I detta kapitel kommer det att redogöras för uppsatsens sammanfattade slutsatser och förslag till vidare forskning.
I socialtjänsten handskas socialsekreterare med konflikter och konfliktlösning varje dag och det tillhör vardagen. Socialsekreterarna är medvetna om detta och de kan inte begära att människor skall tycka om varandra, samtidigt som de inte kan vänta tills de blir omtyckta. Socialsekreterarna har hittat strategier att kunna samarbeta och bemöta klienter även i svåra omständigheter. Det är känt att konflikter skapar motsättningar i arbetsprocessen för socialsekreterare, men då kan det bli en utmaning att skapa en koordinerad insats istället för det destruktiva att skjuta upp arbetsuppgifterna till framtiden. Alla socialsekreterarna som har deltagit i studien känner till riskerna att det kan förekomma konflikter på arbetsplatsen. De har etablerat sina egna strategier om hur de ska hantera
konflikterna och de har säkerhetsrutiner inom organisationen som är nödvändiga i vardagen för att förebygga dessa.
Socialsekreterarna är medvetna om att det finns en viss spänning i varje möte med klienten och om samtalet utvecklas i en annan riktning än klientens förväntningar kan det ge upphov till konflikt. För att kunna lösa klientens situation måste socialsekreteraren kunna komma in i klientens värld, det vill säga förstå klientens upplevelse i den utsträckning det går och komma ut igen i sin egen värld för att förstå samt reflektera över klientens situation. Socialsekreteraren behöver visa empati men kan inte komma in i klientens primära upplevelse, utan bara i den sekundära känslan eftersom det är bara klienten som kan förstå den primära känslan.
Socialsekreterarna beskriver de situationer där det förekommer konflikter om samtalet inte utvecklas som klienterna har tänkt sig. Socialsekreterarna känner sig mest stressade när de har för många klienter och inte hinner göra sina
arbetsuppgifter som det är tänkt. Socialsekreterarna stressar för att deras
erfarenheter visar att om de inte hinner i tid att hjälpa klienterna kan detta leda till konflikter med klienterna. Klienterna blir missnöjda och frustrerade på
inblandade i dessa fall, som till exempel skuldkänslor över att inte hinna hjälpa klienterna på rätt sätt utifrån socialsekreterarnas bedömning och skuldkänslor över en ”dålig” prestation gentemot organisationen.
Socialsekreterarna är medvetna om konsekvenserna när de inte hinner tillgodose klienternas behov. Det finns klienter i dessa situationer som blir frustrerade, arga och förbannade på socialsekreterarna. Socialsekreterarna vill inte hamna i stressiga situationer för att de upplever ett visst obehag och vill gärna undvika stressen. Enligt Jordans (2014) konfliktdefinition blockerar socialsekreteraren klientens önskemål eller behov och klienten blir frustrerad över
socialsekreterarens insatser vilket kan ge upphov till konflikter dem emellan. Riksnormen kan ge upphov till konflikter för att den begränsar klienternas
möjligheter att röra sig fritt. Riksnormen täcker bara de basala och grundläggande behoven som klienten har i vardagen (SOSFS 2013:1). Klienten kan inte göra mycket med det biståndet denne får från socialtjänsten vilket kan vara en orsak till konflikter mellan socialsekreterare och klient.
Konflikten kan även uppstå när maktpositionen kommer till ytan, exempelsvis när socialsekreteraren begär ett läkarintyg från klienten som denne saknar.
Socialsekreterare kan ändra klientens beslut om klienten avviker från planeringen eller försöker komma undan genom att säga att de varit sjuka utan att kunna intyga det. Detta är ett exempel på den osynliga makten (Skau, 2001; Billqvist, 1999) eller maktobalansen (Johansson & Herz, 2016) mellan socialsekreteraren och klienten. Makten blir synlig och öppen för att de inte är överens om
riktlinjerna och reglerna som socialsekreteraren utgår ifrån. Den ojämnvikta makten mellan socialsekreteraren och klienten framgår i sådana fall när socialsekreteraren och klienten inte är eniga i frågan.
