Innehållsförteckning
1 Internationella mål och strategier ... 3 1.1 Internationella klimatmål ... 3 1.2 Agenda 2030 och globala målen ... 3 1.3 TENT-T ... 3 1.4 EU-regler för inre vattenvägar ... 6 2 Nationella mål och strategier ... 7 2.1 Nollvisionen ... 7 2.2 De transportpolitiska målen ... 7 2.3 Sveriges miljömål ... 7 2.4 Sveriges klimatmål ... 8 2.5 Näringspolitiska mål ... 8 2.6 Nationell godstransportstrategi ... 8 2.7 Nationell plan för transportsystemet 2018-2029 ... 8 2.8 Funktionellt prioriterat vägnät ... 9 2.9 Bärighetsklass BK4 ... 9 3 Regionala mål och strategier ... 10 3.1 Värmlandsstrategin 2014-2020 ... 10 3.2 Energi- och klimatstrategi för Värmlands län ... 10 3.3 Regional transportplan för Värmlands län 2018-2029 ... 10 3.4 Regional systemanalys ... 10 3.5 Värmland 2060 ... 11 3.6 Handelskammaren Värmlands fokusområden ... 11 4 Kommunala mål och strategier ... 12 4.1 Arvika kommun ... 12 4.2 Eda kommun ... 12 4.3 Filipstads kommun ... 12
4.4 Forshaga kommun ... 12 4.5 Grums kommun ... 12 4.6 Hagfors kommun ... 13 4.7 Hammarö kommun ... 13 4.8 Karlstads kommun ... 13 4.9 Kils kommun ... 14 4.10 Kristinehamns kommun ... 14 4.11 Munkfors kommun ... 14 4.12 Storfors kommun ... 15 4.13 Sunne kommun ... 15 4.14 Säffle kommun ... 15 4.15 Torsby kommun ... 15 4.16 Årjängs kommun ... 15
1 Internationella mål och strategier
1.1 Internationella klimatmål
FN:s klimatkonferens COP211, som ägde rum i Paris i december 2015, resulterade i ett bindande globalt avtal om minskade utsläpp av växthusgaser. Avtalet ska börja gälla år 2020 och målet är att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader, helst till en och en halv grad. EU har satt upp egna bindande klimat- och energimål. Fram till 2030 är EU:s klimatmål 40 procent lägre växthusutsläpp än 1990, minst 27 procent förnybar energi och minst 27 procent högre
energieffektivitet. På längre sikt krävs ännu större utsläppsminskningar för att kunna förhindra farliga klimatförändringar. EU har lovat att minska sina utsläpp med 80–95 procent jämfört med 1990 års nivåer till 2050 om andra utvecklade länder gör detsamma.
1.2 Agenda 2030 och globala målen
Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer Agenda 2030 och 17 globala mål för hållbar utveckling. Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Agenda 2030 och globala målen innehåller samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling; den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030 och regeringen har beslutat om en handlingsplan innehållande centrala politiska åtgärder för åren 2018 - 2020.
Figur 1.2:1 Globala målen.2
1.3 TENT-T
TEN-T är beteckningen för det transeuropeiska transportnätverk som har inrättats i syfte att skapa ett säkert och hållbart trafiksystem i EU. Nätet är trafikslagsövergripande och består av ett stomnät (Core Network) och ett övergripande nät (Comprehensive Network). E18 och Värmlandsbanan ingår i såväl stomnätet som i det övergripande nätet. E45 ingår i det övergripande nätet. Dessutom finns det nio Stomnätskorridorer (TEN-T Core Corridors) inom EU, se Figur 1.3:1.
1 COP = Conference of the Parties, 21 = vilken gång i ordningen som konferensen hålls 2 Regeringskansliet (2016), Agenda 2030 och de globala målen
Figur 1.3:1Stomnätskorridorerna i TEN-T inklusive föreslagna förlängningar (streckade linjer).3 Från Regeringens sida finns förhoppningar om att förlänga stomnätskorridoren Scandinavian-Mediterranean (ScanMed) så att hela sträckningen mellan Oslo och Stockholm och Botniska
korridoren inkluderas i ScanMed, se Figur 1.3:1. En inkludering i denna formella korridor innebär en betydligt högre prioritet och tillgång till mer EU-finansiering än om man endast är inkluderad i stomnätet.
