Sammanfattande analys

För att sammanfatta analysen har två ishikawadiagram upprättats, se Figur 16 och Figur 17. Dessa visualiserar tänkbara faktorer som bidrar till icke-ergonomiska arbetsuppgifter och ineffektiva lastningsprocesser. Noterbart är att vissa faktorer kan inneha samma rotorsak, varpå åtgärder troligen kommer lösa berörda faktorer. Ishikawadiagrammen är konstruerade för att på ett kreativt och tydligt sätt åskådliggöra de faktorer som analyze-kapitlet berör. Tillämpningen kan därför skilja sig jämfört mot ett konventionellt användande.

32

33

34

4.4 Improve

Improve-fasen redogör för de lösningar som identifierats och föreslås. Lösningarna presenteras utifrån dess tilltänkta nytta för Viking Malt. Vidare har utfallet av förbättringsförslagen, om möjligt, studerats genom användandet av simulering.

4.4.1 Åtgärdsplan

Med utgång i de rotorsaker som presenterades i Figur 16 och Figur 17 tog författarparet fram åtgärder som ansågs lösa rotorsakerna och gagna Viking Malt. Resultatet presenteras i en åtgärdsplan där rotorsak, mål, åtgärd samt en kort beskrivning framgår, se Tabell 7. Åtgärderna speglar således vad som framkommit i projektets tidigare faser och har stöd i vedertagen teori eller påvisats i analyze-fasen. Det är upp till Viking Malt att avgöra om åtgärderna bör hanteras. Författarparet anser att samtliga åtgärder är motiverade i rapportens föregående delar. Därtill förutspås åtgärdsplanen främja en kultur där ständiga förbättringar, tillvaratagande av idéer samt respons på förbättringsförslag innefattas. Åtgärdsplanen är därmed tilltänkt att agera som en motvikt till den fundamentala problematik som uppdagades i avsnitt 4.3.4.

35

36 4.4.2 Ergonomi

Enligt de rotorsaker som visualiserats i ishikawadiagramet och berör icke-ergonomiska arbetsuppgifter, se Figur 17, samt verkställandet av åtgärdsplanen, se Tabell 7, tror författarparet att nya ergonomilösningar kan frambringas. Detta kan reducera skaderisker, samt förbättra fysisk och psykisk hälsa hos de anställda (Carey & Gallwey, 2002). Efterlevande av åtgärdsplanen kan ytterligare medföra att fler förbättringsförslag som berör ergonomi frambringas och realiseras. Samtidigt kan cykeltider sänkas, produktkvalitet och produktivitet förbättras och välbefinnandet hos de anställda öka (Carey & Gallwey, 2002; Dos Santos, et al., 2015). Därmed tordes det finnas humanitära och ekonomiska incitament att verkställa åtgärdsplanen.

För att åtgärdsplanen ska bli slagkraftig och kontinuerligt förbättringsarbete bedrivas krävs att individen har möjligheter till utveckling och förverkligande av mål, gemensamma visioner och ett helhetsomfattande tänkande (Senge, 1990). Dessutom måste organisationer utveckla och vara framgångsrika inom systematisk problemlösning och experimentarande med nya tankesätt (Garvin, 1993). Det kontinuerliga förbättringsarbetet bör ske på en decentraliserad nivå (Ellström, 1996) där belöning bör vara existensberättigad och förknippad med pengar, makt, inflytande, eller mer känslomässigt relaterad (Garvin, 1993). Detta återspeglar åtgärdsplanen genom utbildandet av en eller flera processtekniker som ska vara delaktiga i kommande förbättringsprojekt. Rollen för dessa individer skulle även inkludera kommunikation mellan processtekniker samt utredande- och beslutande instans.

Lösning av kända icke-ergonomiska moment

Utöver den implementationsplan som presenterats för att främja kontinuerligt förbättringsarbete gällande ergonomin har förslag till åtgärdande av olämpliga verktyg och olämpliga arbetssätt utformats. Faktorerna återfinns i lastningsprocessen loading (container) och bygger på normativa antaganden, samt hur andra verksamheter har löst liknande problem. Lösningen levereras i ett konceptuellt stadie, därav bör måtten anpassas utefter den befintliga lastningsprocessen för att inte verka kontraproduktivt.

