Gods Värmland del 1 Åtgärdsvalsstudie

(1)

Åtgärdsvalsstudie

Gods Värmland del 1

Del av bristen Stockholm - riksgränsen - Oslo

TRV 2018/13353 2021-06-10 Bilaga 3-9

(2)

Innehållsförteckning

Bilaga 3 - Sammanställning av dialogmöten och intervjuer ... 3

Bilaga 4 - Angränsande projekt och studier i närtid ... 23

Bilaga 5 - Samhällsmål och strategier ... 31

Bilaga 6 - Brister från nationell transportplan 2018-2029 ... 48

Bilaga 7 - Utredning ny godsbangård Välsviken ... 54

Bilaga 8 - Systemanalys Norge-/Vänerbanan och Värmlandsbanan ... 64

Bilaga 9 - Inkomna remissvar ... 86

(3)

Författare

ÅF Infrastructure AB (AFRY)

Organisation

Trafikverket Region Väst

Dokumentdatum

2021-05-31

Projektnamn

Åtgärdsvalsstudie Gods Värmland

Ärendenummer

TRV 2018/13353

Version

1.0

Bilaga 3 – Sammanställning av dialogmöten och intervjuer

Innehållsförteckning

1 Dialogmöten ... 3

1.1 Dialogmöte 1 ... 3

1.1.1 Inbjudan ... 4

1.1.2 Resultat från workshop ... 5

1.2 Dialogmöte 2 ... 9

1.2.1 Inbjudan ... 10

1.3 Deltagare dialogmöte 1 och 2 ... 11

2 Intervjuer ... 16

2.1 Intervju Stora Enso Gruvöns Sågverk Grums 2019-11-11 ... 16

2.2 Intervju Stora Enso Skoghall 2019-11-12 ... 16

2.3 Intervju BillerudKorsnäs 2019-11-13 ... 16

2.4 Intervju Vänerhamn 2019-11-13 ... 16

2.5 Intervju ScandFibre 2019-11-14 ... 16

2.6 Intervju Valmet 2019-11-14 ... 17

2.7 Intervju Uddeholm 2019-11-15 ... 17

2.8 Intervju Moelven 2019-11-18 ... 17

2.9 Intervju Vänerexpressen 2019-11-18 ... 17

2.10 Intervju Rottneros 2019-11-19 ... 17

2.11 Intervju Nordic Paper 2019-11-25 ... 17

2.12 Intervju Erik Thun AB 2019-12-02 ... 17

2.13 Intervju Kristinehamns kommun 2019-12-11 ... 18

2.14 Intervju branschföreningen Tågoperatörerna 2019-12-11 ... 18

2.15 Intervju Arvika kommun 2019-12-12 ... 18

2.16 Intervju Kils kommun 2019-12-12 ... 18

2.17 Intervju Karlstads kommun 2019-12-16 ... 18

2.18 Intervju Region Värmland 2019-12-17 ... 18

(4)

2.19 Intervju Eda kommun 2020-01-13 ... 19

2.20 Intervju Oslo-Sthlm 2.55 2020-01-14 ... 19

2.21 Intervju Sveriges Åkeriföretag 2020-01-14 ... 19

2.22 Intervju TetraPak 2020-01-20 ... 19

2.23 Intervju Volvo Logistics 2020-02-24 ... 19

(5)

1 Dialogmöten

1.1 Dialogmöte 1

Den 24 oktober 2019 genomfördes ett uppstartsmöte i form av fysiskt dialogmöte i Karlstad som samlade ett 60-tal deltagande representanter från kommuner, näringsliv, intresseorganisationer med flera. Dialogmötet utgjorde även ett externt uppstartsmöte av både Åtgärdsvalsstudie Gods Värmland och den parallellt pågående utredningen Fördjupad utredning dubbelspår Värmlandsbanan (2020).

Dialogmötets fokus var att ge en introduktion till studierna, samt att förmedla och öka den allmänna kunskapen. I workshopformat diskuterades en gemensam bild av brister, problem, behov och mål.

(6)

1.1.1 Inbjudan

(7)

1.1.2 Resultat från workshop

Under workshop 1 genomfördes gruppdiskussioner om Gods Värmlands som utgick från de frågeställningar som redovisas i Figur 1.1:1.

Figur 1.1:1 Frågeställningar under workshop 1 den 24 oktober 2019 kopplat till Gods Värmland.

Sammanställningar av gruppdiskussionerna redovisas per grupp nedan.

Grupp 1

‐ En godsbangård öster om Karlstad är inte intressant för aktörerna när de stora godsflödena sker väster om Karlstad. En godsbangård öster om Karlstad skulle innebära att Karlstad C kommer trafikeras lika hårt som i dagsläget. Flaskhalsen Karlstad skulle fortsätta utgöra ett problem för godsaktörerna och ett hinder för deras tillväxt.

‐ Ett stort dilemma är tidtabellskonstruktionen i dagsläget. Godsoperatörerna måste planera in tåglägen långt i förväg för att säkra tåglägen då det finns lite utrymme för flexibilitet. En fråga ställs även kring om tidtabellen måste konstrueras om från noll varje år när så stor andel av tågen behåller sina tider?!

‐ Ett triangelspår till Skoghall är nödvändigt för att industrierna skall kunna flytta över mer gods till järnväg. Stora Enso uppskattar att de kan dubbla sin trafik till bruket (från 2 till 4 tåg dagligen). Det finns en stark vilja att kunna flytta över fler transporter till järnväg.

o Ett triangelspår skulle även medföra stora fördelar för persontrafiken som idag måste samsas med godstrafiken på Karlstad C.

‐ Att det är få terminaler som är registrerade hos Trv ligger i aktörernas intresse. Detta innebär att aktörerna får så gott som ensamrätt till de privata terminalerna och slipper samsas med andra.

‐ Sjöfarten används endast vid nödfall, t.ex. i de fall som det är strejk i Gbg hamn. En överflytt från järnväg till sjöfart för att minska belastningen på järnväg ses inte som ett bra alternativ då det är tidsmässigt och pengamässigt dyrt. Lotsavgifterna lyfts särskilt fram som ett hinder.

(8)

Grupp 2 Brister:

‐ Snedvriden konkurrens mellan trafikslagen – försiktigt så att inte järnvägen konkurrerar ut sjöfarten

Behov:

‐ Fler terminaler för skog

‐ Oslo och Örebro kan vara viktiga för att jämna ut import-/exportbalans. Även Oslo-Värmland- Göteborg och söderifrån.

