Nya spelregler En kvalitativ studie om migrerade mäns upplevelser av att vara pappa i Sverige

Nya spelregler

En kvalitativ studie om migrerade mäns upplevelser av att vara pappa i Sverige

SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt arbete, 15 hp

Scientific Work in Social Work, 15 higher education credits Kandidatnivå

VT 15

Författare: Nilofar Haghighi och Viktoria Hagenbo

Abstract

Titel: Nya spelregler – En kvalitativ studie om migrerande mäns upplevelser av att vara pappa i Sverige.

Författare: Nilofar Haghighi och Viktoria Hagenbo Nyckelord: Faderskap, migration, föräldradagar

Studien handlar om migrerande mäns upplevelser av att vara pappa i Sverige och syftar till att undersöka hur den svenska kontexten bestående av strukturer, ideal och normer påverkar föräldraskapet hos dessa. Som ingång till detta ämne har föräldraskapet ställts i relation till de resonemang som förts mellan föräldrarna kring fördelning av föräldradagar. Empirin har samlats in genom sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med män som är födda utanför norden och som har barn under åtta år. I studien framkom det att vissa av respondenterna kunde känna sig bevakade i sitt föräldraskap då de som utlandsfödda pappor kunde förväntas agera annorlunda av majoritetssamhället. Det visade sig även att pappans roll i föräldraskapet till viss del kunde ha förändrats efter migrationen till Sverige. Detta då de fick ta på sig ett större ansvar i hemmet då släkten efter migrationen inte var i närheten och kunde ta den centrala roll som de hade i födelselandet. Enligt tidigare forskning är Sverige dessutom ett land med hög grad av defamilialisering där sociala förmåner är utformade så att de ska vara som mest effektiva i tvåförsörjarfamiljer. Detta har bidragit till att ideal skapats kring jämn ansvarsfördelning mellan könen vilket ytterligare kan ha påverkat det rollskifte som några av våra respondenter har upplevt. Föräldraförsäkringssystemet har visat sig inte vara ett tillräckligt verktyg för att åstadkomma likafördelning mellan föräldrarna utan andra faktorer så som förväntningar på könen och traditionella maktstrukturer spelar in. Det görs en tydlig uppdelning mellan könen när det kommer till vilka roller som tas i föräldraskapet som följer en traditionell uppdelning men detta är inte något utmärkande för ”invandrarfamiljen” utan enligt tidigare forskning går dessa tendenser även att finna i Sverige generellt.

Abstract

Title: New rules - A qualitative study of migrant men's experiences of being a father in Sweden.

Authors: Nilofar Haghighi and Viktoria Hagenbo Key words: Fatherhood, migration, parental leave

This study aims to explore migrant men's experiences of being a father in Sweden and how the Swedish context consisting of structures, ideals and norms affect their parenting. As an entrance to this subject we have related parenthood to the reasoning between the respondents and their partners about the allocation of parental leave. The empirical data was gathered through six qualitative semi-structured interviews with men who were born outside of Scandinavia and who had children under the age of eight. The study revealed that some of the respondents could feel surveiled in their parenting since they were foreign-born and therefore expected to act differently from the rest of the society. We also found that the fathers’ role as a parent to some extent could have changed because of the migration to Sweden. They had to take on a greater responsibility at home since the extended family was not around after the migration and therefore could not take the central role they had had in the respondents’

country of birth. According to previous research Sweden is a country with a high degree of defamilialization where social benefits are designed so that they are most effective in families where both parents provide financially. The defamilalization has thus contributed to create ideals about equal responsibilities between the sexes which may have further affected the shifting of the role as a parent that some of our respondents had experienced. The system with parental benefits in Sweden has proved not to be a sufficient tool to achieve equal distribution of parental leave between the parents. Other factors such as expectations of the sexes and traditional power structures have an even greater influence on the outcome. Some of the respondents also made a clear division between the sexes when it comes to parental roles.

These roles followed a traditional division of responsibility but they are not something exclusive for "immigrant families", according to previous research these trends can also be found in Sweden in general.

Förord

För att utföra denna studie har vi fått stor hjälp som för oss har varit oumbärlig. Till att börja med skulle vi vilja tacka de vänner som har hjälpt oss i vårt sökande efter personer som kunde ställa upp i vår undersökning. Även öppna förskolor i Göteborg hjälpte oss med detta och ska även de ha ett stort tack för att vi fick besöka deras verksamhet och informera om vår studie. Ett särskilt stort tack vill vi rikta till de personer som tog sig tid och deltog i denna undersökning. Att ni ville delge era historier har för oss varit av stort värde och mycket lärorikt. Utan er hade inte denna uppsats varit möjlig. Slutligen vill vi tacka vår handledare Åsa Söderqvist som gett oss stöd under hela uppsatsens gång samt väckt nya tankar hos oss.

Nilofar & Viktoria

Innehållsförtecknin

1. Inledning...1

1.1 Problemformulering...1

2. Syfte & frågeställningar...2

3. Bakgrund...2

3.1 Föräldraförsäkringssystemet...2

3.2 Begreppsförklaring...3

4. Tidigare forskning...4

4.1 Faderskap i Sverige...4

4.2 Faderskap och migration...7

5. Teori...9

5.1 Socialkonstruktivism...9

5.2 Doing gender...10

5.3 Systemteori...10

6. Metod...11

6.1 Vetenskapsteoretiskt resonemang...11

6.2 Förförståelse...12

6.3 Metodval...12

6.4 Uppdelning av arbetsuppgifter...13

6.5 Tillvägagångssätt...13

6.5.1. Intervju...13

6.5.2 Transkribering...14

6.6 Urval...14

6.7 Litteratursökning...16

6.8 Analysmetod...17

6.9 Tillförlitlighet...17

6.10 Etiska överväganden...18

7. Presentation av empiri...19

7.1 Könrollers betydelse...19

7.2 Samhällsstrukturens påverkan...22

7.3 Nätverkets påverkan...24

8. Analys av empiri...26

8.1 Förväntningar och val – den sociala konstruktionen av män och kvinnors föräldraskapsroller. .26 8.2 Omgivande samhällstrukturer och ideal sätter ramar...28

8.3 Föräldraskap under uppsikt och påverkan av närsamhälle, familj, vänner och bekanta...33

9. Avslutande diskussion...35

9.1 Vidare forskning...36

10. Källförteckning...38

11. Bilagor...41

11.1 Intervjuguide...41

11.2 Informationsbrev...43

1. Inledning

1.1 Problemformulering

Sverige är idag ett land med många olika nationaliteter, detta är något som berikar men som även kan innebära en del utmaningar. Att flytta till ett nytt land är en stor omställning där man sätts in i en ny kontext med nya spelregler som man på ett eller annat sätt måste förhålla sig till. Faktum är att de normer som råder i samhället, samt den politik som förs påverkar varje grupp, varje familj och varje individ. För att kunna känna att man tar del av ett samhälle finns det vissa komponenter som är grundläggande; bland annat att få tag på ett jobb, en bostad, lära sig språket samt få en viss förståelse för hur vissa offentliga myndigheter fungerar. (Roer- Strier m.fl, 2005)

En viktig arena i människors vardag är familjelivet, där individen både ska kunna känna friheten till att vara sig själv men även där mycket krav och förväntningar ligger. Dessa krav kan dels komma från familjen själv, men också från andra människor i ens närhet och från samhället (Plantin 2012). Föräldraskap innebär ett stort ansvar dels för att barnens basala behov måste tillgodoses samt att de behöver emotionell omsorg och vägledning i samhället.

Enligt Månsdotter (2009) finns ett samband mellan folkhälsan och ett jämnfördelat föräldraskap där det visat sig att män som tar ut föräldraledighet löper mindre risk för sjukskrivning, slutenvård, för tidig död samt har ett lägre riskbeteende. Det har även visat sig att pappors engagemang främjar barnens “psykiska hälsa och sociala anpassning” (Sarkadi m.fl., 2004, s.27). När män tar ett större ansvar i den privata sfären möjliggör och kräver det även att kvinnor delar på det ekonomiska ansvaret genom att ta plats på arbetsmarknaden.