Den konceptuella lösningen grundar sig i ett kraftmomentsutnyttjande3 där en tillsats fästs på det befintliga containerhandtaget, vilket visualiseras med hjälp av CAD i Figur 18. Tillsatsen är indelad i tre delar, den första delen är ihålig och fästs direkt på det befintliga containerhandtaget. Den andra delen agerar som en fästpunkt för de tillhörande verktygen, vilka beskrivs nedan. Den tredje delen är ett stödben som gör att tillsatsen är vinkelrät mot containerdörren.

37

Figur 18 - Framtagen CAD modell över tillsatsen som ska förbättra ergonomin.

Tillsatsen opereras med hjälp av två verktyg. En rundstav som möjliggör att processteknikerna kan stänga containerdörren från vinkelrätt läge till ungefär 45 grader. Därefter används det andra verktyget som förenklar stängning av resterande gradantal och stängning av containern. Det första verktyget agerar således som en momentarm och bör användas för att stänga dörren från lastbryggan. Det andra verktyget ger mindre moment, alltjämt kan processteknikern nå tillsatsen från lastbryggan och stänga resterande gradantal. I Figur 19 visualiseras stängningen, steg för steg.

38

Med tanke på det moment som erhålls via den föreslagna lösningen ser författarparet möjligheter till en mer skonsam stängningsprocess. Genom resonemanget kring momentlagen skulle verktyget generera en betydande hävarm (d) varpå processteknikerns kraft (F) inte behöver vara stor. Jämförelsevis används idag en hammare, se Figur 9, för att slå på bläcket som fäster containerhandtaget i containerdörren, vilket ger avsevärt mindre moment. I enlighet med nuvarande arbetsrutiner anser författarparet att två, av totalt fyra, handtag behöver stängas när containern är i ett vinklat läge. Detta förhindrar malten från att rinna ut, därmed kan resterande handtag låsas när containern är placerad i ett horisontellt läge. Innebörden blir att minst två tillsatser med en uppsättning verktyg bör införskaffas. Enligt författarparet tordes verktyget vara relativt enkelt att tillverka, samtidigt som kostnaderna skulle vara förhållandevis små. Därigenom bör lösningen ses som en rekommendation som är genomförbar på kort sikt, uppskattningsvis inom sex månader från dess att Viking Malt tagit del av lösningen.

4.4.3 Separat lininghall

Analyze-fasen redogjorde för de positiva följdeffekter som ett effektiviserande av momentet lining skulle medföra. Författarparet bestämde sig därmed för att ta fram underlag för en separat liningstation. Liningstationen skulle fungera som ett förinstallationsmoment, vilket Xie och Song (2018) anser kan lämpa sig inom liknande processer. Författarparets förslag är att förlägga den separata liningstationen i direkt anslutning till den befintliga lastningsprocessen. Rent utrymmesmässigt finns idag inga problem med en sådan tillbyggnation, däremot bygger idén på att Viking Malt kan erhålla bygglov för tillbyggnad av industribyggnad (Boverket, 2019).

Figur 20 - Placering av separat lininghall i direkt anslutning till befintlig containerhall.

Tillbyggnaden kommer vara av typisk hallkaraktär. Idag lastas både 20 och 40 fots containrar, därmed måste lininghallen dimensioneras för att rymma en lastbil med tillhörande trailer för en 40 fots container, samt svängrum för containerdörrar. Utifrån lastbilarnas totala mått uppskattades dimensionerna av lininghallen till omkring 20 x 6 meter, då har hänsyn tagits till vanliga trailermått (Williamsson, u.d.). Sammantaget skulle detta ge en total yta om cirka 120 kvadratmeter (kvm).