‐ Fler triangelspår

‐ Längre mötesspår

‐ Ta bort de värsta flaskhalsarna för tåglängd och tågvikt

‐ Elektrifierade sidospår

‐ Värmlandsbanan som möjlighet att möta Osloregionen med gods söderifrån och från/till Gardemoen.

‐ Möjliggör godstransporter till gränshandel i Charlottenberg

‐ Hur hantera gods från norra Norge till Oslo och Gardemoen:

o Inlandsbanan

o E45 – Torsby – Lekvattnet – Kongsvinger Begräsning

o Tidplankapacitet. Byggkapacitet

o Ekonomi men HAR VI RÅD ATT VÄNTA?!

Grupp 3

Brister och behov:

‐ Väcka liv i Arvika hamn

‐ Vänerbränsle Mälarens bränslebolag Arvika + Karlskoga

‐ Flis till Gruvön

‐ Järnvägsvagnar ”snällare” – inte bråttom

‐ Kapacitetsbristen på järnväg – har vi nått taket

‐ Terminalantal och struktur

‐ Fylla tåglägen

‐ Uttransporter från industrin kan flyttas över till båt

‐ Brunnsbergstunneln – lastprofil

‐ Triangelspår i Kil frigör kapacitet

‐ Hamn i Skoghall Grupp 4

Rangeringen vid Karlstad C är ett problem och gruppen diskuterade om Välsviken verkligen är den rätta platsen att utveckla för en godsbangård. Ett alternativ som lyftes är Ilanda, mellan Karlstad och Kil, det vill säga väster om Karlstad. Triangelspåret är A och O. Även triangelspår kring Kil anser gruppen vara av mycket stor betydelse för att godstransporter på järnväg ska kunna bli effektivare.

Grums (BillerudKorsnäs) station är för kort, det går inte att bygga ihop tåg där. De har intransporter från alla håll, ut går till stora delar till Hallsberg, Malmö och till Karlstads terminal för vidare sjötransporter.

Grupp 5

Brister och behov:

‐ Ökad lastförmåga.

‐ Robust leveranssäkerhet.

‐ Högre kostnadseffektivitet.

(9)

‐ Spikad tågplan (tabeller för gods) i september, saknas flexibilitet.

‐ Sänkta banavgifter alternativ för överflytt från väg.

‐ Samordning. Minus att det saknas kombiterminaler i Värmland.

Överflyttning från järnväg till sjöfart:

‐ Kombiterminal – tidsaspekten är en faktor för att det ska vara intressant för industrin.

‐ Kapacitet, tid, tillgänglighet.

‐ Rotterdam- utbudet? Intressant för att kunna förkorta ledtiderna för vidare transport t.ex.

Kina.

Möjligheter:

‐ Större båtar än idag på Vänern med nya slussar i Trollhättan.

‐ På 20 års sikt hur mycket har godset ökat jämfört med persontrafik. Till idag har godset ökat det dubbla.

‐ Bra elektrifierad järnväg med ”grön” el.

‐ Ökad kapacitet för persontransporter, frigör tid för godstransporter.

Grupp 6 Järnväg:

‐ Det saknas godsnod i Värmland. Denna bör ligga i anslutning till Karlstad dit alla vägar i länet går. Viktigt att hitta den optimala lokaliseringen av en godsnod. Är Välsviken rätt ställe?

o Önskvärt med en utredning ang. lokalisering av godsnod som utreder hela Värmland.

o Vid Ilanda/Hynboholm möts flera vägar, och platsen kan vara en lämplig lokalisering.

Viktigt att undvika att få in all godstrafik i Karlstad.

o En godsterminal/nod bör ha en neutral huvudman och inte knytas till en eller några enskilda företag. Omlastning från väg till järnväg.

‐ Längsta godsspåret: Kil 570 m. Trafikverkets mål är 750 meter. Detta löses genom triangelspår, detta kan ge stora tidsvinster.

‐ Bör skapas mötesmöjlighet på järnväg mellan Säffle och Åmål, vilket skulle underlätta för godshanteringen i Värmland.

Väg:

‐ Viktigt att komma ihåg att Värmland är ett glesbefolkat län, ett skogslän, med stort beroende av vägtransporter. Många platser i länet är beroende av investeringar i vägnätet.

‐ Behövs därför även ett konkurrenskraftigt vägnät. Det är viktigt att utöka BK4-nätet som klarar 74 ton.

‐ Också viktigt med satsningar på möjligheter till miljövänliga drivmedel. Värmland är beroende av vägnätet, viktigt att se till realiteten.

Sjöfart:

‐ Nya slussar i Trollhättan ger möjlighet att köra större båtar på Vänern.

‐ För sjöfarten finns ej kapacitetsbehov, utmaningen är att matcha företagens behov.

‐ Så länge kapaciteten är okej på väg och järnväg så kommer det bli svårt att få över mer trafik till sjöfarten.

‐ Det finns också administrativa problem med sjöfarten.

Grupp 7

‐ Överflyttning av gods: Svårigheter med att konkurrera prismässigt mot lastbil o Banavgifter

o Farledsavgifter o Lotsavgifter

‐ Dåliga/oattraktiva tågtider

o Missar anlöp i Göteborg bland annat

(10)

o Oflexibla

‐ Dåligt med plats

o Långa ansökningstider

‐ Kongsvinger – ökade behov av godstransporter --> Större lastprofil vedvagn

‐ Fråga varje större företag om godshantering

‐ Hur skulle en tidtabell se ut för att godstransporterna skulle gynnas i Värmland?

‐ Kapacitetsöka godset är angeläget. Klimatmålen 2030, näringslivets behov mycket viktigt för Värmlands framtid.

o 50 lastbilar = 1 vedtåg

o 130 lastbilar = 1 Vänerfartyg (max)

‐ Godset är i behov av en bangård.

‐ För Stora Enso är förbindelsen till Skoghall kapacitetsbegränsande. Idag är det 3-6 tåg per dygn som trafikerar sträckan Karlstad C – hamnen, vilket motsvarar ca 12 rörelser/dygn. Ett triangelspår skulle förbättra förbindelsen.

Sammanfattning av gruppdiskussioner Återkommande järnväg:

‐ Triangelspår på Skoghallsbanan är viktigt utifrån godstransporterna från Skoghall och vidare västerut på Värmlandsbanan för att undvika lokvändningar på Karlstad C.

‐ Tidtabellskonstruktion problematisk för godstransporter.