Detta i sin tur gör att de blir mindre ekonomiskt beroende avmännen. Jämställdhet mellan könen är en process där det kan finnas risker på vägen. Månsdotter (2009) framhåller att kvinnor och mäns hälsa kan påverkas negativt när jämställdhet i praktiken inte kommit “ända fram”. Detta eftersom exempelvis kvinnor ofta tar det största ansvaret för arbetet i hemmet trots mer jämfördelning när det kommer till finansiell försörjning, vilket innebär en dubbel arbetsbörda och en medföljande stress. Enligt Bekkengen (2002) kan det dock vara missvisande att endast titta på uttaget av föräldradagar för att mäta graden av jämställdhet i föräldraskapet då det inte visar all tid som spenderas med barnen. Däremot kan föräldradagar vara en intressant ingång för att undersöka vilka roller respektive förälder tar i föräldraskapet utifrån det resonemang som förts mellan föräldrarna i samband med fördelningen av dessa.

Den stereotypa “invandrarfamiljen” kopplas ofta till patriarkala strukturer och traditionella könsroller där pappan är frånvarande (Månsson, 1984), en bild som ofta även framträder i media (Carlbom & Plantin, 2010). Det är viktigt att problematisera denna bild och undersöka faktiska omständigheter som migrerande pappor upplever uppstår i sitt föräldraskap i mötet

med den svenska kontexten bestående av strukturer, ideal och normer. Detta för att med en fördjupad kunskap kring detta kunna bemöta dessa personer på bästa möjliga sätt och erbjuda dem ett bra stöd i föräldraskapet oavsett om de svårigheter de möter är en följd av migration eller inte.

2. Syfte & frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka hur den svenska kontexten bestående av strukturer, ideal och normer påverkar föräldraskapet hos pappor som är födda utanför norden och migrerat till Sverige. Som ingång till detta ämne har föräldraskapet ställts i relation till de resonemang som förts mellan föräldrarna kring hur de har fördelat uttaget av föräldradagar.

Frågeställningar:

 Hur går det att förstå pappornas redogörelse för resonemanget kring fördelningen av föräldradagar?

 Hur upplever papporna att den svenska kontexten har påverkat dem i sitt föräldraskap?

3. Bakgrund

Vårt syfte kan uppfattas som brett då det innefattar stora begrepp så som ”strukturer, ideal och normer”. Dessa begrepp kan innefatta mycket vilket vi är medvetna om. Nedan följer en förklaring av föräldraförsäkringssystemet samt av begreppet socialdemokratisk välfärdsregim som får symbolisera vad vi menar med ordet ”strukturer”. Vad som i studien menas med ordet

”ideal” kommer även det förklaras. Detta för att kunna konkretisera vårt syfte. Vi kommer även redogöra för andra begrepp som är grundläggande för studien så som födelseland, familj och föräldradagar.

3.1 Föräldraförsäkringssystemet

Föräldrapenning är en ekonomisk ersättning som möjliggör för föräldrar att kunna vara hemma med sina barn utan allt för stor ekonomisk förlust. Sammanlagt kan föräldrar med gemensam vårdnad ta ut 480 dagar med föräldrapenning, så kallade föräldradagar, där vardera har rätt till hälften. Paret kan dock själva fördela dagarna utifrån sina preferenser förutom 60 dagar som är öronmärkta på vardera föräldern. Föräldrar som har barn som är födda innan 2014 kan ta ut föräldradagar fram till dess att barnet är 8 år. För barn som är födda 2014 och framåt går det däremot att ta föräldradagar fram till barnet är 12 år eller till dess att barnet går ut femte året i grundskolan. Det finns olika sätt att ta ut föräldrapenningen på. Dels går det att ta ut en lång sammanhängande föräldraledighet, enstaka dagar eller en del av en dag. Vill föräldrarna vara hemma med barnet tillsammans kan de under barnets första levnadsår få

föräldrapenning för samma dagar under max 30 dagar. Efter det kan de endast ta ut halva dagar om de ska vara hemma tillsammans (Försäkringskassan, 2014; SFS 2010:110).

För kunna ta del av förmånen krävs det att man är bosatt i Sverige. Föräldrapenning kan lämnas på tre olika nivåer; sjukpenningnivå (som grundar sig på personens sjukpenningsgrundade inkomst), grundnivå (225 kr/dag), eller lägstanivå (180 kr/dag). 90 dagar är alltid på lägstanivå oavsett om en person arbetar eller ej. Dock är det endast personer som arbetar som kan få föräldrapenning på sjukpenningsnivå medan personer som inte arbetar endast kan få på grund- och lägstanivå. Föräldrapenningen är därigenom kopplad till hur etablerad en person är på arbetsmarknaden då det påverkar hur hög ersättning som går att få.

Det finns även något som kallas för jämställdhetsbonus som ges för att underlätta likafördelning av föräldradagar. Denna bonus är skattefri och med ett maxbelopp på 13 500 kr/år. (Försäkringskassan, 2014; Försäkringskassan, 2013; SFS 2010:110)

3.2 Begreppsförklaring

Födelseland

Då denna uppsats haft ett migrationsperspektiv har det behövts ett tydligt begrepp för att markera vart respondenterna migrerat ifrån. Begrepp som härkomst, hemland och ursprungsland är svårdefinierbara. Detta dels på grund av att en individ kan ha många olika ursprung, men även på grund av att dessa begrepp kan kopplas till subjektiva upplevelser som endast individen själv kan uttala sig om vad denne känner att den tillhör och identifierar sig som. Hanna Wikström (2009) skriver att det finns olika sätt att se på kulturell identitet. Exempelvis går det att ses som något essentiellt med en fast kärna och som bestäms utifrån en persons ursprung. Ett alternativt sätt att närma sig begreppet kulturell identitet är dock även att se det som något som konstrueras över tid och rum och således är föränderligt. I och med att kulturell identitet kan ses ur så vitt spridda perspektiv valde vi istället att utgå från begreppet födelseland som är lättare att ha en neutral inställning till. Dock har vi valt att använda begreppet hemland i de fall som det är någon annans ord, exempelvis i tidigare forskning eller i citat från respondenterna.

Familj

I denna studie är familj ett centralt begrepp. En familj kan se ut på många olika sätt; till exempel kärnfamiljer med mamma-pappa-barn, ensamstående pappor eller mammor och samkönade par med barn. Det som gör en familj till just en familj kan även det variera i stor utsträckning då inte alltid detta är definierat av biologiska band, exempel på detta kan vara fosterfamiljer och styvfamiljer (Larsson-Sjöberg, 2012; Lind och Lindgren, 2012; Malmquist, Hydén och Zetterqvist-Nelson, 2012). Med tanke på dessa olika familjekonstellationer som inte har sin grund i biologiska band använder David Morgan (1996) begreppet

familjepraktiker. Detta för att förklara att fokus inte bör ligga på vad en familj är, utan på vad en familj gör. Detta är den ingång vi har valt till begreppet familj då biologiska band till barnen inte behöver vara en nödvändig förutsättning för att utöva föräldraskap.

Ideal

I och med att denna uppsats har ett migrationsperspektiv är kultur en viktig komponent. Dock är detta ett mycket brett och komplext begrepp som innefattar mycket. Begreppet kan innefatta bland annat samhälleliga värden (Wikström, 2009), vilket är det vi avgränsat oss till och istället betecknat med ordet ideal. Ordet “ideal” fann vi i tidigare forskning (Pels, 2000), och betyder enligt Svenska Akademiens ordlista (2006): “det fullkomliga; mönster; förebild;

det eftersträvade”. I och med att samhälleliga värden innefattar sådant som upplevs som eftersträvansvärt upplever vi att ordet ideal fungerar som ett bra begrepp för att beteckna detta.

Socialdemokratisk välfärdsregim och defamilialisering

Sverige är ett land som kan liknas vid vad sociologen Gösta Esping-Andersen (1990) kallar för en socialdemokratisk välfärdsregim. En grundsten i denna välfärdsregim är att staten har en central roll för att stödja sina medborgare med sociala förmåner. Detta skapar ett mindre beroende av familj och släkt när det kommer till att få ekonomiskt och praktiskt stöd i vardagen. Det sker en så kallad defamilialisering i samhället. Föräldraförsäkringssystemet är ett exempel på en sådan social förmån som bygger på att ersätta inkomstbortfall. För att på bästa sätt kunna ta del av föräldraförsäkringen måste båda föräldrarna vara förankrade i arbetslivet och ha en inkomst. Föräldraförsäkringen bygger således på ett tvåförsörjarsystem.