Med hjälp av schablonkostnader per ytenhet (Northpower Stålhallar AB, u.d.) kunde kostnaderna för tillbyggnationen uppskattas. Observera att kalkylen bygger på ett antal förutsättningar. Bland annat att markarbeten utförs vid normala grund- och lastförhållanden. Dessutom utgår kalkylen från att tillbyggnationen finansieras med eget kapital. Därmed beaktas inte eventuella kreditiv, pant och lånekostnader. Kostnaderna som presenteras i Tabell 8 är väl tilltagna då de utgår ifrån en byggnation som inkluderar personalutrymmen, med tillhörande faciliteter. Kalkylen har dessutom förankrats i samråd med VD för företaget MRK, ett

39

framstående byggföretag inom lager och logistikhallar (R. Kerttu, personlig kommunikation, 17 mars 2020). Kalkylen kan således ses som ett maxbelopp som inte tordes överskridas under normala byggnationsförhållanden. Med utgångspunkt i lösningsförslagets investeringskostnad samt handläggnings- och projekteringstid menar författarparet att upprättandet av en separat lininghall kan ses som en långsiktig rekommendation. Därmed inte sagt att Viking Malt bör avvakta med investeringen, utan istället se dess genomförande över en längre tidsperiod.

Tabell 8 - Schablonkostnader vid upprättandet av separat lininghall.

Byggdelar Kostnad

Administrativt arbete, projektledning, bygglov etc.

650 kr/kvm

Betongplatta 1350 kr/kvm

Skaltät hall 3500 kr/kvm

Snickerier och målning 850 kr/kvm

El 750 kr/kvm

Ventilation 550 kr/kvm

Total kostnad per kvadratmeter 7650 kr/kvm

Total kostnad för lininghall (120 kvm) 918 000 (kr)

Fördelarna med en separat lininghall är många, inte minst ur ett flödesperspektiv. Ur personalsynpunkt är tanken att en processtekniker bemannar liningstationen. Detta med hjälp av chaufförerna som enligt dagens kontrakt ska agera behjälpliga. Med tanke på att chaufförerna får betalt utefter antalet lastade containrar finns dessutom incitament från båda sidor att hjälpa till. Detta gör att en processtekniker och en chaufför tillsammans linar containern. I dagsläget används två lastbilar som körs konstant i samband med loading (container), författarparet ser till en början ingen anledning att ändra antalet lastbilar. Det skulle resultera i att lastbilarna sällan får stå väntandes, vilket ger en process där den enskilde containern genomgår ett flöde där den förädlas mer per tidsenhet.

En annan synergieffekt av en separat liningstation är möjligheterna att tidigare identifiera och returnera felaktiga containrar. Något som skulle minska den totala väntetiden som lastningsprocessen idag genomgår till följd av containrar som inte uppfyller kraven från kontrollen. Momentet kontroll är således tilltänkt att tidigareläggas till den nya liningstationen. Vad gäller ergonomi föreslås inga ändringar kring utförandet av liningen. Däremot kommer momentet utföras i en separat hall, vilket reducerar de anställdas exponering gentemot buller. Vidare ser författarparet potential i att utföra samtliga moment i processen loading (container) med hjälp av en processtekniker. Anledningen att det i dagsläget arbetar två processtekniker beror till stor del på momentet lining. Därmed kan hela processen från momentet Inkörning Container till Utkörning Container utföras med samma personalstyrka som i dagsläget, fast med en ökad flödeseffektivitet.

Lininghallen kommer ytterligare bidra till minskad total cykeltid då momenteten som utförs vid den separata liningstationen kan genomföras simultant som en annan container behandlas i containerhallen. Vidare kan momentet Avlyftning helt elimineras, eftersom inkommande container till den befintliga containerhallen redan kommer vara kontrollerad och linad. Ses malten som flödesenhet förbättras situationen som diskuterades i avsnitt 4.3.2. Inte nödvändigtvis för att lastbilar förflyttar sig snabbare i flödet genom kortade cykeltider, utan snarare att lastbilar kan behandlas simultant. Nyttjandegraden för maltöverföringen kommer då

40

öka, eftersom lastbilarna får vänta på överföringstiden, vilket innebär att kundbehovet sätts i centrum enligt resonemanget som förs av Petersson et al. (2015).