‐ Problematiskt med tågförseningar till Göteborg. Godstågen har generellt låg prioritet på järnvägen. Ibland måste tågen gå på Västra stambanan och ibland missas anlöp från Göteborg.

‐ Ökad lastförmåga – längre tåg större lastprofil .

‐ Skepticism mot att Välsviken är rätt lokalisering för ny godsbangård.

‐ Att Norge förbättrar järnvägsinfrastrukturen på sin sida gränsen är av stor vikt för både godstransporter och persontransporter i Värmland.

Återkommande sjöfart:

‐ Höga kostnader för lotsning på Vänern är mycket problematiskt.

‐ Möjligheter till ökad lastvolym för fartygen när slussarna byggs om.

(11)

1.2 Dialogmöte 2

Ett andra dialogmöte genomfördes den 10 juni 2020 som ett digitalt informationsmöte via Skype med deltagare från näringsliv, transportaktörer, offentlig verksamhet och intresseorganisationer. Mötet samlade ett 100-tal intressenter och utökades till att omfatta nästan samtliga 16 värmländska kommuner. Syftet med mötet var att ge en översiktlig information om status i de båda projekten Åtgärdsvalsstudie Gods Värmland respektive Fördjupad utredning dubbelspår Värmlandsbanan och föreslå föreslag på åtgärder och processen framåt. Mötet gav även möjlighet för deltagande parter att ställa frågor inför den kommande remissen av slutrapporterna som genomförs under hösten 2020.

(12)

1.2.1 Inbjudan

(13)

1.3 Deltagare dialogmöte 1 och 2

Dialogmöte

Kommuner Deltagare 1

okt-19

2 juni-20

Arvika kommun Anna Wikstrand X X

Arvika kommun Peter Söderström X

Arvika kommun Ida Svensson X X

Arvika kommun Bertil Ahlin X

Eda kommun Anders Andersson X

Eda kommun Jan-Erik Eriksson X X

Eda kommun Johanna Söderberg X X

Filipstads kommun Åsa Hååkman Felth X

Filipstads kommun Roger Danielsson X

Forshaga kommun Per Lawén X

Grums kommun Leif Haraldsson X

Grums kommun Kjell Nyström X

Hagfors kommun Fredrik Igelström X

Hammarö kommun Bosse Henriksson X

Karlstads kommun Ulf Rosenqvist X

Karlstads kommun Ulf Johansson X

Karlstads kommun Per-Samuel Nisser X

Karlstads kommun Frida Pettersson X

Karlstads kommun Anders Tallgren X

Karlstads kommun Ingrid Näsström X

Karlstads kommun Ann-Catrin Kärnä X X

Karlstads kommun Stefan Eriksson X X

Karlstads kommun Daniel Palén X

Karlstads kommun Ida Bergsten X

Kils kommun Jan-Olov Ragnarsson X

Kils kommun Jenny Rosengren X

Kils kommun Mari Andersson X

Kils kommun Alija Tandirovic X

Kils kommun Anders Johansson X

Kils kommun Kenneth Bengtsson X

(14)

Kils kommun Jan Fallström X

Kristinehamns kommun Kalle Alexandersson X X

Kristinehamns kommun Bjarne Olsson X

Kristinehamns kommun Madelen Richardsson X

Kristinehamns kommun Jane Larsson X

Kristinehamns kommun Marie Oudin X

Munkfors kommun Birgitta Svensson X

Munkfors kommun Mathias Lindquist X

Storfors kommun Hans Jildesten X

Storfors kommun Kenneth Sandén X

Sunne kommun Torbjörn Dybeck X

Sunne kommun Gunilla Ingemyr X

Säffle kommun Ingemar Rosén X

Säffle kommun Dag Rogne X

Torsby kommun Ann-Katrin Järåsen X

Torsby kommun Marie Johansson X

Torsby kommun Henrik Johansson X

Torsby kommun Anna-Lena Carlsson X

Näringsliv Deltagare 1 2

BillerudKorsnäs Gruvön Thomas Öhqvist X X

BillerudKorsnäs Gruvön Anders Andersson X

BillerudKorsnäs Gruvön Peter Larsson X X

Erik Thun AB Johan Gustavsson X

Green Cargo Kenneth Svensson X

Inlandsbanan AB Krister Nyström X

Inlandsbanan AB Peter Ekholm X

Moelven Skog AB Lars Kristen Holst X

Moelven Skog AB Carl-Axel Östensson X X

Nordic Paper Tomas Gustén X

Nordic Paper Ann-Louise Högberg X

Oslo-Sthlm 2.55 David Samuelsson X

Oslo-Sthlm 2.55 Jonas Karlsson X

Rottneros Bruk Lennart Eberleh X X

Rottneros Bruk Simon Forsberg X

(15)

Rottneros Bruk Ingemar Eliasson X

ScandFibre Logistics Fedja Jelecak X

SJ Tomas Weibull X X

SJ Maja Rapp X

Stora Enso Per Fjellström X

Stora Enso Annika Nilsson X

Stora Enso Karolina Siljemyr X

Stora Enso Eva Reiner X X

Stora Enso Hans Olsson X

Stora Enso Håkan Bylerius X

Stora Enso Karl Narfström X

Sveriges Åkeriföretag AB Per Broholm X X

Branschföreningen Tågoperatörerna

Lars Yngström X X

Uddeholm Carina Rohdin X

Valmet Henrik Zsigó X

Vänerexpressen Per Kristiansson X

Vänerhamn Göran Lidström X X

Vänerhamn Tobias Häggfalk X

Vänersamarbetet Laila Gibson X

Organisationer Roll 1 2

Handelskammaren Ingela Larsson X X

Länsstyrelsen Värmland Magnus Ahlstrand X

Länsstyrelsen Värmland Meda Andersson X

Länsstyrelsen Värmland Emil Jessen X X

Länsstyrelsen Värmland Adam Nyman X

Länsstyrelsen Värmland Amanda Andersson X

Region Värmland Tomas Riste X

Region Värmland Stina Höök X

Region Värmland Jesper Johansson X

Region Värmland Marcus Smedman X X

Region Värmland Mattias Landin X

Region Värmland Mattias Bergh X X

Region Värmland Per Sidetun X

(16)

