska inte överstiga 90 minuter och stoppstrukturen ska vara regional. Till storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Oslo ska restiden inte överstiga två timmar och ska ske med tvåtimmars dubbelriktad trafik. Som medel till att uppnå uppsatta mål om minskade restider krävs en kombination av insatser. Moderna fordon, modern järnväg och modern stoppstruktur är några viktiga faktorer.9
4.5 Regional systemanalys
Inför revideringen av Region Värmlands länstransportplan 2018–2029 reviderades även Regional
systemanalys Värmland (2017). I systemanalysen framgår att Värmland har en tydlig enkärnig
struktur där de flesta stora transportstråken ansluter till Karlstad. E18 (Riksgränsen vid Årjäng-Karlstad-Örebro-Stockholm) pekas ut som ett av de viktigaste nationella stråken i Värmland. Andra stråk av viktig karaktär är E45, Värmlandsbanan och Norge/Vänerbanan. De viktigaste regionala stråken är riksvägarna 61, 62 och 63 samt Fryksdalsbanan.10
4.6 Värmland 2060
Region Värmland har tagit fram rapporten Värmland 2060 (2019) som presenterar fyra olika scenarion för hur Värmland kan tänkas se ut och fungera år 2060, med fokus på fysisk planering.11
8 Region Värmland (2016), Regionalt trafikförsörjningsprogram för Värmland 2017-2021
9 Värmlandstrafik (2016), Bana väg för framtiden 3.0
10 Region Värmland (2017), Regional systemanalys Värmland
5 Kommunala mål, planer och utveckling
Värmlandsbanan korsar de värmländska kommunerna Kristinehamn, Karlstad, Kil, Arvika och Eda. På kommunal nivå finns ett flertal mål, strategier och utvecklingsplaner som berör Värmlandsbanan, bland annat i kommunernas översiktsplaner. Nedan redovisas mål och strategier samt detaljplaner som påverkar järnvägen per kommun.
5.1 Kristinehamns kommun
Kristinehamns kommun arbetar med att revidera sin kommunomfattande översiktsplan. Den bearbetade översiktsplanen har varit utställd under år 2020. I utställningshandlingen redovisar kommunen bland annat följande strategier inom inriktningsmålet Regionförstoring,
kommunikationer och transporter:
- Verka för förkortade restider och välutvecklad kollektivtrafik till Karlstad, Karlskoga, Degerfors och Örebro.
- Skapa planberedskap för Nobelbanan och en utvecklad järnväg mellan Oslo-Stockholm. - Stärka Kristinehamn som intermodal knutpunkt. 12
Kristinehamns kommun vill verka för att restiderna förkortas med hjälp av bättre kommunikationer inom regionen.
I kommunens gällande översiktsplan, antagen år 2006, finns en visionskarta för bland annat
bostäder, rekreation, handel och industri. De områden som föreslås för framtida exploatering och som ligger i nära anslutning till Värmlandsbanan är Gustavsvik, Östervik, Marieberg och Kristinehamns centrum.13
Kommunen har även pekat ut ett markreservat i stråket Stockholm-Oslo för en ny järnvägslänk, den så kallade Nobelbanan, som föreslås dras mellan Kristinehamns kommun och Örebro kommun.
Kommunen ska se över dagens föreslagna läge för markreservat och har påbörjat ett samarbete med bolaget Oslo-Stockholm 2.55 AB och kommunerna Karlskoga, Lekeberg och Örebro. Syftet med samarbetet är att gemensamt utreda en möjlig ny dubbelspårig järnvägssträckning mellan Kristinehamn och Örebro.
I Kristinehamns kommun berörs Värmlandsbanan av ett trettiotal detaljplaner, se Bilaga 12.
5.2 Karlstads kommun
Karlstads kommun arbetar med att ta fram en ny översiktsplan med tidshorisont år 2050 i vilken kommunen tar ett helhetsgrepp om utvecklingsområden för att skapa en mera sammanhållen utveckling av Karlstad. I den nya planen gör kommunen bedömningen att 20 000-30 000 nya bostäder behöver planläggas. Den nya översiktsplanen beräknas vara klar under 2022.14 Planen förväntas gå ut på samråd hösten 2020.
I kommunens gällande översiktsplan, antagen år 2012, anges att Karlstads kommun önskar utveckla ett resecentrum för att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken i regionen samt för att stärka kopplingarna mellan nuvarande centrum och stadsdelarna söder om järnvägen.15 Detta arbete är pågående. Kommunen anger vidare ett mål om att uppnå en restid under två timmar från Karlstad till Stockholm, Göteborg och Oslo. I översiktsplanen lyfts flytt av befintlig växlingsbangård vid
resecentrum till en ny godsbangård i Välsviken liksom behov av förbättring av tågstoppen i Väse och i Välsviken samt nya tågstopp i Skåre och Skattkärr.