Den nya lininghallen kommer att omstrukturera lastningsprocessen, detta illustreras med hjälp av en ny processkarta enligt Figur 21. Ändringarna berör främst momenten Kontroll och Lining som därmed förflyttas från containerhallen till den nya liningstationen varpå momentet Avlyftning kan elimineras. Den nya liningstationen förutspås korta genomloppstiden, givet att malten ses som flödesenhet. Den kortade genomloppstiden hade således möjliggjort en ökad lastningskapacitet. Övriga synergieffekter som en separat liningstation medför är möjligheterna till ny produktionsplanering i kombination med ytterligare reallokering av resurser.

41

42 4.4.4 Simulering

I syfte att studera utfallet av förbättringsförslagen simulerades den nya lastningsprocessen. Eftersom majoriteten av samtliga moment fortfarande utförs på samma sätt och därför tordes ha samma cykeltider och variationer, kunde tidigare insamlad data användas vid simuleringen. Simuleringsmodellen speglar den nya processkartan, se Figur 21, vilket innebär att följande ändringar gjorts jämfört med den första simuleringsmodellen:

• Momentet Avlyftning tas bort.

• Momentet Vidaretransport tillkommer, tidsåtgången för momentet tordes vara detsamma som för det befintliga momentet inkörning av container. Därmed antas gammafördelning enligt Γ(17,84:0,808) sekunder.

Resultatet av simuleringen presenteras i Tabell 9, simuleringsmodellen återfinns i Bilaga F.

Tabell 9 - Resultat från den nya simuleringsmodellen.

Nyckeltal Medelvärde Standardavvikelse

Teoretisk kapacitet (8h) 19,2 Containrar per dag 0,7 Containrar per dag Total cykeltid för loading

(container)

1397 Sekunder 48 Sekunder Genomloppstid för malt 2904 Sekunder 48 Sekunder Nyttjandegrad maltöverföring 71 Procent 2,1 Procent Nyttjandegrad lastbilar 99 Procent 0,2 Procent

Jämfört med simuleringsmodellen som baseras på dagens processutförande kan följande resultat noteras.

43

Tabell 10 - Jämförelse av simuleringsresultat.

Gamla utförandet Föreslaget utförande Procentuell förändring

Nyckeltal Medelvärde Standard- avvikelse Medelvärde Standard- avvikelse Medel- värde Standard- avvikelse Teoretisk kapacitet (8h) 17,4 Containrar per dag 1,0 Containrar per dag 19,2 Containrar per dag 0,7 Containrar per dag Ökning 10,5 % Minskning 33,0 % Total cykeltid för loading (container)

1536 Sekunder 95 Sekunder 1397 Sekunder 48 Sekunder Minskning 9,0 %

Minskning 59,2 % Genomloppstid

för malt

3034 Sekunder 91 Sekunder 2904 Sekunder 48 Sekunder Minskning 4,3 %

Minskning 50,4 % Nyttjandegrad

maltöverföring

66 Procent 3,3 Procent 71 Procent 2,1 Procent Ökning 7,6 %

Minskning 36,4 % Nyttjandegrad

lastbilar

89 Procent 1,0 Procent 99 Procent 0,2 Procent Ökning 11,7 %

Minskning 77,7 %

Resultaten från Tabell 10 påvisar att samtliga nyckeltal har förbättrats. Inledningsvis avläses en teoretisk kapacitetsökning med 1,8 containrar per dag, vilket motsvarar en procentuell ökning på drygt 10,5 procent. Huruvida kapacitetsökningen bör användas till ökad kapacitet eller en ren tidsbesparing och eventuell reallokering av resurser låter författarparet vara osagt, däremot lämnar det valmöjligheter åt Viking Malt att fortsätta utveckla verksamheten. Det har heller inte framkommit några hinder i produktionen som skulle medföra att en kapacitetsökning i lastningsprocesserna inte skulle kunna utnyttjas till följd av svårigheter att tillgodose processen med råvara. Ökningen bygger i sin tur på en förkortning av den totala cykeltiden för loading (container), vilken förkortades med 9 procent. Utöver resultatet från Tabell 10 simulerades den teoretiska tid det tog för de olika processutförandena att lasta 17 containrar. Jämfört med det nuvarande processutförandet kan tiden det tar att lasta 17 containrar förkortas med 39 minuter. Vidare påvisar Tabell 10 att medelvärdet av genomloppstiden för malt minskade 4,3 procent. Detta innebär en ökad flödeseffektivitet i lastningsprocessen, då malten som kunderna efterfrågar nu förädlas snabbare. Dessutom erhålls ett jämnare flöde eftersom standardavvikelsen minskar, vilket troligtvis hänger samman med den ökade nyttjandegraden för både maltöverföringen och lastbilarna. Sammantaget innebär detta ett mer effektivt flöde där maltöverföringen och lastbilarna nyttjas på ett bättre och mer förutsägbart sätt.