Region Värmland Åsa Johansson X

Norge 1 2

BaneNor AS Peder Oluf Vold X

Jernbanedirektoratet Per Pedersen X

Jernbanedirektoratet Darssan Kupandran X X

Jernbanedirektoratet Bjørn Schjelderup Egede- Nissen

X X

Jernbanedirektoratet Ove Skovdahl X

Klosser AS Yngve Sjåstad Andreassen X

Kongsvinger kommune Lars Helge Aavestad X X

Stora Enso Norge Arne Ivar Overgard X

Trafikverket 1 2

Planering Region Väst Bengt Rydhed X

Planering Region Väst Jörgen Ryding X

Planering Region Väst Maria Zachariadis X

Planering Region Väst Lars Olsson X X

Planering Region Väst Carina Gottfridsson X X

Planering Region Väst Jeanette Björkman X

Planering Region Väst Adam Nilsson X

Planering Region Väst Joel Andersson X

Planering Region Väst Linda Saarikoski X

Planering Region Väst Peter Thörn X X

Planering Region Väst Per Stenerås X X

Planering Region Väst Patrik Benrick X

Planering Region Väst Kerstin Boström X

Planering Region Väst Gunilla Anander X

Nationell planering Jimmy Grandin X

Nationell planering Björn Garberg X X

Nationell planering Pia Berglund X

Nationell planering Joakim Lundman X

Nationell planering Lennart Lennefors X

Nationell planering Bengt Palm X

Planering Region Öst Anneli Weiner X

Planering Region Mitt Annelie Paavo X

(17)

Investering Åsa Ekholm-Kjörsträd X X

Underhåll David Wänergrip X

Projektledning Trafikverket Roll 1 2

Trafikverket Yvonne Thorén X X

Trafikverket Eva Adolfsson X X

Trafikverket Fredrik Bärthel X X

Trafikverket Rickard Holst X X

AFRY Roger Nordefors X X

AFRY Peter Stensson X X

AFRY Jenny Wikström X

AFRY Göran Sewring X X

AFRY Anders Larsson X X

AFRY Emma Eckerwall X X

(18)

2 Intervjuer

Under november 2019 – februari 2020 genomfördes ett 40-tal intervjuer med

näringslivsrepresentanter såsom tillverkande företag inom pappers-, massa-, skogs- och stålnäringen, transportköpare, transportörer, Region Värmland samt kommunerna utefter Värmlandsbanan i form av Kristinehamn, Karlstad, Kil, Arvika och Eda. Intervjuerna syftade till att få en god bild av nuläge, brister, problem, behov och möjligheter samt att få ta del av utvecklingsplaner hos både företag och kommuner.

2.1 Intervju Stora Enso Gruvöns Sågverk Grums 2019-11-11

Deltagare: Martin Mattson, Supply Chain Manager Stora Enso Såg Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket Roger Nordefors, Uppdragsledare AFRY

2.2 Intervju Stora Enso Skoghall 2019-11-12

Deltagare: Eva Reiner Stora Enso Skoghall

Hans Olsson, Stora Enso Skoghall

Annika Nilsson Stora Enso Skoghall

Anders Clason Stora Enso Logistics

Karolina Siljemyr Stora Enso Logistics

Jörgen Olofsson Stora Enso Wood Supply

Håkan Bylerius Stora Enso Skoghall

Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket Roger Nordefors, Uppdragsledare AFRY

Anders Larsson, Utredare AFRY

2.3 Intervju BillerudKorsnäs 2019-11-13

Deltagare: Anders Andersson Billerud Korsnäs Gruvön

Thomas Öqvist Billerud Korsnäs Gruvön

Peter Larsson Billerud Korsnäs Gruvön

2.4 Intervju Vänerhamn 2019-11-13

Deltagare: Göran Lindström, VD Vänerhamn

Tobias Häggfalk, Marknads- och försäljningschef Vänerhamn Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket Roger Nordefors, Uppdragsledare AFRY

2.5 Intervju ScandFibre 2019-11-14

Deltagare: Pär Sund ScandFibre Logistics

(19)

2.6 Intervju Valmet 2019-11-14

Deltagare: Henrik Zsigó Valmet

2.7 Intervju Uddeholm 2019-11-15

Deltagare: Carina Rohdin Uddeholm

2.8 Intervju Moelven 2019-11-18

Deltagare: Carl-Axel Östensson Moelven Skog

Lars Kristen Holst Moelven Wood

2.9 Intervju Vänerexpressen 2019-11-18

Deltagare: Per Kristiansson Vänerexpressen

Henrik Schubert Vänerexpressen

2.10 Intervju Rottneros 2019-11-19

Deltagare: Ingemar Eliasson Rottneros

Simon Forsberg Rottneros

2.11 Intervju Nordic Paper 2019-11-25

Deltagare: Ann-Louise Högberg, Nordic Paper

Tomas Gustén, Nordic Paper

2.12 Intervju Erik Thun AB 2019-12-02

Deltagare: Johan Källsson, VD Erik Thun AB

Johan Gustafsson, Dry Cargo

Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket

(20)

Roger Nordefors, Uppdragsledare AFRY

2.13 Intervju Kristinehamns kommun 2019-12-11

Deltagare: Kalle Alexandersson, Planeringschef Kristinehamns kommun Joel Engström, Samhällsplanerare Kristinehamns kommun Madelen Richardsson, Näringslivschef Kristinehamns kommun Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket

2.14 Intervju branschföreningen Tågoperatörerna 2019-12-11

Deltagare: Lars Yngström, TÅGAB Tågoperatörerna Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket Roger Nordefors, Uppdragsledare AFRY

2.15 Intervju Arvika kommun 2019-12-12

Deltagare: Ida Svensson, Samhällsbyggnadschef Arvika kommun Anna Wikstrand, Biträdande kommunchef Arvika kommun Bertil Ahlin, Miljöutvecklare Arvika kommun Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket Roger Nordefors, Uppdragsledare AFRY

Emma Eckerwall, Utredare AFRY

2.16 Intervju Kils kommun 2019-12-12

Deltagare: Georg Forsberg, Ordf. Tillväxtutskottet Kils kommun Anders Johansson, Ordf. Kommunstyrelsen Kils kommun Jan Fallström, 2e vice ordf. Kommunstyrelsen Kils kommun Malin Lövendal, Sektorchef samhälle och service Kils kommun Jenny Rosengren, Byggnadsinspektör Kils kommun Mari Andersson, Samhällsplanerare Kils kommun Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket Roger Nordefors, Uppdragsledare AFRY

2.17 Intervju Karlstads kommun 2019-12-16

Deltagare: Olle Wikberg, Planeringschef Karlstads kommun Jonas Zetterberg, Planchef Karlstads kommun Ulf Rosenqvist, Samhällsplanerare Karlstads kommun Daniel Palén, Samhällsplanerare Karlstads kommun Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket Roger Nordefors, Uppdragsledare AFRY