Genom sociala förmåner kan staten därigenom styra det sätt som dess medborgare lever sina liv och därigenom påverka de normer och värderingar som råder i samhället (Franséhn, 2011).

I och med att Sverige mellan 2006-2014 har haft en borgerlig regering och därigenom dragit sig lite närmare en mer liberal välfärdstatsregim (Esping-Anderson, 1990) har det emellertid påverkat på så vis att marknaden har fått en större roll i relation till staten. Dock finns sociala förmåner som exempelvis föräldraförsäkringen fortfarande kvar vilket gör att defamilialiseringen kvarstår.

Föräldradagar

Detta begrepp används för att beteckna de dagar föräldrar kan vara hemma med sina barn och få ekonomisk ersättning för detta från försäkringskassan i form av föräldrapenning (forsakringskassan.se, 2014-11-08).

4. Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer den tidigare forskning som finns inom studiens berörda områden redogöras för. För att göra detta kommer materialet presenteras under följande två rubriker:

Faderskap i Sverige och Faderskap och migration.

4.1 Faderskap i Sverige

Till att börja med presenteras forskning som har gjorts kring faderskap i Sverige och de tendenser som går att se när det kommer till faderskapets utveckling. Studierna tar upp faderskap ur flera perspektiv men något de har gemensamt är att de i olika utsträckning berör föräldraledighet. Bland papporna som deltagit i studierna har uttaget av föräldradagar legat på mellan 0-50%.

Enligt resultatet Plantin (2001) har kommit fram till i sin avhandling finns ett mönster i respondenternas svar som visar på att traditionella maktstrukturer fortfarande lever kvar i samhället och påverkar hur föräldraskapet utövas bland män och kvinnor. Ett exempel på detta är att männen i studien generellt hade högre lön än kvinnorna samt större möjligheter att klättra i karriärstegen, vilket gjort att pappans roll som försörjare till viss del har bevarats.

Detta medför att det blir mer ekonomiskt fördelaktigt för familjen om kvinnan stannar hemma (Plantin, 2001; Almqvist m.fl. 2011). Dock är det inte endast ekonomiska förhållanden som gör att traditionella roller vidmakthålls utan det finns även förväntningar på hur fader- och moderskap ska utövas. När det kommer till föräldraledighet är det fortfarande kvinnor som tar ut majoriteten av föräldradagarna (Almqvist m. fl., 2011; Bekkengen, 2002; Plantin, 2001).

Plantin (2001) ger olika förklaringar till varför det ser ut på detta vis. För det första tar han upp yttre och inre förväntningar som kan påverka. De inre förväntningarna innefattar bland annat en egen förväntning av hur man bör vara som pappa eller som mamma. Paren som deltagit i studien menar att uppdelningen av föräldradagar ofta kan handla om att tillgodose kvinnans behov och hennes förväntningar på sig själv som mamma. Almqvist m.fl. (2011) styrker detta genom att visa på att de pappor som deltagit i deras studie ansett att partnerns positiva inställning till att de tar ut föräldradagar har varit viktig och att kvinnan hade sista ordet. Även amningen fick en avgörande roll bland både männen och kvinnorna när det kom till varför kvinnan sågs som den primära föräldern. Plantin (2001) menar även att hur en person väljer att utöva sitt föräldraskap påverkas av de egna föräldrarnas föräldraskap. Av de deltagande männen i hans studie menade ca en tredjedel att de såg den egna pappan som en motbild för hur de ville vara som förälder, en annan tredjedel såg denne som en förebild och en sista tredjedel såg både negativa och positiva aspekter hos dennes föräldraskap.

Ytterligare faktorer som kan påverka mäns benägenhet att ta ut föräldradagar är kopplade till arbetslivet, där bland annat chefens inställning har inverkan. Några av männen i Almqvist m.fl:s (2011) studie menade att de kände sig behövda på jobbet och kände att de svek sina arbetskamrater om de inte var på plats. Denna tendens fanns inte att finna hos kvinnorna trots att de kunde befinna sig i liknande arbetskonstellationer. En kvinna som deltog i studien gick tidigt tillbaka till arbetet och sågs av kollegor på grund av detta som en dålig mamma.

Mannen sågs däremot som ett helgon som stannade hemma. Enligt Bekkengen (2002) kantas mäns föräldraskap med en större valfrihet när det kommer till föräldraledighet. Hon menar att det inte finns någon skillnad mellan män och kvinnor när det kommer till svårigheter att kombinera arbetsliv och familjeliv men att män till skillnad från kvinnor kan lösa dessa svårigheter genom att välja att avstå från föräldraledighet. Män kan således i större utsträckning välja nivå på engagemang och blir bemötta med uppskattning när de väljer ett högt engagemang på ett sätt som inte är fallet för kvinnor (Bekkengen, 2002). Ett exempel på detta framkommer även i Johanssons (2011) studie där en man berättar att han får ett bättre bemötande än sin fru när han är ute och går med barnvagnen. Även Almqvist m.fl:s (2011) studie visar på att papporna såg uttaget av föräldradagar mer som ett val än ett ansvar. Deras roll kunde också skilja sig från mammornas då de oftast trädde in senare under barnets uppväxt och mer fungerade som en back-up till mamman under spädbarnstiden. Männens föräldraskap präglades mer av aktiviteter med barnet utanför hemmet (Plantin, 2001;

Almqvist, 2011). Det framkommer emellertid att män mer och mer börjat ta ett större ansvar när det kommer till omsorgen av barnen samt att de har börjat ta ut fler föräldradagar (Almqvist, 2011; Johansson, 2011; Plantin, 2001). Orsaker till detta kunde dels vara att de ville utveckla en god relation till sitt barn, att kvinnan var ute i arbetslivet eller studerade samt en strävan efter jämställdhet i föräldraskapet (Chronholm, 2010; Johansson, 2011). Enligt Almqvist m.fl. (2011) ansåg respondenterna även att det var viktig för båda föräldrarna att vara hemma med sitt barn tidigt i livet för att kunna ta sitt föräldraansvar genom hela uppväxten. Plantin (2001) beskriver att föräldraskapet har inneburit en mognadsprocess för många av papporna. De vittnar om en ny och mer empatisk version av sig själva, både i arbetslivet och i hemmet, samt att de fått en bättre förståelse för relationers betydelse. I Johanssons (2011) fallstudie som syftar till att visa en mer nyanserad bild av faderskapet berättar en man att föräldraledigheten för honom har inneburit en möjlighet att omvärdera sina värderingar kring arbetsliv och familjeliv. Andra effekter av föräldraledighet bland män har också varit att de upplever sig få en bättre kontakt med sitt barn (Almqvist, 2011). I studierna talas det om att utvecklingen går mot en mer barn-orienterad maskulinitet, vilket innebär att männen tar en större roll i barnens liv men på ett sätt som stämmer överens med den normativa maskuliniteten (Almqvist, 2011; Bekkengen, 2002; Johansson, 2011; Plantin, 2001). Bekkengen (2002) menar dock att denna barn-orienterade maskulinitet inte behöver innebära att män tar ut fler föräldradagar.

Trots en viss utveckling mot ett mer jämställt föräldraskap när det kommer till barnen visar tidigare forskning på att kvinnor fortfarande generellt gör mer än män i det övriga hushållsarbetet. Detta även efter männens föräldraledighet trots att de uppges fått en större förståelse kring kvinnornas situation när det kommer till detta. Männens deltagande i hemarbetet innefattar ofta om det grövre, fysiska arbetet utomhus medan kvinnorna gör majoriteten av det inre hushållsarbetet (Plantin 2001; Almqvist 2011).

Almqvist m.fl. (2011) visar i sin studie att det kan finnas ett samband mellan storlek på stad eller kommun och hur föräldradagarna är fördelade. Studien visade på att de större kommunerna som berördes var de med mest jämnfördelat uttag.