Målen för TEN-T ligger i linje med de nationella transportpolitiska målen och är inriktade på
gränsöverskridande transporter. Det finns olika målår att förhålla sig till, för stomnätverket är målåret 2030 och för det övergripande nätet är målåret 2050. Målen har en generell inriktning mot hållbarhet och överflyttning till mer hållbara transporter. I TEN-T-förordningen pekas prioriterade områden ut för varje trafikslag och krav på transportinfrastrukturen definieras.
Järnväg
Prioriteringar och krav avseende järnväg handlar bland annat om utbyggnad av signalsystemet ERTMS, förbättrad säkerhet vid plankorsningar, lindring av buller och anslutning till annan
transportinfrastruktur såsom vägar, inre vattenvägar och hamnar. Ett krav för TEN-T-nätet är även att 750 meter långa tåg skall kunna hanteras och en största tillåtna axellast på minst 22,5 ton.
Värmlandsbanan ingår i stomnätet såväl som i det övergripande TEN-T-nätet. Vattenvägar och hamnar
Främjandet av hållbara transporter på inre vattenvägar är ett prioriterat utbyggnadsområde i TEN-T-förordningen. Krav och prioriterade åtgärder för inre vattenvägar handlar om anslutning till annan
transportinfrastruktur, god navigerings-status, modernisering av befintliga vattenvägar och
infrastruktur samt att minst en godsterminal är öppen för alla operatörer på ett icke diskriminerande sätt. För att ingå i det övergripande TEN-T nätet som inlandshamn ska hamnen i fråga också hantera minst 500 000 ton gods årligen. Den årliga godsomlastningsvolymen beräknas utifrån genomsnittet av de senaste tre årens godsomlastningsvolymer. Floder, kanaler och sjöar skall också uppfylla minimikraven för klass IV i EU:s klassificering för inre vattenvägar. Klass IV innebär att
pråmen/fartyget skall ha en största längd på 80-85 meter, bredd på 9,5 meter och djup på 2,5 meter och lasta mellan 1 000-1 500 ton.
Figur 1.3:2 Utpekade TEN-T-hamnar i mellersta/södra Sverige.
I Sverige finns fem utpekade hamnar i TEN-T stomnät och 22 hamnar inkluderade i det övergripande TEN-T nätet. De flesta utpekade hamnar är kusthamnar, men även ett antal insjöhamnar finns inkluderade i TEN-T-nätet. Vänerns hamnar ingår inte i TEN-T stomnät eller övergripande nät, bland annat då ingen enskild hamn uppfyller de årliga volymkraven.
Väg
För väginfrastruktur handlar prioriteringar och krav om förbättrad säkerhet, införande av teknik för mer hållbara transporter och minskning av trafikstockningar. Även införande av ITS för
informationshantering och trafikstyrning i multimodala transportupplägg anses vara av prioritet. E18, som går genom Värmland mellan Stockholm och Oslo, ingår i såväl stomnätet som det övergripande nätet. E45 som löper genom Värmland i nordsydlig-riktning ingår i det övergripande TEN-T-nätet. Multimodala transporter
I TEN-T-förordningen finns också prioriterade utbyggnadsområden och krav för multimodala transporter formulerade. Dessa berör effektiv sammanlänkning mellan olika trafikslag, bland annat genom tillhandahållande av infrastruktur, godsterminaler och logistikplattformar. Avlägsnande av tekniska hinder och utveckling av smidigt informationsflöde mellan de olika transportsätten och över hela det transeuropeiska transportsystemet.
1.4 EU-regler för inre vattenvägar
EU har sedan 2001 haft gemensamma regler för inre vattenvägar, vilket bland annat innefattar sjöar och kanaler. Sedan december 2014 omfattas även Vänern av dessa regler, tillsammans med Göta älv och Mälaren. På sikt kan fler inre vattenvägar komma att omfattas av lagstiftningen.