2.18 Intervju Region Värmland 2019-12-17

Deltagare: Mattias Bergh, Planeringschef Region Värmland

(21)

Mattias Landin, Samhällsutvecklare Region Värmland Per Sidetun, Trafikchef tåg Värmlandstrafik Region Värmland Markus Smedman, Infrastrukturstrateg Region Värmland Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket Roger Nordefors, Uppdragsledare AFRY

2.19 Intervju Eda kommun 2020-01-13

Deltagare: Jan-Erik Eriksson, Verksamhetschef Samhällsbyggnad Eda kommun Johanna Söderberg, Kommunstyrelsens ordförande Eda kommun Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket

2.20 Intervju Oslo-Sthlm 2.55 2020-01-14

Deltagare: Jonas Karlsson, VD Oslo-Sthlm 2.55

2.21 Intervju Sveriges Åkeriföretag 2020-01-14

Deltagare: Per Broholm Sveriges Åkeriföretag

2.22 Intervju TetraPak 2020-01-20

Deltagare: David Högström, Planerings- och logistikchef Tetra Pak Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket Roger Nordefors, Uppdragsledare AFRY

2.23 Intervju Volvo Logistics 2020-02-24

Deltagare: Anders Gustafsson, Director Logistics Purchasing EMEA Volvo Logistics Peter Edin, Director Transport Network Optimization Volvo Logistics

Göran Sewring, Senior utredare AFRY

(22)

Trafikverket,652 26 Karlstad. Besöksadress: Hamntorget 5.

Telefon: 0771-921 921. Texttelefon: 010-123 50 00.

www.trafikverket.se

(23)

Författare

Organisation

Dokumentdatum

2021-05-31

Projektnamn

Ärendenummer

TRV 2018/13353

Version

1.0

Bilaga 4 – Angränsande projekt och studier i närtid

1 Angränsande projekt och studier i närtid ... 2 1.1 Fördjupad översiktsplan Eriksberg, Järnvägsstudie ... 2 1.2 Godskartläggning Värmland ... 2 1.3 ÅVS Tåg i Tid för Värmlandsbanan ... 2 1.4 ÅVS Kils bangård ... 2 1.5 ÅVS Förbättrad tillgänglighet inom stråket Stockholm-Oslo ... 3 1.6 Vänersjöfart och slussar i Trollhätte kanal ... 3 1.7 Längre, tyngre och större tåg ... 3 1.8 Bärighetsklass 4 (BK4) ... 4 1.9 Regeringsuppdrag under godstransportstrategin ... 4 1.10 Handlingsplan för inrikes sjöfart och närsjöfart ... 4 1.11 Gemensam kraftsamling för Vänersjöfarten ... 5 1.12 European Rail Traffic Management System (ERTMS)... 5 1.13 Fördjupad utredning Dubbelspår Värmlandsbanan ... 5 1.14 Utredningar Norge-/Vänerbanan ... 5 1.15 KVU Kongsvingerbanen ... 6

(24)

2

1 Angränsande projekt och studier i närtid

1.1 Fördjupad översiktsplan Eriksberg, Järnvägsstudie

I Karlstads kommuns utställningshandling FÖP Eriksberg (2008) studeras möjliga sträckningar för

”Vålbergsrakan” som går från Karlstadsregionen och västerut till Vålberg eller Grums. I utställningshandlingen presenteras också förslaget på triangelspår mellan Skoghallsbanan och Värmlandsbanan. Studiens bedömning är dock att det inte är möjligt att anlägga både Vålbergsrakan och triangelspåret på grund av att de konkurrerar om samma markområde, samt att deras

höjdmässiga förhållanden och den begränsade marktillgången omöjliggör att båda förslagen förverkligas.

1.2 Godskartläggning Värmland

Under 2013 gjorde Trafikverket i samverkan med Region Värmland en kartläggning av Värmlands godsflöden i studien Godskartläggning i Värmland (2013). Studien resulterade i en

nulägesbeskrivning av godsmängder och flöden. Studien fokuserade till största del på det vägbaserade godset och gav inga åtgärdsförslag. Det konstaterades att det finns kapacitetsbrister i både väg- och järnvägsnätet under vissa tider på dygnet, vilket innebär en begränsad framkomlighet och

tillgänglighet för godstransporter.

1.3 ÅVS Tåg i Tid för Värmlandsbanan

I TRV 2014/7903 ÅVS Tåg i Tid för Värmlandsbanan (2013) föreslog kapacitetshöjande åtgärder för Värmlandsbanan i fyra sammanhängande etapper enligt nedan. Åtgärdsvalsstudien var och är fortsatt ett samarbete mellan Trafikverket, Region Värmland och Karlstads kommun och är en viktig

bakomliggande faktor för både denna studie med fokus på godshanteringen i Värmland men även för utvecklingen av Värmlandsbanan i stort.

Etapp 1: Mötesspår vid Väse, Pråmkanalen och Brunsberg.

Etapp 2: Mellanplattform och nytt ställverk vid Karlstad C, angöring och parkering för cykel och bil, ombyggnad av Hamngatan och Järnvägsgatan samt gång- och cykelpassage under bangården med anslutning till plattformar.

Etapp 3: Mötesspår Välsviken.

Etapp 4: Godsbangård Välsviken, förbindelsespår Välsviken-hamnområdet och slutförande av Karlstad C, södra delen (del 2).

Objekten i etapp 1-3, med undantag av mötesspår vid Brunsberg, är finansierade i nationell transportplan 2014-2025 respektive 2018-2029. Resultatet återfinns i form av de två namngivna objekten Kil-Laxå respektive Laxå-Arvika. Åtgärderna omfattar ombyggnad av mötesspår

Pråmkanalen respektive Väse som färdigställdes 2019 respektive 2021/22, mötesspår Välsviken som byggstartats 2020, ombyggnation av Karlstads C med byte av ställverk samt nya plattformsspår. I samarbete med Karlstads kommun och Region Värmland kommer även ett nytt resecentrum att ta form. Åtgärderna planeras vara färdigställda till år 2025. Etapp 4, Godsbangård Välsviken och förbindelsespår Välsviken-Karlstad hamn, är inte ett objekt i nationell plan och saknar finansiering. I uppdraget för denna studie ingår att fördjupa och utvärdera effekter och konsekvenser av Tåg i Tid etapp 4.