Plantin konstaterar att den möjlighet som föräldraförsäkringssystemet ger båda föräldrarna att vara hemma inte är tillräcklig för att styra det faktiska utfallet. De bakomliggande orsaker som beskrivits ovan när det kommer till fördelningen av föräldradagar ligger utanför själva försäkringssystemet. Plantin (2001) menar därmed att andra könssegregerade strukturer i samhället måste ändras för att föräldraskapet ska bli mer jämställt. Faktum kvartstår dock att staten har en inverkan på dess medborgare och deras sätt att strukturera familjelivet. Detta framkommer i en jämförande studie av Mona Franséhn (2011) mellan svenskfödda föräldrar och föräldrar födda i Turkiet som migrerat till Sverige. Franséhn påvisar att de svenskfödda föräldrarna i större utsträckning kände mindre beroende av familj och släkt i sitt föräldraskap än de turkiskt födda. Detta är ett resultat av den defamilialisering som det svenska välfärdssystemet innebär. Istället för beroende av familj hade de svenskfödda paren ett större beroende av staten vilket gav sig uttryck genom att de såg det som viktigare att vara ekonomiskt och praktiskt iordning innan de skaffade barn. De turkiskt födda paren räknade istället med familjens stöd.

Bekkengen (2002) menar att det kan vara missvisande att endast titta på uttaget av föräldradagar för att mäta graden av jämställdhet i föräldraskapet då det inte visar all tid som spenderas med barnen. Hon tar upp par där männen och kvinnorna exempelvis har arbetat växelvis, vilket gjort att den förälder som varit ledig ensam fått ta ansvar för omsorgen av barnen. Det är möjligt att män som lever i familjer med dessa omständigheter tar ett stort föräldraansvar utan att för den delen ta ut föräldrapenning. I och med detta kan de falla utanför föräldraledighetsstatistiken vilket gör att det engagemang och den tid som de lägger på sina barn inte syns. Således kan de på pappret ses som ojämnställda när endast antal uttagna föräldradagar används för att mäta graden av jämställdhet, trots att verkligheten är en annan.

4.2 Faderskap och migration

För att relatera faderskap till migration kan det vara bra att börja med att lyfta fram vad migrationen innebär för förändringar för de olika könen. Detta med anledning av det som visats ovan, att roller i föräldraskap länge har varit samt fortfarande är sammankopplat med föräldrarnas biologiska kön. För att göra detta redogörs nedan resultat från tidigare forskning där respondenterna migrerat till Sverige, Nederländerna, Kanada och Israel från olika delar av världen. Den tidigare forskning som rör områdena migration och faderskap har mestadels handlat om fäder som migrerat från länder utanför Europa.

I tidigare forskning framkommer det att det är vanligt i många länder att traditionella könsroller lever kvar där mannens roll i familjen är att vara den part som är ute i arbetslivet och försörjer familjen. Pappan ska vara familjens överhuvud och har mycket auktoritet, både inom familjen men även i samhället (Darvishpour, 1999; Lewin, 2001; Roer-Strier m.fl, 2005;

Ny m.fl, 2008, Pels, 2000). Han har även ansvaret att vara familjens ansikte utåt. Detta blir tydligt i Pels (2000) artikel om muslimska marockanska familjer som flyttat till Nederländerna. Pappans främsta uppgift när det kommer till omsorgen av barnen beskrivs vara att träda in i samband med barnets agerande i det offentliga rummet, exempelvis om barnet har misskött sig. Mammans uppgift är att istället ha ansvar över den privata sfären, vilket innefattar både den huvudsakliga omsorgen av barn men också att utföra hushållsarbete.

Darvishpour (1999) & Lewin (2001) tar upp skillnaden mellan könen bland persiska familjer när det kommer till att anpassa sig till det svenska samhället. I dessa studier ligger fokus på familjer från medel- och överklass. Detta eftersom de flyktingströmmar från Iran som har migrerat till Sverige framförallt har tillhört dessa klasser. I artiklarna uttrycks det att det bland männen fanns en ovilja att ta ett jobb med lägre status än det de hade i hemlandet, vilket gjorde att de inte kom ut på arbetsmarknaden och därmed hämmade deras integration.

Kvinnorna hade däremot lättare att integreras. I Iran hade många av dessa kvinnor en utbildning men kunde inte ta vissa jobb då de inte ansågs lämpliga för kvinnor. När de sedan kom till Sverige fanns inte längre denna begränsning i samma utsträckning och de var villiga att ta lägre kvalificerade jobb och därefter arbeta sig uppåt. Dessa ovannämnda faktorer samt kvinnors utökade rättigheter på grund av det ideal som råder i Sverige att män och kvinnor är jämlikar kunde göra att kvinnorna i studien ställde sig positiva till samhället, vilket ytterligare utökade deras möjlighet att integreras. Män i två andra studier ansåg dock att rättigheter i samhällen med jämställda ideal har gått från männen till kvinnorna i den utsträckning att kvinnorna har fått fler rättigheter än männen (Ny m.fl., 2008; Roer- Strier m.fl., 2005). Det faktum att kvinnorna kom ut på arbetsmarknaden i de persiska familjerna och männen fortfarande stod arbetslösa och därmed inte heller kunde försörja familjen skapade en så kallad identitetskris då rollerna helt plötsligt hade blivit omkastade (Lewin, 2001).

Pels (2000) framhåller att pappans arbetslöshet eller kvinnans inträde på arbetsmarknaden inte har något samband med ansvarsfördelningen hemma. Detta gällde både de familjer som var födda i Marocko och Nederländerna. I Nederländerna var det alltså inte lika jämställt i praktiken som idealet visade på. Marockanska och Nederländska ideal skiljer sig därigenom mer än det faktiska utövandet.

Roer-Strier m.fl. (2005) tar upp i sin studie kring familjer som migrerat till Kanada och Israel från olika delar av världen att arbetslöshet även kan vara ett resultat av diskriminering på arbetsmarknaden. Detta var framförallt påtagligt för etiopiska migranter i Israel. Männen som fick uppleva arbetslöshet uttrycktes känna dels en förlorad auktoritet och social status samt att de upplevde sig inte kunna vara en pappa deras barn kunde vara stolta över. Ny m.fl. (2008) menar i sin studie som handlar om män från mellanöstern som migrerat till Sverige att arbetslöshet även kan leda till en känsla av förlorad respekt och erkännande av omgivningen, både av familj och av samhälle. Männen hade även uttryckt att de kände sig vara en börda för sin fru och att de inte var en bra pappa om de inte kunde ta hand om familjen finansiellt på egen hand.

För att vidare förklara varför omställningen kan upplevas större för män än för kvinnor vid migration använder sig Lewin (2001) av Simone de Beauvoirs begrepp “self” och “other”.

“Self” och “other” kan förklaras som norm och det avvikande. I hemlandet har männen setts som normen (self) medan kvinnan har varit den avvikande (other). När familjen migrerar till Sverige tillhör inte längre någon av dessa normen utan båda har blivit “other”. Eftersom kvinnan redan hade denna position i hemlandet blir övergången till ett nytt samhälle inte så påtagligt i denna bemärkelse, medan mannen gör en övergång från “self” till “other” och därmed påverkas mer.

Pels (2000) menar att upplevelsen av att auktoritetsrollen löses upp förekommer mestadels hos mer lågutbildade familjer. Kopplingar dras i studien mellan utbildning och traditionella eller moderna familjestrukturer, där det visar sig att ju högre utbildning medlemmarna i en familj har desto mer moderna könsroller råder. I Ny m.fl:s (2008) studie lyfts det fram att hur en person agerar som pappa i sitt hemland och i Sverige beror på många faktorer så som klass, utbildning och om man kommer från landsbygden eller stadsmiljö samt personliga egenskaper.

Roer-Strier m.fl. (2005) uppmärksammar ett behov av föräldraprogram för framförallt migrerande pappor för att kunna underlätta övergången från en kontext till en annan, samt hur man ska förhålla sig till att barnen växer upp i ett samhälle med andra normer och ideal än vad föräldrarna själva är vana vid. De tar även upp positiva följder av migrationen som papporna i studien upplevt, bland annat att den har inneburit att det finns mer tid för barnen.

Framförallt de som migrerat till Kanada ställde sig även positiva till att de kan få mer information från myndigheter kring föräldraskap än i sitt hemland och därigenom får en möjlighet att omvärdera vad det innebär att vara pappa (Roer-Strier och Ny m. fl, 2005).

5. Teori

Denna uppsats kommer att genomgående utgå från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Detta för att lyfta att faderskap inte behöver vara något fast och absolut som alla upplever på samma sätt och ger samma innebörd samt att det är något som ombildas i förhållande till omgivande samhällets normer och förväntningar. För att få ett genusperspektiv på vår empiri används även begreppet Doing gender som har en grund i socialkonstruktivismen.

Systemteorin blir i relation till vårt syfte intressant för att se hur samspel mellan individen och det omgivande samhället kan se ut.