EU:s regelverk gällande inre vattenvägar ger tillträde till marknaden för internationella transporter. Detta innebär att ett transportföretag kan utföra transporter i andra medlemsländer än det som transportföretaget är hemmavarande i. Transportverksamheten i EU harmoniseras också med detta direktiv och transportföretagen verkar under gemensamma konkurrensregler. Införandet av direktivet möjliggör bland annat för EU-standardiserade fartyg att trafikera farvatten, samt men även
2 Nationella mål och strategier
2.1 Nollvisionen
Nollvisionen beslutades av riksdagen år 1997. Den är en vision om en vägtrafik där ingen människa dödas eller skadas allvarligt, men också en strategi för hur en säker vägtrafik ska uppnås. År 2009 beslutade riksdagen om ett etappmål för trafiksäkerheten, vilket innebär att antalet trafikdödade i Sverige år 2020 inte får överstiga 220 personer. År 2016 beslutade regeringen om en nystart för Nollvisionen. I nystartsdokumentet pekas riktningen ut, en riktning och plattform för ett intensifierat trafiksäkerhetsarbete. Nystarten gäller alla trafikslag och ska fungera som en plattform för konkreta initiativ inom trafiksäkerhetsområdet. Innehållet i nystarten har tagits fram i dialog med företrädare för organisationer, berörda myndigheter och andra aktörer som påverkar trafiksäkerheten genom sin verksamhet.
Trafikverket har i uppdrag att övergripande leda samverkan inom vägtrafiksäkerhet. Trafikanalys har givits två uppdrag, det ena är i syfte att föreslå nya etappmål för trafiksäkerhet efter 2020 och det andra är ett uppdrag om att utreda sänkt bashastighet i tätort.
2.2 De transportpolitiska målen
Det övergripande transportpolitiska målet handlar om att ”Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet”. Målet består av två delmål, ett funktionsmål och ett hänsynsmål.
Funktionsmålet handlar om att Sveriges medborgare ska ha grundläggande tillgänglighet till transporter av god kvalitet. Transporterna skall bidra till att internationell konkurrenskraft i hela landet och ska utformas så att det skapar förutsättningar för mer hållbara transporter.
Transportsystemet skall också vara jämställt vilket innebär att det skall utformas för både män och kvinnor, samt så att det är tillgängligt för barn och funktionsnedsatta.
Hänsynsmålet har formulerats för att främja säkerhetsarbetet inom transportsystemet, samt för att uppnå miljökvalitetsmålen. För att begränsa transportsystemets klimatpåverkan finns en målsättning om att Sverige år 2030 skall ha en bilflotta som är fossiloberoende. Vad avser säkerhetsarbetet så skall transportsystemet utformas för att nå nollvisionen om inga döda eller skadade i trafiken. Som medel för att nå målen ska teknik och informationsteknologi användas i en högre utsträckning
2.3 Sveriges miljömål
Sveriges miljömål beslutades av riksdagen år 1999. Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål. Regeringen har även antagit 29 etappmål, varav ett tjugotal fortfarande är aktuella.
Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en
generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. I målet står också att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder.
Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det finns även preciseringar av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen.
Etappmålen anger steg på vägen för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Etappmål har antagits av regeringen för miljömålet ”Begränsad klimatpåverkan” och inom områdena avfall, biologisk mångfald och farliga ämnen.
2.4 Sveriges klimatmål
År 2017 antog riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Ramverket innehåller klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd.
Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utsläppen i Sverige ska gradvis minska, och minskningen jämförs med utsläppsmängden under år 1990. Minskningen ska ske enligt följande:
- Senast år 2030 ska utsläppen vara minst 63 procent lägre - Senast år 2040 ska utsläppen vara minst 75 procent lägre - Senast år 2045 ska utsläppen vara minst 85 procent lägre
Trafikverket ska på uppdrag av regeringen jobba mot de nationella klimatmålen. Av dessa berörs transportsektorn av följande mål:
- Sverige ska ha en fossil oberoende fordonsflotta till år 2030 - Sverige ska inte ha några nettoutsläpp av klimatgaser vid år 2050
Målet till 2030 har Trafikverket tolkat som en minskning av fossil energi i vägtransporter med 80 procent jämfört med 2004. Till 2050 behöver transportsektorns koldioxidutsläpp ligga på noll för att Sverige ska kunna nå klimatmålet om klimatgasutsläppsneutralitet till år 2050.