1.4 ÅVS Kils bangård

TRV 2016/11295 ÅVS Värmlandsbanan, Kils bangård (2016) genomfördes med syftet att identifiera åtgärder för att möjliggöra full effekt på Kils bangård och anslutande banor efter byte av ställverk. I studien framgår det att samtliga kapacitetshöjande åtgärder som identifieras är beroende av att

(25)

3

ställverksbytet genomförs. I utredningen har ett antal åtgärder identifierats som bidrar till att minska antalet växlingsrörelser och lokrundgångar för godståg samt förbättrar framkomligheten för samtliga tåg i alla relationer. Några av de mer godsrelaterade åtgärderna som identifierats är bland annat:

- Möjliggöra ankomst med ett 750 meter långt godståg och åtgärder för samtidiga tågrörelser på Kils bangård

- Dubbelspår mellan Kils bangård och det partiella dubbelspåret Stenåsen-Klingerud på Värmlandsbanan

- Dubbelspårsfunktion vid västra infarten till Kils bangård på Värmlandsbanan

- Triangelspår i västra änden av Kils bangård mellan Fryksdalsbanan – Värmlandsbanan och Värmlandsbanan – Norge-/Vänerbanan

- Ny mötesstation på Värmlandsbanan mellan Högboda och Kil

- Mötesspår för långa godståg i östra änden av Kils bangård på Bergslagsbanan

- Ombyggnad av Lersätterterminalen alternativt ny godsterminal mellan Kil och Karlstad

1.5 ÅVS Förbättrad tillgänglighet inom stråket Stockholm-Oslo

Till grund för föreliggande åtgärdsvalsstudie ligger även ÅVS Förbättrad tillgänglighet inom stråket Stockholm-Oslo (2017), i fortsättningen ÅVS Stockholm-Oslo. Studien har till syfte att identifiera brister och komma med åtgärdsförslag för hela järnvägssträckan Stockholm-Oslo. Fokus i utredningen ligger på persontransporter och att uppnå en restid på under tre timmar mellan

huvudstadsregionerna. I ÅVS Stockholm-Oslo föreslås en utbyggnadsplan för stråket, vilken inkluderar en dubbelspårsutbyggnad av Värmlands-banan på delen Kristinehamn-Arvika i befintlig sträckning, samt två nya förbindelser: Gränsbanan (Karlstad-Oslo, där Värmlandsbanans sträckning är en del) och Nobelbanan (Örebro-Kristinehamn).

Efter avslutandet av ÅVS Stockholm-Oslo togs beslut om en fortsatt hantering av underlaget och förslag till en utredningsstrategi.¹ Bland annat beslutades det om att gå vidare med en fördjupad utredning av dubbelspår på Värmlandsbanan och en åtgärdsvalsstudie för Gods Värmland. Båda dessa utredningar ska vara klara 2020 inför nästkommande nationella och regionala planperiod 2022-2033.

1.6 Vänersjöfart och slussar i Trollhätte kanal

Utredningen TRV 2015/14390 Vänersjöfart och slussar i Trollhätte kanal – byggtekniska alternativ och samhällsekonomiska effekter (2017) syftade till att ge Trafikverket beslutsunderlag i

åtgärdsplaneringen inför arbetet med Nationell plan 2018-2029. Nuvarande slussled bedöms ha en teknisk livslängd t.om. 2030, varvid åtgärder behöver vidtas för att säkerställa slussledens funktion. I utredningen studerades två olika alternativ genom samlad effektbedömning (SEB) och

samhällsekonomisk kalkyl. Alternativ ett innebar avveckling av befintliga slussar för kommersiell sjöfart och alternativ två innebar investering i nya slussar i ny sträckning. Utredningen konstaterade att nya slussar är positivt för näringslivet och kan utveckla sjöfartens potential. Slussarna i Trollhättan är angiven som namngiven brist i Nationell transportplan 2014-2025 och som namngivet objekt i Nationell transportplan 2018-2029 med ett planerat genom-förande under perioden 2024-2030.

1.7 Längre, tyngre och större tåg

Längre, tyngre och större tåg är ett projekt med syfte att skapa förutsättningar för att öka volymen gods på järnväg i Sverige, samt för att skapa ett effektivt och hållbart transportsystem. Åtgärder genomförs för att anpassa järnvägsnätet till längre, tyngre och större tåg. Trafikverkets definition för längre och tyngre godstransporter är:

- Tåglängd på minst 750 meter.

- 100 km/h linjehastighet.

1 Trafikverket (2018), Beslut om fortsatt hantering efter ÅVS Stockholm-Oslo (TRV 2018/60582)

(26)

4

- Minst 22,5 ton eller 25 ton axellast.

I PM Långa tåg – Övrigt nät (2017)² anges förslag på åtgärder som möjliggör långa tåg som används för godstransporter på järnvägsnätet. I PM:et anges att sträckan Laxå-Charlottenberg/riksgränsen är en av fem prioriterade sträckor när det handlar om att skapa mer kapacitet för långa tåg. Inga stationer på sträckan Laxå-Charlottenberg föreslås att förlängas, men åtgärder för att minska fördröjningstiden föreslås. Däremot föreslås förlängning av stationerna Säffle och Kil längs med Norge-/Vänerbanan. Idag är järnvägsnätet anpassat för 630 meter långa godståg och på ett fåtal sträckor kan godståg upp till 750 meter framföras.

En testköring av långa tåg på Norge-/Vänerbanan genomfördes mellan Grums och Göteborg i slutet av 2019.

1.8 Bärighetsklass 4 (BK4)

För att tillåta tyngre fordon på vägnätet beslutade riksdagen sommaren 2017 att införa en ny högre bärighetsklass, BK4, där det är möjligt att framföra fordonsekipage med en bruttovikt på maximalt 74 ton. Förordningen med de nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 april 2018 och den 1 juli år samma år öppnades de första vägarna för den nya bärighetsklassen i Sverige. Införandet av BK4 innebär att färre fordon kan framföra samma mängd gods, vilket är bra för klimatet likväl som näringslivets konkurrenskraft. För skogsnäringen är det bland annat viktigt med ett omfattande BK4-nät och i Värmland är totalt 2 190 kilometer BK4-vägnät. Alla vägar som faller in under beslutet är dock inte anpassade efter den nya bärighetsklassen ännu. BK4-vägnätet utökas successivt i dialog med näringslivet.

