7. Resultat och analys
7.3 Samhällsperspektiv
Det tredje temat som presenteras är kopplat till den tredje frågeställningen, Där hur deltagarna upplever att kommunikation i dessa sammanhang kan leda till förändring i samhället gällande tabu kring menstruation är i fokus. Hos respondenterna nämns de tidigt i diskussionen att för att kunna minska på tabut som finns kring mens, behöver man tala om det mer öppet. I dagsläget uppfattar de alla att de är lättare att tala om det med kvinnor än med män. Något som alla fokusgrupperna kom in på var hur skolundervisningen kring mens var redan i tidig ålder.
“Men de är också intressant om man tänker tillbaka på de när man gick i skolan och hade sexualkunskap. När alla tjejer blev utdelade bara killar/tjejer också skulle tjejerna bara lära sig om mens och där kanske man ska börja och ha alla i samma klass och lära killarna om de här. För dom vet ju inte för dom har aldrig fått vetskap om de för dom, ja men de är ju inte tjejer och de lär sig ju inte om de” (Sara,
fokusgrupp A)
“ Jag tycker för att minska menstabun så är de väl viktigt att man lär sig mycket om de ganska tidigt, så att man vet egentligen vad de innebär och inte bara liksom och jag tror man lär sig om cykeln i skolan men man lär sig nog ingenting om
problematiken eller vilka besvär folk kan ha eller sjukdomar som följer med och att folk verkligen kan lida av mens, för de känns som de är den här de är lite skämtsamt kring mens att man ska bara vara lite sur och de ska göra lite ont, jag tror bara killar främst fattar de att de kan vara riktigt hemskt med mens liksom, så där tror ja de bara handlar mycket om utbildning också” (Andrea, fokusgrupp B)
“Men jag tycker att just där i början så tycker jag att man ska prata om det ännu mer och då inte bara med tjejer utan kanske väldigt mycket med män också om de där och även tidigt för dom för säger vi att man får mens när man går i trean men då vill man ju ändå kunna ha pratat med det som tjej men även vi hade tjejgrupper på skolan. Vilket jag tycker var jätteskönt eh men att killarna kanske också får sätta sig i en grupp och kanske bara ta de seriöst och inte typ latcha runt om ämnet utan mer lyssna, det är såhär det går till men och kanske ha det så att de redan får det tänket i början” (Lisa, fokusgrupp C)
I denna diskussion som respektive fokusgrupp kommer in på, tyder det på att respondenterna likt sin generation, är mer öppna när det kommer till att prata om menstruation till skillnad från andra generationer (Gervis, 2019). De visar även på det Mchugh (2020;409) beskriver att kommunikation om menstruation, precis som andra tabubelagda ämnen, är kulturellt
begränsad. Flickor får lära sig från tidig ålder att hålla en tystnad om menstruation: genom att det finns en tabu i samhället som gör att det är socialt oacceptabelt att prata om ämnet (ibid). Alla respondenter har haft liknande upplevelse från tidig ålder, just att undervisningen eller bara talandet om det i skolan varit väldigt försiktigt och inte blandat med tjejer och killar. Mchugh (2020;409) beskriver även att forskning har bekräftat att människor inte känner sig bekväma med att prata om menstruation, vilket leder till att kvinnor väljer att tala om menstruation i negativ klang.
Alla respondenter kommer fram till att det huvudsakliga problemet ligger i att det talas för lite om menstruation öppet i samhället. I fokusgrupp A kunde två respondenter jämföra sina arbeten i skillnad hur de kunde öppna upp sig till kollegor om mens.