2.5 Näringspolitiska mål
Det övergripande näringspolitiska målet handlar om att stärka den svenska konkurrenskraften. Ett näringspolitiskt mål rör även sjöfarten, där syftet är att tillvarata sjöfartens möjligheter inom exportnäringen.
2.6 Nationell godstransportstrategi
I syfte att fortsätta och intensifiera samverkan inom området för godstransporter har Nationell godstransportstrategi (2018)4 upprättats. Godstransportstrategin tar sikte på de transportpolitiska målen, men syftar också till att skapa goda förutsättningar för näringslivet. Inriktningen är att flytta över transporter från väg till järnväg och sjöfart för att främja ett mer hållbart transportsystem. I godstransportstrategin föreslås konkreta åtgärder och insatser för att uppnå följande resultat- och effektmål:
‐ Konkurrenskraftiga och hållbara transporter ‐ Omställning till fossilfria transporter ‐ Innovation, kompetens och kunskap
I godstransportstrategin presenteras 14 stycken insatsområden med totalt 95 insatser vilka ska bidra till att målen uppfylls.
2.7 Nationell plan för transportsystemet 2018-2029
Trafikverket har arbetat fram en nationell plan för Sveriges transportsystem 2018–2029 som innefattar åtgärder för att underhålla samt utveckla den statliga infrastrukturen. De åtgärder som är framtagna ska skapa ett effektivt och hållbart transportsystem samt bidra till att möta dagens och framtidens utmaningar. Åtgärderna är framtagna enligt fyrstegsprincipen. Planen är
trafikslagsövergripande och berör bland annat utveckling av säkra och funktionella vägar, utveckling av järnvägssystemet, säkerhet för oskyddade trafikanter, överflyttningen av godstransporter från väg
till järnväg och sjöfart, minskad miljöpåverkan, utveckling av framtidens transportsystem samt hållbara stadsmiljöer och tillgänglighet på landsbygderna.
2.8 Funktionellt prioriterat vägnät
Trafikverket har i samverkan med regionala planupprättare pekat ut de vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet, ett så kallat funktionellt prioriterat vägnät (FPV).
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge människor och gods en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet. Det ska också bidra till
utvecklingskraft i hela landet. Trafikverket använder det funktionella prioriterade vägnätet som ett av flera planeringsunderlag i en rad olika verksamheter och projekt. Det utgör också ett underlag i dialoger med andra aktörer i samhällsplaneringens olika skeden.
Funktionellt prioriterat vägnät delas in i tre olika skikt: - Nationella och internationella vägar
- Regionala vägar
- Kompletterande regionala vägar
Fyra funktioner har sammanvägts i klassningen för FPV: - Godstransporter på väg
- Långväga personresor med bil - Dagliga personresor med bil - Kollektivtrafik med buss
Funktionerna överlappar varandra och en väg kan pekas ut utifrån en eller flera funktioner.
Utgångspunkten för vägarnas indelning i funktioner är de olika trafikanternas anspråk och behov, det vill säga vilken trafik som är viktigast där. Syftet med indelningen i funktioner är att man bättre ska kunna tillgodose trafikanternas krav och behov vid till exempel drift och underhåll av vägen. Samtidigt förenklas arbetet med att analysera vägarnas brister och behov samt prioritera åtgärder för att bevara eller höja tillgängligheten. Det funktionellt prioriterade vägnätet togs fram 2013 – 2016. En översyn av vägnätet görs vart fjärde år och mindre justeringar görs löpande.
2.9 Bärighetsklass BK4
Under sommaren 2018 öppnade delar av det statliga vägnätet för den nya bärighetsklassen BK4. Detta innebär att lastbilar upp till 74 ton kan trafikera dessa vägar jämfört med tidigare gräns som var 64 ton. Bärighetsklass BK4 gör det möjligt att använda tyngre fordon på delar av vägnätet vilket effektiviserar näringslivets godstransporter och bidrar till att stärka näringslivets konkurrenskraft. Färre fordon kan ta samma mängd gods vilket är positivt för både näringsliv och klimat.