Avslutningsvis kan sägas att uppsatsen bidrar till ökad kunskap och förståelse för socionomstudenter och socionomer som arbetar och vill arbeta på socialkontoret med ekonomiskt bistånd. Även andra personer som är intresserade av ämnet kan ha nytta av uppsatsen. De kan framförallt få en inblick i hur socialsekreterare upplever och hanterar konfliktiva situationer samt hur de utvecklar olika strategier för att kunna hantera dessa situationer inom socialtjänsten. Detta kan vara
speciellt intressant för socionomer som jobbar med ekonomiskt bistånd och blivande socionomer som vill arbeta inom området samt kan det vara till nytta för klientarbete inom människobehandlande organisationer.
8.1. Förslag till vidare forskning
Förslag till vidare forskning kan vara för intresserade att forska om socialsekreterare som jobbar med ekonomiskt bistånd. Trots att det är en
arbetsplats med förekommande konfliktiva situationer och hög arbetsbelastning för socialsekreterare, väljer majoriteten att stanna kvar på arbetsplatsen. Det finns statistik som beskriver att det är upp till 20 % personalomsättning och det är värt att undersöka om de restarande 80 % som föredrar att stanna kvar på
socialtjänsten. Två förslag på frågeställningar till fortsatt forskning är: Vad det är som håller socialsekreterarna kvar på arbetsplatsen?
Är det arbetsvillkor eller gemenskapen med kollegor och chefen, eller finns det andra intressanta utmaningar att vara kvar på socialtjänsten?
REFERENSER
Ahrenfelt, B & Berner, R (1999). Konflikthanteringsboken – om vardagliga
konflikter på jobbet. Malmö. Liber.
Andersen, S (1990). Den professionelle næstekærlighed. I: Lindehart, J (Red).
Under kærlig behandling – Om kærligheden og dens vilkår i det moderne behandlingssystem. København. Munksgaard.
Axelsson, B-L & Thylefors, I (2013). Konflikter: uppkomst, dynamik och
hantering. Stockholm. Natur & Kultur.
Backman, J (2016). Rapporter och uppsatser. Lund. Studentlitteratur. Bengtsson, J (2007). Vad är reflektion? – Om reflektion i läraryrke och
lärarutbildning. I: Brusling, C & Strömqvist, G (red.) Reflektion och praktik i läraryrket. Lund. Studentlitteratur, s. 81-95.
Billquist, L (1999). Rummet, mötet och ritualerna. En studie av socialbyrån,
klientarbetet och klientskapet. Göteborg. Institutionen för socialt arbete,
Göteborgs Universitet.
Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö. Liber AB.
Byberg, I (2002). Kontroll eller handlingsfrihet? – en studie av organiseringens
betydelse i socialbidragsarbetet. Stockholm. Akademitryck AB.
Bylund, P & Kristiansen, K (2005). Samspel – Arbetslivets psykologi i
transaktionsanalytiskt perspektiv. Stockholm. Natur & Kultur.
Carlsson, B (2005). Hjälpprocesser i socialt arbete. Lund. Studentlitteratur. Denscombe, M (2009). Forskningshandboken: för småsakliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund. Studentlitteratur.
Ekeland, J-T (2005). Konflikt och konfliktförståelse: för vården och den sociala
sektorn. Malmö. Liber.
Foucault, M (2003). Övervakning och straff – fängelsets födelse. Lund. Arkiv förlag.
Hartman, J (2004). Vetenskapligt tänkande – Från kunskapsteori till metodteori. Lund. Studentlitteratur.
Herz, M. & Johansson, T (2012). Det professionella mötet. I: Herz, M. (Red.),
Kritiskt socialt arbete. Malmö. Liber AB, s 31-55
Jensen, M-K (1995). Kvalitativa metoder – för samhälls- och beteendevetare. Lund. Studentlitteratur.
Johansson, R (2007). Vid byråkratins gränser – Om handlingsfrihetens
Johansson, T & Herz, M (2016). Mötets många ansikten – när professionella
möter klienter. I: Meeuwisse, A., Sunesson, S. & Swärd, H. (Red.), Socialt arbete – En grundbok. Stockholm. Natur & Kultur, s 271-289.
Jordan, T (2014). Handbok i konflikthantering för organisationskonsulter och
personalspecialister. Sävedalen. Perspectus Kommunikation AB.