5.1 Socialkonstruktivism

Den socialkonstruktivistiska teorin går ut på att se på fenomen i samhället som konstruktioner som bildas, bibehålls eller förändras beroende på vilken samhällelig, historisk eller social kontext som råder (Payne, 2008).

Payne (2008) tar i sin förklaring av socialkonstruktivismen upp begreppet mänskliga kategorier. Det vill säga att människor delas upp i diverse kategorier och ges vissa karaktäristika just för att de råkar falla in under en viss kategori. Enligt socialkonstruktivismen är dessa kategorier och deras respektive karaktäristika konstruerade genom sociala processer. Att exempelvis vara man eller att vara kvinna är därmed inte något absolut, statiskt tillstånd utan något som får sin betydelse i hur vi människor väljer att benämna, beskriva och konstruera dessa kategorier. Genom socialisationsprocesser bibehålls sedan dessa kategorier och deras betydelse (Berger & Luckmann, 1966). Berger och Luckmann (1966) förklarar att när en person föds socialiseras denne in i det sociala sammanhang som råder med hjälp av signifikanta andra. Signifikanta andra är föräldrar och människor i barnets närhet som redan är socialiserade samhällsmedborgare och som ger barnet ett “facit” över hur denne ska bete sig enligt rådande normer. När de signifikanta andras tillrättavisningar sedan blir något som barnet upplever att fler personer i dess omgivning ställer sig bakom, generaliseras dessa och enskilda individers påbud omvandlas således till allmän lag som barnet lär sig att rätta sig efter. De manifesteras som en generaliserbar andre som reglerar individens framtida handlande. På detta sätt lär sig individen de mest grundläggande “spelreglerna” som råder i det omgivande samhället, vilket

kan variera beroende på vilken samhällelig, historisk eller social kontext denne befinner sig i.

Exempel på detta kan vara alltifrån strukturella förutsättningar så som rådande politik eller om individen bor i bostadssegregerade områden, förutsättningar på gruppnivå; om personen är uppvuxen i en arbetarklassmiljö eller överklassmiljö samt förutsättningar som råder i den egna familjen vad gäller normer och värderingar. Enligt Berger och Luckmann (1966) är dock inte denna socialisationsprocess något som endast sker i samspel med föräldrarna utan det är något som aldrig avslutas. Individer ställs hela tiden in i nya sammanhang där nya spelregler kan gälla. Då påbörjas en liknande socialisationsprocess. Det förhållningssätt en person har till världen samt de roller denne tar på sig senare i livet påverkas emellertid av de normer som internaliserats tidigare, oavsett om det gäller yrkesliv eller familjeliv (Berger & Luckmann, 1966; Payne, 2008).

5.2 Doing gender

West och Zimmerman (1987) använder begreppet ”doing gender” för att beskriva hur människor genom vardagliga aktiviteter förstärker och bibehåller skillnader mellan män och kvinnor. Dessa skillnader är socialt konstruerade på så vis att de inte har grund i biologiska skillnader så som kromosomuppsättning och reproduktiva förmågor. West och Zimmerman drar paralleller till Goffmans rollteori på så vis att det kan ses som en roll att vara kvinna respektive man. Till skillnad från andra roller som en människa kan inneha är rollen som kvinna och man beständig. I andras ögon blir en person aldrig kvitt denna roll utan kategoriseras ständigt utifrån den. Kategoriseringen utefter kön är den mest grundläggande som finns och genom att tillskriva män och kvinnor egenskaper utöver de som är rent biologiska blir det lättare för omgivningen att göra denna kategorisering. Genom att redan i tidig ålder könas in i dessa roller lär sig människor hur de ska agera för att uppfattats som det kön de är födda med. Till slut blir dessa aktiviteter något som görs automatiskt vilket medför att de beteenden som anses vara normativa för män respektive kvinnor inte ses som socialt konstruerade genom mänsklig interaktion, utan uppfattas som något naturligt och tätt förankrat med de reproduktiva organen.

5.3 Systemteori

Systemteori är en omfattande teori som ursprungligen kommer från biologen Ludwig von Bertalanffys (GST) generella systemteori. Teorin har som utgångspunkt att alla organismer i sig utgör ett system som i sin tur består av mindre subsystem. Dessa fungerar även som delar i ett större överordnat supersystem. Med detta tankesätt blir systemet människan alltså en del i samhället, samtidigt som denne består av celler och atomer. Både biologiska och sociala system kan betraktas med systemteori (Payne 2008). Denna teori lyfter fram vikten av att inte endast undersöka ett system som enskilt, utan att istället se det i sitt sammanhang och som en del i ett större system som tillsammans bildar en helhet. Därför läggs fokus på hur dessa delar interagerar (ibid). Individen ingår exempelvis i ett system som sätter ramar för dennes handlande, samtidigt som hen själv är ett system som påverkar systemet hen ingår i (Schjødt

& Egeland, 1994).

Sociala system är öppna till sin karaktär, vilket innebär att de alltid interagerar med omgivningen där det sker ett utbyte av energi och information (Schjødt & Egeland, 1994). En individ eller familj påverkar och påverkas exempelvis alltid av grannarna, släkten, vänner samt av normerna som finns i samhället. Det talas om graden av öppenhet i system, där vissa till sin karaktär är mer slutna än andra och alltså har en mindre kontakt till omgivningen (ibid). Om dessa system inte bryter sin isolering kan de till slut upplösas (Öquist, 2003).

Payne (2008) menar att om ett system kan upprätthålla en egen energi, så kallad synergi kan de kvarstå som system. Är inte denna synergi möjlig blir dock systemet beroende av energi utanför, vilket innebär att de mer slutna systemen kan i dessa fall upplösas.

Ett centralt begrepp inom systemteori är feedback som går ut på ett samspel mellan systemet och dess omgivning. När ett system handlar på ett sätt som har en påverkan antingen inom systemet själv eller på det omgivande systemet kallas detta för output. Den effekt som denna output har återrapporteras sedan som till det handlande systemet, vilket kallas för feedback. I och med att denna feedback tillför ny information till det handlande systemet blir den således till input som påverkar dess framtida handlande. Det kan antingen vara en negativ feedback som reglerar en avvikelse eller positiv feedback som uppmuntrar den (Schjødt & Egeland, 1994).

Payne (2008) klargör för Germain & Gittermans livsmodell som har sin grund i ekologisk systemteori. Livsmodellen beskriver att det finns ett ömsesidigt beroende mellan individ och omgivning, där de genom utbyten av olika slag influerar varandra. Under livet möter individen på en del faktorer som kan orsaka stress. Detta kan vara övergångar och företeelser i livet som stör samspelet mellan individen och omgivningen och påverkar individens förmåga att anpassa sig till den rådande miljön. Individen kommer att försöka lösa denna störning genom att på ett eller annat sätt ändra något inom sig själv, systemet (omgivningen) eller det samspel finns mellan dessa för att uppnå balans. Individen får sedan respons i form av feedback.

6. Metod

I detta avsnitt kommer vi redogöra för hur vi har gått tillväga under uppsatsprocessen och vilka val och avgränsningar som gjorts. Istället för att ha en fristående metoddiskussion där argumentation kring våra val förs, har vi valt att integrera det i detta avsnitt. Detta eftersom det kan bli mer sammanhängande och onödiga upprepningar på så vis kan undvikas.

6.1 Vetenskapsteoretiskt resonemang

Det finns olika vetenskapsteoretiska ingångar som visar på olika sätt att se på världen och hur man får kunskap om den. På så vis blir de vetenskapsteoretiska ingångar som väljs något som avgör förhållningssättet till studiens material.

Ontologiska frågeställningar rör hur man ser på världen och de fenomen som förekommer i den. Inom naturvetenskapen är det vanligt med en objektivistisk ontologisk ståndpunkt som innebär att världen består av objektiva sanningar som är oberoende av social, historisk och geografisk kontext (Bryman, 2011; Gilbert, 2008). Vi upplever dock att det i denna studie inte är möjligt att utvinna några allmängiltiga, kontextuellt oberoende sanningar. Syftet är att undersöka respondenternas upplevelser kring föräldraskap vilket gör att de resonemang som förs är subjektiva. Utöver detta är även vi som författare till studien färgade av den kontext vi befinner oss i, vilket gör att det material som utvinns är tolkat av oss utifrån vad vi bär med oss i form av värderingar och egenskaper. Med tanke på dessa aspekter har vi haft en mer konstruktivistisk ontologisk utgångspunkt som innebär att det inte finns en objektiv allmängiltig sanning utan att världens beskaffenhet ser olika ut beroende på vem som erfar den och är föränderlig över tid och rum (Bryman, 2011).