1.9 Regeringsuppdrag under godstransportstrategin

Inom ramen för Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter – en nationell

godstransportstrategi (2018) har Trafikverket fått i uppdrag att verka för bättre förutsättningar för godstransporter på järnväg och med sjöfrakt (N2018/04481/TS). Inom uppdraget skall åtgärder som Trafikverket kan vidta för att skapa förutsättningar för fler godstransporter på järnväg och med sjöfrakt inventeras. System, såsom järnvägsnätsbeskrivningen (JNB) och nationella vägdatabasen (NVDB), skall också utredas med avseende på hur de bättre kan beskriva infrastruktur för omlastning.

Utöver detta skall förutsättningar för att ta fram förslag till åtgärder för att öka godstransporternas nyttjandegrad i järnvägssystemet utredas. Åtgärderna får dock inte drabba persontrafiken med tåg.

1.10 Handlingsplan för inrikes sjöfart och närsjöfart

Inom ramen för Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter – en nationell

godstransportstrategi (2018) fick Trafikverket i uppgift att ”främja en väl fungerande och effektiv inrikes sjöfart och närsjöfart och förbättra förutsättningarna för överflyttning av godstransporter från väg”. En av uppgifterna var att ta fram en Handlingsplan med konkreta åtgärder som resulterat i 62 förslag för stärkt sjöfart.³

I förarbetet gjorde Maritimt Forum med stöd av Trafikverket en undersökning varför varuägare i större utsträckning väljer att frakta sitt gods med sjöfart.⁴ Bland annat så identifierades följande utmaningar:

- Tillförlitlighetsproblem – leveransprecision - Transittid och frekvens i anlöp

- Stabilitet över tid

- Avgiftsstruktur i hamnar och ofördelaktiga transportvillkor

2 Trafikverket (2020), Längre, tyngre och större tåg, www.trafikverket.se

3 Trafikverket (2019), Handlingsplan för inrikes sjöfart och närsjöfart (TRV 2018/92361)

4 Maritimt Forum (2017), Rapport ”Mer sjöfart, ja tack! – transportköpare om överflyttning av gods från väg till sjö”

(27)

5

- Kunskapsnivån

- Balans och matchning av varuflöden - Priset

I handlingsplanen konstateras att hamnarna i Sverige har fysisk kapacitet att ta emot mer gods än vad de gör i dagsläget, men att det finns viss förbättringspotential, bland annat:

- Behov av infrastrukturförbättringar runt hamnen.

- Den befintliga hamnen måste kunna användas bättre.

- Vikt av att vara en aktiv marknadsaktör.

- Avgiftsstrukturer och rabatter.

Arbetet med handlingsplanen fortgår och kommer att uppdateras varje år i samband med den årliga rapporteringen till regeringskansliet.

1.11 Gemensam kraftsamling för Vänersjöfarten

Trafikverket, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och samarbetspartners inom kommuner, regioner och rederier har påbörjat en gemensam kraftsamling för Vänersjöfarten.⁵ Målsättningen är att en

överenskommelse ska träffas mellan parterna avseende mål och prioriteringar för Vänersjöfarten där respektive part återrapporterar åtaganden och förslag i slutet av år 2021.

1.12 European Rail Traffic Management System (ERTMS)

Trafikverket planerar för ett successivt införande av ett EU-gemensamt signalsystem ERTMS på det svenska järnvägsnätet. Värmlandsbanan ingår i planen för utbyggnad Övrigt stomnät och övriga banor som i den nuvarande Nationella planen 2018-2029 är senarelagd till efter planperioden med ett färdigställande senast år 2035.⁶ Planen för inkoppling av ERTMS på banorna i Värmland ser för närvarande ut enligt följande:

- Värmlandsbanan och Inlandsbanan – år 2030 - Norge-/Vänerbanan (Skälebol-Kil) – år 2033 - Bergslagsbanan och Fryksdalsbanan – år 2035

I Norge planeras inkoppling av ERTMS på de flesta banorna till år 2030.⁷

1.13 Fördjupad utredning Dubbelspår Värmlandsbanan

Parallellt med ÅVS Gods Värmland pågår under år 2019/2020 Fördjupad utredning Dubbelspår Värmlandsbanan. Utredningen omfattar en fördjupning av dubbelspårs-utbyggnad på sträckan Kristinehamn-Kil, kapacitetsförstärkande åtgärder på sträckan Kil-Arvika, samt trimningsåtgärder på sträckan Arvika-Riksgränsen. Sträckan Laxå-Kristinehamn ingår inte i den fördjupade utredningen.

1.14 Utredningar Norge-/Vänerbanan

Under 2019/2020 pågår parallellt två utredningar för ÅVS Norge-/Vänerbanan. En fördjupad utredning för sträckan Göteborg-Skälebol och en åtgärdsvalsstudie för Skälebol-Kil. I utredningen undersöks bland annat vilken kapacitet som bör eftersträvas för att uppfylla trafikeringsefterfrågan från gods- och persontrafik på Norge-/Vänerbanan. Utredningens resultat är av relevans för denna utredning då Norge-/Vänerbanan är en av fem bandelar som kopplas ihop med Värmlandsbanan i Kil.

Banan utgör en viktig del i det godsstråk som kopplar samman Dalarna och Värmland med Göteborgs hamn för näringslivet att nå ut med sina produkter i resten av världen. Kontinuerlig dialog har förts mellan projektgrupperna för respektive projekt.

5 Trafikverket (2020), Gemensam kraftsamling för Vänersjöfarten, www.trafikverket.se

6 Trafikverket (2020), ERTMS-Nytt signalsystem, www.trafikverket.se

7 Banenor (2020), ERTMS, www.banenor.no

(28)

6

1.15 KVU Kongsvingerbanen

KVU står för konseptvalgutredning och liknar i mycket den svenska åtgärdsvalsstudien. KVU

Kongsvingerbanen utförs på uppdrag av norska Jernbanedirektoratet och på-börjades i januari 2019 och kommer att avslutas under 2020/21. Utredningens resultat ska på motsvarande sätt ligga till grund för Norges revidering av sin nationella transport-plan för perioden 2022-2033.

Kongsvingerbanen ansluter till Värmlandsbanan vid riksgränsen och är en viktig länk i stråket Stockholm-Oslo, inte minst för tunga gods-transporter som går från Norge till bl.a. Värmlands

pappers- och massaindustri. Sträckan Lillestrøm-Kongsvinger är överbelastad i dagsläget och har både kapacitets- och punktlighetsproblem. KVU:n syftar till att utreda framtida kapacitetsbehov och att komma med förslag på infrastrukturåtgärder.