12 Kristinehamns kommun (2020), Översiktsplan – Utställningshandling
13 Kristinehamns kommun (2006), Översiktsplan för Kristinehamns kommun 2004
14 Karlstads kommun (2020), Översiktsplan 2050
Karlstad kommun trycker i sin översiktsplan på behovet av ett triangelspår där Skoghallsbanan och Värmlandsbanan möts. Idag måste alla norrgående tåg till och från Skoghall växla på Karlstad C. Ett triangelspår skulle innebära minskad belastning på Värmlandsbanan.
Översiktsplanen pekar ut ett utredningsområde för stadsnära landsbygd i anslutning till Värmlandsbanan vid Rud/Kärne och Spånga öster om Skattkärr. Kommunen har pekat ut flera områden för stadsutveckling i nära anslutning till Värmlandsbanan vid Alster, Kroppkärr samt i centrala Karlstad. Utbyggnadsområdena har delats in i etapp 1-3 varav förtätning av centrum och Välsviken ingår i etapp 1 som prioriterade områden att utveckla.16
Enligt fördjupad översiktsplan för Välsviken, antagen hösten 201917, ska tåghållplatsen i Välsviken utvecklas till en knutpunkt för olika trafikslag och en bytespunkt ska ligga i nära anslutning till hållplatsen. Vidare föreslås omlokalisering av dagens uppställningsplats vid Karlstad C och Herrhagsbangården till Välsviken. Yta för mötesspår och järnvägsanslutningar föreslås samt en ny bangård för godståg.
I Karlstads kommun berörs av ett sextiotal detaljplaner och några områdesbestämmelser av
ombyggnationen på Värmlandsbanan, se Bilaga 12. Större delen av dessa planer finns i Karlstad tätort, men det finns även ett antal planer som berörs i tätorterna Väse, Skattkärr och i Alster.
5.3 Kils kommun
Kils kommun påbörjade 2016 ett arbete med att revidera sin kommunomfattande översiktsplan. Den reviderade översiktsplanen var ute på samråd vintern 2017-2018. I kommunens gällande översiktsplan från 2010 betonas kommunens strategiska läge för kommunikationer där fem järnvägsbanor möts (Norge-Vänernbanan, Värmlandsbanan/Kongsvingerbanan, Fryksdalsbanan och Bergslagsbanan). Närheten till E45 och väg 61 samt Karlstads flygplats är också viktiga strategiska stråk för kommunen. I planen anges att fysisk planering och samhällsbyggande ska skapa förutsättningar för
miljöanpassade och resurssnåla transporter. Järnvägen ska fortsätta att trafikera kommunens orter samt utvecklas med kommunens bebyggelse. 18
I den gällande översiktsplanen från 2010 har kommunen tagit fram ett planförslag där bland annat mark ska avsättas för utbyggnad av dubbelspår mellan Karlstad och Kil. Ett annat planförslag är en omlastningsterminal för gods för omlastning mellan tåg och lastbil i Kils tätort. Kommunen redovisar i översiktsplanen två möjliga alternativ till lokalisering av omlastningsterminalen: ett läge i Lersätters industriområde och ett i Humletorps industriområde.
I Kils kommun berörs Värmlandsbanan av ett tjugotal detaljplaner, se Bilaga 12.
5.4 Arvika kommun
Arvika kommuns översiktsplan är antagen år 2007. I översiktsplanen lyfter kommunen behovet av en god planberedskap för att ligga steget före och bland annat kunna erbjuda konkurrenskraftig mark för näringslivet, i första hand genom förtätning av befintliga områden.
I översiktsplanen anges att Värmlandsbanan är en viktig framgångsfaktor och att en positiv utveckling av järnvägstrafiken för såväl person- som godsbefordran är av strategisk betydelse för kommunen. Utvecklingen av järnvägen ska främjas och längs åtgärder får inga åtgärder vidtas som kan begränsa järnvägstrafiken. Vidare har kommunen som ambition att genom samarbete med andra myndigheter skapa en knutpunkt för kollektivtrafiken i anslutning till järnvägsstationen i Arvika.19
16 Karlstads kommun (2012), Översiktsplan 2012
17 Karlstads kommun (2019), Fördjupning av översiktsplan för Välsviken
18 Kils kommun (2010), Översiktsplan för Kils kommun