De frågeställningar som rör vad som ska räknas som kunskap och hur man på bästa sätt förvärvar den kallas för epistemologi. En viktig utgångspunkt inom epistemologin är empirismen som går ut på att endast det som kan uppfattas med sinnena kan uppfattas som kunskap (Sohlberg & Sohlberg, 2001). Detta är utgångspunkten i denna studie då vi inspirerats av en induktiv ansats vilket innebär att vi dragit slutsatser och bildat kunskap utifrån vad respondenterna berättat för oss, samt utifrån vad som har framkommit i tidigare forskning (Bryman, 2011; Gilbert, 2008).

6.2 Förförståelse

Som den konstruktivistiska ontologiska utgångspunkten menar upplevs världen på olika sätt beroende på vem det är som erfar den (Bryman, 2011). Därav blir det viktigt att lyfta att vår förförståelse om det område som studien berör kommer att påverka hur vi tolkar vårt material.

När det kommer till vår ingång till uppsatsämnet finns det både likheter och skillnader i förförståelsen. Ingen av oss som har utfört denna studie har barn vilket gör att vi inte har någon egen erfarenhet kring vad det innebär att vara förälder med alla de utmaningar som tillkommer. Dock har vi erfarenhet av föräldraskap utifrån vad vi har fått erfara genom vänner och familj vilket gör att vi ändå inte kan vara helt neutrala.

När det kommer till migration har ingen av oss själv erfarenhet av detta men vi har ändå till viss del skilda erfarenheter då vi har olika nära relation till migration. En av oss har släkt och familj som har migrerat till Sverige och hennes förförståelse har påverkats av deras

upplevelser kring migrationen och de utmaningar som det har inneburit för dem att komma till ett nytt land. De utmaningar migrationen inneburit för hennes föräldrar har således även präglat hennes uppväxt. Den andra av oss har istället fått sin förförståelse färgad av vänner och andra människor hon har mött genom åren.

Hur vi förstår och tolkar vår empiri måste därmed alltid förstås i relation till vad vi bär med oss sedan innan. Detta gör att forskare aldrig kan förhålla sig helt neutralt till sitt material (Bryman, 2011). Genom att vara medvetna om detta har vi dock försökt att ställa oss ödmjuka till vad våra respondenter berättat för oss samt förhållit oss kritiska till varandras tolkningar.

6.3 Metodval

Vi har använt oss av en kvalitativ metod eftersom vi anser att det passar bäst överens med vårt syfte och våra frågeställningar. Det som kvalitativa metoder har som fördel är att man har en större möjlighet till att få en rikare bild av en enskild persons upplevelse och uppfattning angående det ämne som studeras. Vi är intresserade av att undersöka enskilda individers upplevelser och de resonemang som ligger bakom hur de valt att göra vissa val i livet och vill därför få en rikare bild genom att höra deras berättelser. Till skillnad från kvalitativ forskning syftar kvantitativ forskning till att få med de stora dragen kring ett fenomen som kan kodas om i siffror och generaliseras. Detta har vi inte haft avsikt att göra då respondenterna och deras individuella upplevelser faller bort i en sådan undersökning vilket gör att denna metod inte samstämmer med vårt syfte. Dock innebär en kvalitativ metod att den insamlade empirin i sig inte går att generalisera, utan endast är giltig för de personer som har deltagit i studien (Bryman, 2010; Gilbert, 2008). Enligt Kvale & Brinkmann (2009) går det emellertid att göra en analytisk generalisering som innebär att sätta empirin i relation till teori. Generaliseringen sker således på ett teoretiskt plan.

6.4 Uppdelning av arbetsuppgifter

Under hela uppsatsprocessen har vi haft ett tätt samarbete där vi delat upp mycket lite emellan oss. I stort har vi skrivit hela uppsatsen tillsammans förutom teoriavsnittet där Viktoria redogjorde för socialkonstruktivism och doing gender medan Nilofar redogjorde för systemteori. Även detta avsnitt har vi sedan gått igenom tillsammans för att se till att vi båda uppfattat att innehållet håller en god kvalitet samt att språket är enhetligt. Även transkriberingsarbetet delade vi mellan oss där vi ansvarade för att transkribera hälften av intervjuerna var.

6.5 Tillvägagångssätt

För att utföra vår undersökning valde vi mellan att använda oss av fokusgrupper och individuella intervjuer. I enskilda intervjusituationer är det viktigt att komma ihåg att vi som intervjuare kan ge omedvetna uttryck och signaler som kan påverka respondenten och dennes svar (Eide & Eide, 2006). I en fokusgrupp kan det dock uppstå ett group-think som går ut på att det skapas ett sätt att tänka på som upplevs vara det “rätta” och personerna i gruppen följer

detta spår för att känna någon form av grupptillhörighet (Wibeck, 2010; Bryman, 2008).

Således har båda dessa tillvägagångssätt sina brister, men vi landade tillslut i att utesluta fokusgrupper då vi inte ville att respondenterna skulle jämföra sig med varandra eller färgas av varandras svar, vilket vi upplevde kunde påverka resultatet mer.

6.5.1. Intervju

För att samla in vår empiri har vi valt att utgå ifrån semistrukturerade intervjuer som innebär att ha en viss struktur på intervjun med frågor som i förväg förberetts i en så kallad intervjuguide (se Intervjuguide, s.41). Dessa frågor används som en mall men intervjuaren har möjlighet att anpassa frågorna efter intervjuns gång. Det går alltså att omformulera frågor om dessa skulle vara oklara för respondenten, ställa uppföljningsfrågor och röra oss mot den riktning som respondenten för oss och på så sätt få möjlighet att fokusera på sådant denne tycker är betydelsefullt (Bryman, 2011; Gilbert 2008). Eftersom vi ville vara så öppna som möjligt för vårt resultat ansåg vi att en strukturerad intervju skulle hämma detta då den utgår från slutna frågor samt ett strikt frågeschema (Bryman, 2011). Då syftet med uppsatsen är att undersöka respondenternas upplevelsevärld blir det naturligt att det uppkommer nya frågor som vi inte tidigare tänkt på, således blir denna flexibilitet viktig. Kvantitativa intervjuer är styrda efter forskarens ställningstaganden medan kvalitativa intervjuer istället lämnar utrymme för respondenten (Bryman, 2011). Att de kvalitativa intervjuerna kan vara flexibla för med sig att varje intervju i en och samma studie kan se olika ut och därmed får respondenterna olika förutsättningar för att återge sin historia. Å andra sidan har varje respondent olika förutsättningar att tolka de frågor vi ställer utifrån vad de själva bär med sig, vilket gör att oavsett intervjuform kommer förutsättningarna aldrig vara lika. Under intervjun deltog båda författarna till uppsatsen, men en av oss hade huvudansvaret för intervjun och den andra förde anteckningar. Intervjuerna har varierat i tid och tagit mellan 30-60 min.

6.5.2 Transkribering

Samtliga respondenter gav sitt godkännande att intervjun spelades in vilket möjliggjorde för oss att transkribera materialet. En transkribering innebär att det som sägs i en inspelad intervju skrivs ned. Gilbert (2008) menar att en ljudfil kan transkriberas på två olika sätt; antingen genom selektiv eller ordagrann transkribering. Görs en selektiv transkribering kan viss data/empiri gå förlorad då det kan vara svårt att under transkriberingens gång redan veta vilka delar av empirin som kommer att vara relevanta. Å andra sidan är den ordagranna transkriberingen tidskrävande. Vi har hållit oss någonstans där emellan då vi transkriberat mestadels allt som sagts under intervjuerna för att som Gilbert säger inte missa viktig information, men också tagit bort delar som kommer alltför långt från vårt ämne. Pauser (och

”eeeh”) har även skrivits ut, dock inte så noggrant då vi inte ska göra någon språklig analys och dessa pauser blir i vårt fall inte relevanta för analysen. Att skriva ut språkliga detaljer är

viktigare när man gör en analys med språket i centrum som exempelvis en samtalsanalys eller en diskursiv analys (Bryman, 2011).