Kullberg, C (1994) Socialt arbete som kommunikativ praktik – Samtal med och
om klienter. Linköping. Linköpings Universitet.
Kvale, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund. Studentlitteratur.
Kvale, S & Brinkmann, S (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund. Studentlitteratur.
Larsen, R-P (2002). Konflikter och oenigheter på arbetsplatsen. Lund. Studentlitteratur.
Lindelöv, M & Rönnbäck, E (2007). Biståndshandläggning och
handlingsutrymme – från ansökan till beslut i äldreomsorgen. Stockholm.
Studentlitteratur.
Lundälv, J (2007). Harmoni och säkra möten. Meyer AB. Gävle.
Meeuwisse, A., Sunesson, S, Swärd, H & Knutagård, M (2016). Socialt arbete -
En grundbok. Stockholm. Natur och Kultur.
Minell, M (2001). Vad säger socialtjänstlagen? Stockholm. Förlagshuset Gothia. Montoya, T-F (2014). Rätten till bistånd enligt SoL. I: Eneroth, E (red.) Juridik
för socialt arbete. Malmö. Gleerups Utbildning AB, s.89-110.
Olsson, H (2012). Frågor vid handledning, coachning och grupputveckling. Lund. Studentlitteratur.
Rosengren, K-E & Arvidson, P (2005). Sociologisk metodik. Malmö. Liber AB. Sandström, S (1996). Våld och hot i människovårdande yrken – Teori och
bemötande. Falköping. Liber AB.
Schön, D-A (1983). Den reflektive praktikern. (Kapitlet är översatt utdrag av originalet ”The Reflective practitioner” s. 49-69. Basic Books). I: Brusling, C & Strömqvist, G (red.) Reflektion och praktik i läraryrket. Lund. Studentlitteratur. s. 29-47.
Skau, G-M (2001). Mellan makt och hjälp – Förhållandet mellan klient och
hjälpare i ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Stockholm. Liber AB.
Svensson, K., Johnsson, E & Laanemets, L (2008). Handlingsutrymme:
Swärd, H (2013). Det tudelade välfärdssystemet. I: Swärd, H., Edebalk, P-G & Wadensjö, E (red). Vägar till välfärd – Idéer, inspiratörer, kontroverser,
perspektiv. Stockholm. Liber. s. 153-167.
Thomassen, M (2007). Vetenskap, kunskap och praxis. Introduktion i
vetenskapsfilosofi. Malmö. Gleerups.
1.1 Artiklar
Akademikerförbundet SSR (2007). Hot och våld i arbetslivet - en handbok. (elektronisk) Akademikerförbundet SSR, Box 12800, 112 96 Stockholm.
Billquist L & Dellgran P (2003). Arbete med försörjningsstöd – ett utsatt område.
Socionomen, 6, 18-22.
Gudmundsson P, (2016) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten för hälsa
och samhälle. Malmö: Fakulteten för hälsa och samhälle. 16 s.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer – inom humanistisk
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm. Elanders Gotab. 1.2 Lagstiftning & Internetkällor/Webbsidor
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453 Hämtad [2017-11-22] http://www.regeringen.se/49bbd8/contentassets/0452844481bc4ab6bd99e916be33 96a8/behovsbedomning-av-annat-an-ekonomiskt-bistand-enligt-socialtjanstlagen- prop.-20091057 Hämtad [2017-10-25] Internet 1. http://www.ystadsallehanda.se/ystad/article680487/Aringtalas-foumlr-
hot-mot-sociasekreterare.html Publicerad 11 maj 2004. Uppdaterad 20 juni 2010.
Hämtad [2016-11-28].
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Vetenskapsrådet (2002) elektronisk,
Hämtad [2014-05-18]
Internet 2 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-3-13 SOSFS 2013:1 Ekonomiskt bistånd Hämtat [2017-10-07]
Internet 3 http://www.socialstyrelsen.se/ekonomisktbistand/riksnormen Riksnormen Hämtad [2017-11-10] Internet 4 http://www.socialstyrelsen.se/hittarattmyndighet/ekonomisktbistand/forsorjningsst od Försörjningsstöd Hämtad [2018-02-22] Internet 5 http://www.socialstyrelsen.se/hittarattmyndighet/ekonomisktbistand/livsforing-i-