Trafikverket upplåter vägnätet för bärighetsklass BK4 succesivt under ansvarsfulla former, vilket innebär att vägarna ska klara den ökade belastningen och att vägnätets höga nivå på tillgänglighet och trafiksäkerhet ska bibehållas.
3 Regionala mål och strategier
3.1 Värmlandsstrategin 2014-2020
Region Värmland gav 2014 ut Värmlandsstrategin 2014-20205 som är en övergripande plan för det regionala utvecklingsarbetet i Värmland. Ett fokusområde handlar om Bättre kommunikationer. Bland annat framhäver regionen i Värmlandsstrategin 2014-2020 att Vänersjöfarten är en viktig del i omställningen av transportsystemet och att strävan finns att transportera mer gods på fartyg via Vänern. I Värmlandsstrategin framgår även att ett prioriterat utvecklingsområde är Fler och starkare företag. I detta ingår bland annat att nyttja det nära läget till Norge och Osloregionen. Strategin innehåller också ett antal klimatmål som berör transportsektorn som att utsläppen av växthusgaser ska minska mer i Värmland än i riket som helhet, att energieffektiviseringen i Värmland ska vara högre än för riket och att förnybar energi som produceras i regionen ska öka.
3.2 Energi- och klimatstrategi för Värmlands län
Värmlands län har högt uppsatta klimatmål om att länet skall vara klimatneutralt senast år 2030, vilket innebär att Värmland ska nå noll klimatpåverkan genom att sluta använda fossila bränslen och att kompensera övriga utsläpp av växthusgaser genom ökad kolinlagring. I Energi- och klimatstrategi för Värmlands län (2019) har det regionala målet om ett klimatneutralt Värmland förtydligats med fyra målbilder, en av dessa är ”Fossilfria och effektiva transporter”.
Kopplat till målbilden ”Fossilfria och effektiva transporter” framgår att transporterna står för knappt 45 procent av växthusgasutsläppen i Värmland och därmed är den enskilda sektor som har störst utsläpp i länet. Strategin anger att länets ambitionsnivå bör ligga i linje med det nationella
sektorsmålet för transporter och att målsättningen därmed bör vara att minska utsläppen från inrikes transporter med minst 70 procent till 2030. Utsläppen bör även nå noll väl före 2045, för att bidra till det långsiktiga klimatmålet och lämna utrymme för sektorer som har svårare att reducera utsläppen.6
3.3 Regional transportplan för Värmlands län 2018-2029
Region Värmland ansvarar för upprättandet av länsplaner i Värmland från och med länsplanen 2010– 2021, tidigare var Länsstyrelsen i Värmland planupprättare. Värmlands länstransportplan Regional transportplan för Värmlands län 2018–2029 är en trafikslagsövergripande plan som anger målen för utvecklingen av den regionala transportinfrastrukturen i Värmland som omfattar både person- och godstransporter. Utgångspunkten är de övergripande nationella transportpolitiska målen om en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet. Transportmålen går till stor del i linje med de nationella transportmålen, som att verka för en flytt av transporter från väg till järnväg och sjöfart.
3.4 Regional systemanalys
Inför revideringen av Region Värmlands länstransportplan 2018–2029 reviderades även Regional systemanalys Värmland (2017). I systemanalysen framgår att Värmland har en tydlig enkärnig struktur där de flesta stora transportstråken ansluter till Karlstad. E18 (Riksgränsen vid Årjäng-Karlstad-Örebro-Stockholm) pekas ut som ett av de viktigaste nationella stråken i Värmland. Andra stråk av viktig karaktär är E45, Värmlandsbanan och Norge/Vänerbanan. De viktigaste regionala stråken är riksvägarna 61, 62 och 63 samt Fryksdalsbanan. 7
5 Region Värmland (2014), Värmlandsstrategin 2014-2020
6 Länsstyrelsen Värmland (2019), Energi- och klimatstrategi för Värmland – ett klimatneutralt Värmland 7 Region Värmland (2017), Regional systemanalys Värmland
3.5 Värmland 2060
Region Värmland har tagit fram rapporten Värmland 2060 (2019) som presenterar fyra olika scenarion för hur Värmland kan tänkas se ut och fungera år 2060, med fokus på fysisk planering.8
3.6 Handelskammaren Värmlands fokusområden
Handelskammaren i Värmland arbetar för att stötta och utveckla det värmländska näringslivet utifrån medlemmarnas perspektiv. Handelskammaren har fyra fokusområden: Kompetensförsörjning, Kommunikationer, Det globala Värmland och Hållbarhet.