(29)

7

Referenser

Banenor (2020), ERTMS, https://www.banenor.no/Prosjekter/prosjekter/ertms/

Karlstads kommun (2008), FÖP Eriksberg - Fördjupning av översiktsplanen för Karlstads kommun avseende området kring Bergvik och Eriksberg, Järnvägsstudie, Utställningshandling 2008-09-16 Maritimt Forum (2017), Rapport Mer sjöfart, ja tack! – transportköpare om överflyttning av gods från väg till sjö

Näringsdepartementet (2018), Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter – en nationell godstransportstrategi, (N2018.21)

Näringsdepartementet (2018), Uppdrag att verka för bättre förutsättningar för godstransporter på järnväg och med fartyg (N2018/04481/TS)

Trafikverket (2013), Godskartläggning i Värmland, Publikationsnummer 2013:150 Trafikverket (2013), ÅVS Tåg i Tid för Värmlandsbanan (TRV 2014/7903)

Trafikverket (2016), ÅVS Värmlandsbanan, Kils bangård (TRV 2016/11295)

Trafikverket (2017), Åtgärdsvalsstudie Förbättrad tillgänglighet inom stråket Stockholm-Oslo, Slutrapport november 2017 (TRV 2017/14854)

Trafikverket (2017), Vänersjöfart och slussar i Trollhätte kanal – byggtekniska alternativ och samhällsekonomiska effekter (TRV 2015/14390)

Trafikverket (2017), PM Långa tåg – Övrigt nät, www.trafikverket.se – ”Längre, tyngre och större tåg”

Trafikverket (2018), Beslut om fortsatt hantering efter ÅVS Stockholm-Oslo (TRV 2018/60582) Trafikverket (2019), Handlingsplan för inrikes sjöfart och närsjöfart (TRV 2018/92361) Trafikverket (2019), ERTMS – nytt signalsystem, https://www.trafikverket.se/for-dig-i- branschen/teknik/ertms--nytt-signalsystem/

Trafikverket (2020), Bärighetsklass BK4 – vägar för trafik upp till 74 ton,

https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/vag/bk--barighetsklasser-pa-vagar-och- broar/barighetsklass-bk4/

Trafikverket (2020), Gemensam kraftsamling för Vänersjöfarten, https://www.trafikverket.se/om- oss/nyheter/Nationellt/2020-03/gemensam-kraftsamling-for-vanersjofarten/

Trafikverket (2020), Fördjupad utredning Värmlandsbanan – dubbelspår Kristinehamn-riksgränsen (TRV 2019/35668)

(30)

Trafikverket,652 26 Karlstad. Besöksadress: Hamntorget 5.

Telefon: 0771-921 921. Texttelefon: 010-123 50 00.

www.trafikverket.se

(31)

Författare

Organisation

Dokumentdatum

2021-05-31

Projektnamn

Ärendenummer

TRV 2018/13353

Version

1.0

Bilaga 5 – Samhällsmål och strategier

1 Internationella mål och strategier ... 3 1.1 Internationella klimatmål ... 3 1.2 Agenda 2030 och globala målen ... 3 1.3 TENT-T ... 3 1.4 EU-regler för inre vattenvägar ... 6 2 Nationella mål och strategier ... 7 2.1 Nollvisionen ... 7 2.2 De transportpolitiska målen ... 7 2.3 Sveriges miljömål ... 7 2.4 Sveriges klimatmål ... 8 2.5 Näringspolitiska mål ... 8 2.6 Nationell godstransportstrategi ... 8 2.7 Nationell plan för transportsystemet 2018-2029 ... 8 2.8 Funktionellt prioriterat vägnät ... 9 2.9 Bärighetsklass BK4 ... 9 3 Regionala mål och strategier ... 10 3.1 Värmlandsstrategin 2014-2020 ... 10 3.2 Energi- och klimatstrategi för Värmlands län ... 10 3.3 Regional transportplan för Värmlands län 2018-2029 ... 10 3.4 Regional systemanalys ... 10 3.5 Värmland 2060 ... 11 3.6 Handelskammaren Värmlands fokusområden ... 11 4 Kommunala mål och strategier ... 12 4.1 Arvika kommun ... 12 4.2 Eda kommun ... 12 4.3 Filipstads kommun ... 12

(32)

4.4 Forshaga kommun ... 12 4.5 Grums kommun ... 12 4.6 Hagfors kommun ... 13 4.7 Hammarö kommun ... 13 4.8 Karlstads kommun ... 13 4.9 Kils kommun ... 14 4.10 Kristinehamns kommun ... 14 4.11 Munkfors kommun ... 14 4.12 Storfors kommun ... 15 4.13 Sunne kommun ... 15 4.14 Säffle kommun ... 15 4.15 Torsby kommun ... 15 4.16 Årjängs kommun ... 15

(33)

1 Internationella mål och strategier

1.1 Internationella klimatmål

FN:s klimatkonferens COP21¹, som ägde rum i Paris i december 2015, resulterade i ett bindande globalt avtal om minskade utsläpp av växthusgaser. Avtalet ska börja gälla år 2020 och målet är att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader, helst till en och en halv grad. EU har satt upp egna bindande klimat- och energimål. Fram till 2030 är EU:s klimatmål 40 procent lägre växthusutsläpp än 1990, minst 27 procent förnybar energi och minst 27 procent högre

energieffektivitet. På längre sikt krävs ännu större utsläppsminskningar för att kunna förhindra farliga klimatförändringar. EU har lovat att minska sina utsläpp med 80–95 procent jämfört med 1990 års nivåer till 2050 om andra utvecklade länder gör detsamma.

1.2 Agenda 2030 och globala målen

Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer Agenda 2030 och 17 globala mål för hållbar utveckling. Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Agenda 2030 och globala målen innehåller samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling; den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030 och regeringen har beslutat om en handlingsplan innehållande centrala politiska åtgärder för åren 2018 - 2020.

Figur 1.2:1 Globala målen.²

1.3 TENT-T

TEN-T är beteckningen för det transeuropeiska transportnätverk som har inrättats i syfte att skapa ett säkert och hållbart trafiksystem i EU. Nätet är trafikslagsövergripande och består av ett stomnät (Core Network) och ett övergripande nät (Comprehensive Network). E18 och Värmlandsbanan ingår i såväl stomnätet som i det övergripande nätet. E45 ingår i det övergripande nätet. Dessutom finns det nio Stomnätskorridorer (TEN-T Core Corridors) inom EU, se Figur 1.3:1.

1 COP = Conference of the Parties, 21 = vilken gång i ordningen som konferensen hålls

2 Regeringskansliet (2016), Agenda 2030 och de globala målen