“Jag får ju höra ofta om jag kanske säger emot någonting, men gud har du mens eller? och de är såhära nää och om jag hade de så hade de inte varit ett problem för de är inte min mens som säger vad jag tycker och tänker liksom. Nu kan jag referera jättemycket till hur de är på mitt jobb, för de kan vara ja men att jag säger att jag har
mens så men gud de är för mycket information och då blir jag såhär men säg bara jaha men gud gå upp och ta en alvedon och sätt dig, att de liksom är mer okej och bara hur känns de, känns de bra, än att de istället ska bli en grej, ouf för mycket information, för att de är ju så vardagligt. Alla har ju mens, alltså alla tjejer har ju mens” (Anna, fokusgrupp A)
“Ja jag tror att en grej är att killar också måste börja prata om de, att man ska kunna prata mer öppet om de, som på Annas jobb /../ att killarna håller på att skämta om de, aa har du mens men gud asså såhär, jag tror att man måste sluta med de och att nån kille bara, men skämta inte om de, de är inte kul typ” (Hanna, fokusgrupp A)
“De är ju de, de är en sån himla naturlig grej för oss som är så självklar, som inte är självklar för dom” (Elin, fokusgrupp A)
“På mitt jobb så kan vi prata om de och då säger ju vi hur mår du? du ska inte vila lite eller ta en alvedon eller ska du inte vara hemma imorgon och vila, så kanske de inte hade sagt på ditt jobb, för då är de med killar” (Hanna, fokusgrupp A)
“De känns som de tycker de är äckligt med själva typ blod delen” (Sara, fokusgrupp
A)
“Mmm, ja och jag tror bara att de mesta asså killarna inte ska acceptera de men kunna, jag behöver inte heller sitta och prata om min mens liksom ingående” (Anna,
fokusgrupp A)
Denna situation som respondenterna beskriver kan kopplas samman med de som Gervis (2019) kom fram till i sin studie som genomfördes på 2000 kvinnor i åldrarna 18-38, i studien visade det sig att 65% säger att menstruationsskam finns kvar i samhället, medans 62% anser att menstruation är en naturlig process - där deras personliga perspektiv förändrar de
kulturella normerna. Respondenternas upplevelse som går att utläsa från diskussionen, visar även på de som Mchugh (2020;409) beskriver från en studie utförd av Burrows och Johanson år 2005, att de deltagande respondenterna i studien uttryckte på samma sätt negativa åsikter om menstruation, där de framställde mens som pinsamt, skamligt och något som man inte diskuterar offentligt eller privat. Respondenterna menar dock på att de upplever det lättare att
prata med kvinnor om mens och att de i vissa stunder inte tänker på att de pratar med en kille om det förrän de får en kommentar. Något som Gervis (2019) även nämner, trots den höga procenten som anser att menstruationsskam fortfarande finns hindrar det inte denna
generation från att prata om det öppet och närma sig ämnet. I fokusgrupp B diskuterades det även om att prata öppet om mens kan ändra synen om det i samhället. Fokusgrupp B skiljer sig från de andra grupperna genom att de ansåg att sociala medier och influencers kan vara en bra hjälp på vägen.
“Jag tror bara desto mer man pratar om de, öppet på sociala medier , typ att många kvinnliga influencers pratar kanske om mens och på ett lättsamt sätt, så kanske deras yngre tjejer som följer dom kanske också får en annan inställning och bild av mens, att de inte är nånting äckligt och va som inte får nämnas” (Alice, fokusgrupp B) “Sen tycker jag att de använder och sig av någon som bianca för hade de varit så att de hade använt Bianca på rätt sätt, till exempel att dom hade gett henne utrymme att kanske göra precis som hon jobbar med en vlogg under en period när hon har mens, för att visa både bra och dåliga sidor, prata om typ, fan idag gör de riktigt ont eller aa nu känner jag mig riktigt trött och känner mig riktigt deprimerad å jag tror att, alltså om man hade gjort nån sån kampanj, då är de bara bra att använda en offentlig person, för jag tror många, om nån med så mycket inflytande försöker visa att de är okej att prata om de, då hade nog de liksom, förstärkt den här känslan av att okej men då kan jag också prata om de” (Andrea, fokusgrupp B)
Något som sticker ut med generationen, som även påvisas i denna diskussion, är att de är benägna att tro att varumärken förstår dem som individer och väljer gärna varumärken som godkänts av kändisar och idrottare (IBM, 2017;8). Generation Z har även den digitala
kunnigheten att navigera mellan verkliga och falska påståenden där bevis från vänner, familj, kändisar och transparens från varumärken är viktiga aspekter för att bestämma sig om något är av god kvalite eller ej (IBM, 2017; 13). Ur respektive fokusgrupp ser man tydligt att de inte har något problem att prata om mens idag, men de väljer sina stunder. Något som deras generation sticker ut med. Om man kollar ur ett generationsperspektiv är det Generation Z som är mest bekväma att prata om menstruation med någon (Gervis, 2019).