Samhällsstrukturens påverkan

En faktor som ofta nämndes ha en påverkan på respondenternas val kring fördelningen var ekonomins betydelse. Detta togs upp oavsett hur många dagar respondenterna hade tagit ut. Diskussionen om ekonomi var ofta kopplad till arbetslöshet, studier samt löneskillnaden mellan parterna. I de flesta familjer hade kvinnan stannat hemma på grund av ovanstående faktorer, men i ett av fallen stannade respondenten (R1) hemma merparten av dagarna då hans partner fick ett högre avlönat sommarjobb. En annan respondent vars partner var arbetslös menade att om situationen hade varit omvänd skulle han ha stannat hemma med barnen. Han menade att “det är ingen idé att min fru ska lämna sitt jobb för att vara föräldraledig. Det är

jag som ska vara absolut.” (R2)

En respondent uppger att han i sitt födelseland var en kopia av sin egen pappa men att detta förändrades när han kom till Sverige eftersom han nu spenderar mer tid med sina barn. I empirin framkommer det att det svenska samhällets struktur har haft en stor påverkan när det kommer till hur samtliga respondenter utövar sitt föräldraskap. Många har lyft upp att båda föräldrarna måste ta sitt ansvar när det kommer till både försörjning och omsorgen av barnen i Sverige. Detta eftersom det stöd som den omgivande familjen gett i födelselandet inte kan ges här på grund av att de inte befinner sig i Sverige. I respondenternas födelseländer har familjen haft en mer central roll.

“In our culture you can share the responsibilities with your mother, your father or family, so here it’s the true sense that you have to be fully a parent, single or married or whatever” (R5)

“…det är något annat system där då va./.../Man har kanske några systrar, kanske kusiner som du vet som bor kanske i närheten, /.../ de flesta de har jättestor familj alltså, som tar hand om barnet alltså./.../Ingen kan hjälpa här, så man gör automatisk alltså, man måste vara inblandad alltså. “ (R4)

Det faktum att inte ha familjen i närheten gjorde även att en respondent upplevde att livet i Sverige innebar att vara tvungen att planera och organisera sin vardag mer än vad som behövdes i födelselandet. Han upplevde det viktigt att ge sin familj tid och uppmärksamhet då det inte fanns någon annan som kunde göra det här. En av respondenterna tog upp att migration till ett annat land kan innebära en obalans i familjesystemet då de strukturer som råder i Sverige kan göra att män måste bli mer delaktiga i föräldraskapet för att avlasta

kvinnan när släkten inte är närvarande. Han uppgav att han själv inte hade upplevt några svårigheter kring detta då han hade hunnit vänja sig vid det svenska systemet innan han själv hade familj. Dock hade han sett andra i sitt nätverk som upplevt svårigheter.

“En kvinna säger till sin man byta blöja, det är ovanligt alltså/.../ I början blir de chockade också att kvinnan, att “du ska laga mat” eller att “du ska byta blöja”. De blir helt såhär typ ”ska jag göra det?” alltså typ ”varför ska jag göra det?”. Aa men det är så i Sverige, det är inte Somalia nu längre. Vi har en helt annan miljö, så här alla jobbar ihop, finns ingen släkt som kan hjälpa, det finns ingen som kan ta hand om våra barn, det är vi som ska göra det./.../ Många skiljer sig på grund av just de här grejerna./.../ Om man är nyanländ då va, om man lyckas första åren /.../ Då blir man van att byta blöjor, att tvätta kläder. Men första året det blir, första årena det blir svårt alltså.” (R4)

En respondent menade att föräldraförsäkringen i Sverige är uppbyggt på ett sådant sätt att den är som mest effektiv om båda föräldrarna arbetar.

“They are more good for those families, cause then you can... okay I take in this day I stay at home and you go office, next day you go with the child and I will stay…go to the office./.../For the time being, for me, it’s not that efficient. For being a single employed house.” (R5)

Något som kunde påverka hemmavarandet med barnen var bland annat arbetsplatsen. Några av respondenterna upplevde att arbetskulturen i Sverige och systemet kring denna är utformad på så vis att det förenklar kombinationen mellan arbetsliv och föräldraskap. De menade även att den är mer tolerant än arbetskulturen i födelselandet.

“Jag kan gå till min arbetsgivare och säga ” jag vill gå ner i tjänst. Fixa.”, inte ”snälla, snälla skulle jag kunna få” utan det här är en rättighet jag förväntar mig /…/ annars går jag till facket (skrattar) liksom. Jag kan vara borta ett år från min tjänst alltså… /.../och jag har rätt att komma tillbaka… när det passar mig… då ringer jag min arbetsgivare i god tid, två månader innan och ” nu ska jag avbryta min föräldraledighet, nu kommer jag tillbaka”, min tjänst ska vara kvar för att jag har den rättigheten och dessutom tänker jag inte jobba heltid, jag ska jobba 80 procent.” (R1)

Det finns även faktorer som kan göra att det kan skilja mellan arbetsplatser. En respondent tog upp det faktum att han arbetar på en kvinnodominerad verksamhet där det finns en vana att hantera föräldraledighet och att det således “ligger inbakt i systemet” (R1) och mer eller mindre förväntas. Dock menade samma respondent att det även kan finnas skillnader mellan arbetsplatser även om de är kvinnodominerade. Han berättade att hans partner som arbetar inom en liknande verksamhet har bemötts med större motstånd av chefen i samband med föräldraledighet.

På grund av möjligheten att vara hemma med barnen menade en respondent att detta medför en större frihet att utforma sitt föräldraskap som man själv önskar.

“…det finns andra… fler fadersroller att välja mellan. /---/ här upplever jag att det finns ju en struktur asså, det finns ju en teoretiskt och reell möjlighet att välja någonting annat. Vi har… en av världens mest generösa föräldraförsäkringar. Man kan aktivt välja någonting annat. Man kan välja att dela lika.” (R1)

En annan respondent uppgav dock att han ändå upplevde en styrning från samhällets sida, i synnerhet från politiskt håll. Denna styrning ansåg han ibland kunde gå lite långt av den anledningen att hans uppfattning om vad som är ett bra föräldraskap kunde skilja sig från de normer som finns i det svenska samhället. Han upplevde att detta kunde försvåra hans föräldraskap.

“…svenskar dom vill att jag ska bli en bra pappa, eller hur? /.../det betyder att jag

måste följa som ibland jag tycker deras regler är inte så bra. /.../ Det jag tycker,

kanske du vill att dina barn ska växa upp på ett bra sätt, men dom vill att dina barn ska växa upp på ett annat sätt. Den, jag tycker det är fel. Du som förälder, det är du som måste bestämma hur du vill dina barn ska växa upp. Inte regeringen ” (R3)

I och med att vissa respondenters värderingar inte alltid är förenliga med det omgivande samhället sker ett selektivt urval av dessa, där en respondent menar att han “tar det fina

därifrån och det fina härifrån. Det finns inte allting här är fint. Jag tar den bara som jag tycker att det fungerar bra härifrån.” (R2)