6.6 Urval

För att få kontakt med pappor har vi dels vänt oss till förskolor och öppna förskolor samt utgått från vårat eget kontaktnät. När vi utgått från det egna kontaktnätet har vi i första hand undersökt om någon i vårt nätverk känner någon som passade in på vår målgrupp, det vill säga pappor som migrerat till Sverige. Ifall de inte kände någon som passade in har vi ytterligare gått ett steg för att se om deras vänner känner någon som passar in på målgruppen.

Vi har alltså kommit så långt som tre steg i en nätverkslinje, det vill säga vänners-> vänners->

vänner. För att tydliggöra har de personer som intervjuats inte haft någon relation till någon av författarna till uppsatsen. Denna metod skulle kunna relateras till någon form av bekvämlighetsurval vilket innebär att använda sig av de personer som för stunden är åtkomliga till forskaren då denne söker respondenter (Bryman, 2011). De som var tillgängliga för oss blev därmed endast de personer som svarade inom den tid vi letade efter respondenter.

Enligt Bryman (2011) är en nackdel med bekvämlighetsurval att urvalet inte kan anses vara representativt för hela populationen och därmed inte går att generalisera. Dock kan ett bekvämlighetsurval vara legitimt i de fall resultaten går att koppla till tidigare forskning på området. Detta görs i föreliggande studie då empirin ställs både mot tidigare forskning samt teori, vilket således möjliggör en generalisering på ett teoretiskt plan som tidigare nämnts (Kvale & Brinkmann, 2009). Att vända sig till egna kontakter visade sig vara metoden som gav mest avkastning då vi endast fick tag på en respondent när vi gick genom olika verksamheter.

Genom att utföra en undersökning som denna går det att tänka sig att respondenterna kan uppleva att det finns implicita förväntningar på hur ett faderskap bör vara. Detta kan i sin tur påverka vilka som ställer upp beroende på hur de upplever sig nå upp till dessa förväntningar vilket kan ha en påverkan på vårt resultat. I vår studie har sammanlagt sex pappor deltagit.

Det de har gemensamt är att de är pappor som är födda utanför Norden. Utöver det är gruppen mycket spridd. Papporna är födda i Uganda, Somalia, Iran, Pakistan, Irak och Chile. Denna uppsats har inte heller haft något fokus på vilken nationell bakgrund respondenternas partner haft, vilket gjort att även detta skiftat. När vi utformade vilken målgrupp som vi ville rikta in oss på valde vi att inkludera män som är födda utanför Norden. Detta eftersom vi intresserade oss för att se vilka skillnader som går att finna när det kommer till ideal och värderingar när en person måste förhålla sig till två olika samhällen. När det kommer till de nordiska länderna finns det relativt likvärdiga ideal. Ett konkret sätt att visa detta på är att hänvisa till Esping- Andersens (1990) typologi om välfärdsstatsregimer. Där ingår samtliga nordiska länder i den så kallade socialdemokratiska välfärdsstatregimen som utgår från en idé om en stark stat där marknadens och familjens roll endast är marginell. Omställningen när man flyttar inom norden blir därmed relativt liten då samhället är uppbyggt på liknande grundstenar. Dock valde vi i övrigt att inte begränsa oss mer än så eftersom vi inte vill låta oss bli styrda av våra

förutfattade meningar när det kommer till vilka ideal som råder i ett visst land på grund av risken att påverka materialet genom att inkludera och exkludera utan grund. Som tidigare förklarats berör den tidigare forskningen till stor del migration från utanför Europa, vilket vi ser som en brist och är en av anledningarna till varför vi valde att inkluderade Europa då det hade varit intressant att se vilka tendenser som detta skulle kunna utmynna i. Trots denna inkludering föll det sig så att alla våra respondenter var födda i utomeuropeiska länder.

För att tillhöra vår målgrupp hade vi som krav att man skulle vara född utanför norden och ha migrerat till Sverige. När vi sedan fick tag på respondenter visade det sig att några av dessa i väldigt ung ålder kom till Sverige, vilket gjorde att vi tvekade över att inkludera dessa. Vid vidare reflektion kom vi fram till att denna avgränsning genom våra förutfattade meningar skulle kunna styra resultatet. Respondenterna som kommit hit i ung ålder kan ha människor i sitt nätverk med liknande värderingar som råder i födelselandet som kan påverka individen. I enlighet med systemteori påverkar och påverkas man alltid av system man ingår i (Payne, 2008). Efter att ha dragit denna slutsats ställde vi oss frågan vad skillnaden då skulle vara mellan en person som kommit till Sverige i ung ålder och en andra generationens invandrare då dessa också kan ha människor i sitt nätverk som precis som ovan förklarats kan ha värderingar från födelselandet som kan påverka dem. På grund av att den tidigare forskning vi hade valt ut hade ett migrationsperspektiv valde vi att ändå fortsätta på detta spår och fortfarande avgränsa oss till pappor som migrerat till Sverige.

Då samtliga pappor kommit till Sverige i olika åldrar har det inneburit att vissa bildat familj innan migrationen och andra efter. Detta innebär att vissa av papporna redan upplevt att vara pappa i en annan kontext än den svenska medan resterande respondenter endast varit pappa i Sverige. Även om faderskap i denna studie inte ses som något statiskt och oföränderligt bör det ändå tas hänsyn till att respondenterna därigenom har haft lite olika utgångslägen när det kommer till att vara pappa i Sverige, vilket kan influerat deras olika sätt att utöva sitt föräldraskap.

Respondenterna skiljer sig även åt när det kommer till åldern på barnen. Vi har valt att sätta gränsen att de ska ha minst ett barn som är 8 år eller yngre. Detta eftersom det är fram till dess man kan ta ut föräldradagar för sitt barn om barnet är fött 2013 eller tidigare (Försäkringskassan, 2014). Vi ville dessutom att det resonemang som respondenterna fört angående detta ska vara så färskt som möjligt. Självklart kan man komma ihåg i stora drag hur man tänkte även längre fram, men under loppet av några år kan mycket förändras i takt med att samhället gör det, inte minst ens eget ställningstagande. Detta kan färga det sätt man återger vilka val som gjorts och på vilka grunder de gjordes.

Ännu en relevant diskussion som vi anser är viktig att föra är det faktum att alla våra respondenter är bosatta i Göteborg. Resultatet i denna studie skulle kanske sett helt annorlunda ut om vi hade frågat personer som bor i mindre samhällen. Detta då det visat sig i tidigare forskning att storlek på stad eller kommun kan ha en inverkan på hur personer resonerar kring ansvarsfördelning i föräldraskapet. Respondenterna i Ny m.fl:s (2008) studie berättar att det finns olika faktorer som kan påverka hur man utövar sitt faderskap bland annat området man kommer ifrån; om det är landsbyggd eller stadsmiljö. Detta framkommer även i Almquist m.fl:s (2011) studie där papporna från större städer hade tagit ut fler föräldradagar än pappor bosatta i småstäder.

När vi sökte efter respondenter letade vi främst efter personer som talar svenska. Detta eftersom vi inte hade resurserna för att bekosta oss en tolk. Användning av en tolk skulle även innebära att den information som respondenterna lämnar redan skulle ha tolkats en gång innan den nådde oss. Det skulle därmed bli ett empiriskt material som redan blivit färgat innan vi har fått möjlighet att analysera det. I och med att vi hade som önskemål att respondenterna kunde tala svenska kan det ha påverkat vårt resultat i den bemärkelsen att vår målgrupp till viss del kan vara mer integrerad. Dock har inte alla av våra respondenter kunnat tala svenska vilket vi har löst genom att hålla intervjun på engelska. Vi har valt att inte översätta detta material eftersom det ska vara möjligt för alla respondenter att läsa sina egna ord och på så vis ha möjlighet att kontrollera att vi återgett dessa rätt.

Vissa av våra respondenter var vid intervjutillfället inte i någon parrelation med barnets/barnens andra förälder vilket kan ha en påverkan på hur föräldraansvaret samt föräldradagarna fördelas. Vi har inte gjort någon medveten avgränsning när det kommer till sexuell läggning, dock har samtliga av våra respondenter levt eller lever i en heterosexuell relation vilket gör att vi endast har fått ett heteronormativt perspektiv.