Inom fokusområdet Kommunikationer ryms bland annat utveckling av stråket Stockholm-Oslo där Handelskammaren arbetar för investeringar i stråket Stockholm-Oslo för att uppnå en restid på 70 minuter mellan Karlstad och Gardemoen i Norge, samt 35 minuter mellan Karlstad och Örebro. Handelskammaren verkar också för en omställning mot hållbara godstransporter och ett fossilfritt transportsystem. Detta innebär att de verkar för hållbarhet inom både väg, järnväg och sjöfart, samt att samtliga transportslag effektiviseras och att samverkan mellan transportslag och aktörer ökar.
8 Region Värmland (2019), Värmland 2060
4 Kommunala mål och strategier
4.1 Arvika kommun
I Översiktsplan 2007 Arvika kommun (2007) anges att kapaciteten på Värmlandsbanan måste förbättras för fortsatt utveckling av person- och godstrafiken. I översiktsplanen framgår det även att sjöleden från Vänern, via Säffle kanal, bör bevaras för både nytto- och fritidstrafik. Om inga åtgärder vidtas riskerar farleden att bli ett hinder för utveckling av sjötrafiken. Näringslivet i Arvika domineras av stora företag och tillverkningsindustrin. Några av de största företagen i kommunen är Volvo Construction Equipment, Arvika Gjuteri, Thermia, Swegon och Lundins.9
4.2 Eda kommun
I Översiktsplan (ÖP) 2014 Eda kommun, Värmlands län (2014) framgår det att järnvägen mellan Karlstad och Oslo är av stor vikt för kommunen. I översiktsplanen beskrivs att en justering av Värmlandsbanans läge är önskvärt på en sträcka om cirka 2 km vid Eda Glasbruk där riksväg 61, Värmlandsbanan och bostadsbebyggelse ligger i en tät korridor. Utbyggnad av handelsområden kring Charlottenberg och Eda Glasbruk ställer dessutom krav på förbättrad framkomlighet på riksväg 61.10
4.3 Filipstads kommun
Filipstad 2035 – Översiktsplan för Filipstads kommun (2016) tar sikte på år 2035. I kommunen verkar ett antal större aktörer inom livsmedelsindustrin, tillverkningsindustrin och gruvnäringen. Godstransporterna till och från dessa sker på järnvägarna Bergslagsbanan och Inlandsbanan och på väg, där väg 26 och väg 63 är de viktigaste vägarna för godstransporter i kommunen. Bergslagsbanan är elektrifierad. Inlandsbanan mellan Kristinehamn-Filipstad-Persberg är elektrifierad på delen Kristinehamn-Nykroppa och Nykroppa-Daglösen (Bergslagsbanan). Delen Daglösen-Filipstad-Persberg är oelektrifierad. I kommunens översiktsplan anges att upprustning av befintligt järnvägsnät är önskvärt. I Filipstads kommun finns en stark livsmedelsindustri med företag såsom
Wasabröd/Barilla och OLW/Orkla.11
4.4 Forshaga kommun
I Forshagas kommun Översiktsplan 2010 (2010) framgår att vägnätet är viktigt för kommunen. 12 Kommunen arbetar för närvarande med framtagande av en ny översiktsplan som sträcker sig fram till år 2040. Bergslagsbanan passerar Deje tätort och trafikeras främst av godståg. Det finns dock ingen station i kommunen. I samrådshandlingen för översiktsplan 2040 anger kommunen att man i framtiden ser positivt på om tågbanan skulle börja med persontransporter igen och att stationen i så fall återöppnar i Deje.13 Kommunens viljeinriktning är att verka för en omlastningsplats för tung industri vid järnvägen i Deje. I Forshaga kommun finns en större pappersindustri (Stora Enso).
4.5 Grums kommun
I Grums kommuns Översiktsplan (2010) presenteras ställningstaganden för näringsliv och