6.7 Litteratursökning

För att hitta information har vi sökt på Summon, Social services abstracts, Sociological abstracts, Gunda och Libris med nyckelorden parenting, parental leave, föräldradagar, migration, fatherhood, faderskap, integration. När vi sökte på dessa sökord fann vi att området faderskap och migration var relativt utforskat, framförallt med fokus på arbetslöshet och vilken påverkan det har på mannens föräldraskap. Vi hade inte heller några större svårigheter att hitta forskning kring pappor och föräldradagar. Det område som vi dock upplevde som bristfälligt var forskning som sammanfogade dessa tre delar, det vill säga faderskap, migration och föräldradagar. Därför valde vi ut forskning som antingen berörde en eller två av ovanstående områden för att sedan sammanfoga dessa i vår analys och på så vis se hur dessa områden kan stå i relation till varandra. Något som vi ytterligare uppmärksammade under denna process är att den forskning som finns främst berör migration från utanför

Europa. I det material som vi hittat har vi även använt oss av de referenser som författarna till dessa angett för att hitta vidare information.

6.8 Analysmetod

För att bearbeta vårt material har vi använt oss av en så kallad tematisk analys. Detta gjorde vi genom meningskoncentrering som innebär att i kortare meningar bryta ut huvudinnebörden i avsnitt från de transkriberade intervjuerna för att lättare hitta teman och tendenser i materialet (Kvale & Brinkmann, 2009). Nedan följer ett exempel på hur detta har kunnat gå till:

Citat Meningskoncentrering

“Här i Sverige jag pratar mig själv, jag tror att kvinnorna har den här mest roll i början med barn. För att känslosamma, dom har mycket kärlek och så. Och jag tycker i början det är dom som tar hand, även att pappa ska vara duktig och har barnen i sina barnvagn och gå i stan, det känns som att det bara sån här uppgift kvinnorna gör den här naturligt. Jag tror att dom har mycket kärlek än män i början. Så jag tror dom är bättre än män när det gäller barnuppfostran i den här tiden.”

Kvinnor är mer känslosamma och har en naturlig fallenhet till barnomsorg i början.

“Mmm… neeaaa, jag tycker inte det faktiskt haha. Dom kan inte bli bättre än mammorna, jag tror inte dom kan bli bättre, jag tror inte det. Okej eeehh.. kanske gå ut och barnen och kanske leka med där ute och så.”

Kvinnor bättre än pappor på föräldraskap.

Pappor kanske bättre än mammor på att leka ute med barnen.

De två ovanstående exemplen berör upplevelsen av att män och kvinnor har olika egenskaper när det kommer till barnuppfostran. Dessa tillsammans med andra liknande meningskoncentreringar bildade därefter temat: Könsrollers betydelse. På liknande sätt har andra meningskoncentreringar med gemensamma tendenser slagits ihop för att tillsammans bilda temana: Samhällsstrukturens påverkan och Nätverkets påverkan. Dessa har sedan

analyserats med hjälp av våra teoretiska ramar och begrepp, både var för sig men också i relation till varandra.

6.9 Tillförlitlighet

Enligt Bryman (2011) har kvalitativ forskning fyra delkriterier; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjligheten att styrka och konfirmera (Guba & Lincoln, 1994).

Trovärdighet skapas genom att man presenterar resultaten från sin studie till de personer som deltagit i den. Syftet med detta är att respondenterna skall kunna intyga att forskarens uppfattning om deras situation varit korrekt. Trovärdighet skapas även genom att forskningen görs utefter de regler som finns (Bryman, 2011). Vi har följt de etiska principer som finns för svensk forskning och redogjort för dessa i avsnittet om Etiska överväganden. Ingen av respondenterna har själva uttryckt någon önskan att ta del av resultatet innan uppsatsen skall lämnas in för betygsättning däremot har vi erbjudit att skicka uppsatsen i efterhand. Då inte alla våra respondenter talar svenska kan inte alla ta del av den färdiga uppsatsen, dock erbjuds en möjlighet att få uppsatsen och dess resultat förklarade på engelska samt att det finns ett abstract på både svenska och engelska.

Överförbarhet handlar om hur resultatet av en studie går att tillämpa på andra sammanhang (Bryman, 2011). Vårt resultat går att generalisera till andra sammanhang på ett teoretiskt plan, genom att empirin ställs i relation till de teorier vi valt att tillämpa, en så kallad analytisk generalisering (Kvale & Brinkmann, 2009).

Pålitligheten innefattar att tydligt i uppsatsen redogöra för alla val som gjorts under forskningsprocessen för att detta lätt ska kunna följas (Bryman, 2011). Vi upplever att vi gjort detta på ett noggrant och utförligt sätt, vilket gör att läsaren lätt kan förstå hur vi gått till väga och på så sätt bedöma hur välgrundade våra slutsatser är. Denna uppsats kommer även att granskas vid en opponering vilket innebär att även andra kan ta del av processen och avgöra utförligheten i arbetet och därmed studiens pålitlighet.

Möjligheten att styrka och konfirmera innebär att forskaren inte medvetet skall låta några personliga värderingar och teoretiska utgångspunkter styra resultatet. Full objektivitet är dock inte möjligt att nå då man alltid mer eller mindre kommer vara påverkad av omedvetna värderingar (Bryman, 2011). Uppsatsarbetet har varit en process där vi allt mer blivit medvetna om våra värderingar och vi har varit noggranna med att inte låta dessa styra oss. Det har varit positivt att vi har varit två personer som skrivit uppsatsen då det inneburit att vi har kunnat

ifrågasätta varandras resonemang och således motverka att omedvetna värderingar färgar resultatet. Till viss del har vi säkert ändå blivit påverkade av förutfattade meningar, men eftersom detta inte gjorts medvetet upplever vi att vi agerat i god tro.

6.10 Etiska överväganden

Det finns vissa etiska principer i svensk forskning som måste följas. Bryman (2011) tar upp fyra principer som är viktiga att förhålla sig till. Vi har gjort det möjligt för samtliga respondenter att ta del av ett informationsbrev (se Informationsbrev, s. 43) där uppsatsen syfte framkommit samt information om frivilligt deltagande. Detta är skyldigheter som forskaren har gentemot respondenten för att uppnå det så kallade informationskravet som även innefattar att informera om hur undersökningen kommer att gå till. Genom att informera vid intervjutillfället om att samtliga intervjuer kommer att spelas in, transkriberas samt att materialet efter uppsatsens slut kommer att förstöras har vi fullföljt detta. Ytterligare en etisk princip är konfidentialitetskravet som innebär att tillförsäkra respondenternas konfidentialitet genom att inte röja någons personuppgifter (Ibid). Det är endast vi som utfört undersökningen som har tagit del av det inspelade materialet och alla uppgifter har avidentifierats. Allt empiriskt material har endast använts för att uppnå uppsatsens syfte, vilket faller in under den tredje principen; nyttjandekravet. All denna ovanstående information har vi varit noggranna med att framföra vid varje intervjutillfälle. Detta för att försäkra oss om att respondenterna har varit införstådda på vilka villkor de ställer upp och därigenom kunna ge samtycke, vilket de även har gjort. Således har även den fjärde principen samtyckeskravet uppfyllts som handlar om att ha möjlighet att bestämma över sin medverkan (Ibid). En person som hade gett samtycke till att medverka bokade om det första intervjutillfället av privata skäl. Vid det nya tillfället dök personen inte upp och vi skickade iväg ett meddelande för att se om han hittade till lokalen där intervjun skulle hållas. Då vi inte fick något svar på detta räknade vi med att han inte längre ville delta och valde att inte göra ytterligare kontaktförsök. Detta eftersom vi inte ville äventyra frivilligheten att medverka/ inte medverka. Allt samtycke har varit muntligt.

Något som är mycket viktigt att alltid ha i åtanke när man utför studier av det här slaget är att man aldrig kan veta hur respondenternas livssituationer ser ut för stunden eller vilka svårigheter personerna går igenom just nu. De frågor man ställer eller mötet i sig kan väcka känslor och funderingar hos respondenterna som inte var förväntade. Detta gör att forskare måste vara lyhörda för de reaktioner som kan uppstå för att av etiska skäl inte gräva för djupt i omständigheter som kan vara av känslig art.

7. Presentation av empiri

Presentation av empiri och analys av empiri har delats upp i två olika avsnitt. Detta för att dels skapa struktur och underlätta för läsaren. Analysen är skriven så att den kan läsas fristående från empiriavsnittet. Ett avsnitt som endast presenterar empiri har ändå valts att inkluderas för