Den ökade nyttjandegraden för både lastbilar och maltöverföring antyder dessutom att en ökad resurseffektivitet erhållits. Detta då nyttjandegrad och resurseffektivitet är korrelerat (Petersson et al., 2015). Att nyttjandegraden för maltöverföringen inte ökade mer beror troligen på att nyttjandegraden aldrig kan bli fullständig då momentet fyllning måste genomföras innan maltöverföringen kan startas på nytt. Dessutom påvisas att resursen lastbilar numer fick vänta på maltöverföringen, vilket är ytterligare ett steg mot en förbättrad flödeseffektivitet.

44

Av simuleringen att döma tycks den nya processutformningen bidra till minskade standardavvikelser. Standardavvikelserna har minskat i samtliga jämförda nyckeltal, något som indirekt kan härledas till en minskad variation i cykeltider, vilket i problembeskrivningen återgetts som problematiskt. Vidare medför den nya processutformningen att vissa väntetider reduceras och bidrar till ett system som kan liknas vid ett Just-In-Time. I synnerhet förhållandet som nämndes mellan maltöverföringen och lastbilarna.

Förslaget om en separat liningstation kan däremot medföra att nya flaskhalsar uppstår. Ett sådant exempel är att en lastbil nu kan få vänta i lininghallen på grund av att den andra lastbilen hanteras i containerhallen. I simuleringsmodellen uppgick denna väntetid till totalt 11,5 minuter under en 8-timmars produktionsdag. Innebörden blir därmed att flaskhalsen troligen kommer återfinnas i containerhallen. Om föregående mening visar sig bli verklighet bör framtida effektiviseringar i lastningsprocessen allokeras till containerhallen utifrån resonemanget som förs i lagen om flaskhalsar.

4.4.5 Hantering av förändringsmotstånd

Det är inte otänkbart att de rekommendationer och lösningar som examensarbetet berör kan komma att ifrågasättas av personalen på Viking Malt. I synnerhet då lösningarna utvärderas från olika perspektiv. Ledningen utvärderar exempelvis lösningarna utifrån dess lönsamhet för verksamheten, medan berörd personal gör detsamma fast utifrån dess inverkan på den personliga arbetssituationen (Rubenowitz, 2004).

Författarparet menar att samtliga förbättringsförslag är underbyggda av fakta, vilket karaktäriserar ett Sex Sigma arbete (Sörqvist & Höglund, 2017). Dessutom poängterar Sörqvist och Höglund att faktabaserade förslag tenderar att medföra en större acceptans, i synnerhet om förslagen är av mer kontroversiell karaktär. Att beskriva konsekvenser om förbättringarna inte genomförs är ytterligare en effektiv metod för att skapa acceptans hos de anställda (Schein, 1999). I detta fall skulle sådana konsekvenser handla om minskad konkurrenskraft genom uteblivet förbättringsarbete, förlorade marknadsandelar (Li, 2013) och en oförändrad arbetsmiljö. Vidare bör berörd personal informeras och övertygas om deras förmåga att fortsättningsvis bedriva lastningsprocessen utefter den nya processutformningen (Schein, 1999).

4.4.6 Uppskattad besparing

De faktorer som användes i syfte att uppskatta besparingspotentialen ansågs alltjämt som användbara efter projektets genomförande. Den uppskattade besparingen baseras därför på samma faktorer, däremot har delar av lösningarna integrerats för att uppnå bästa resultat. Ergonomiskt tror författarparet att det nya verktyget kommer till stor nytta, inte minst då det kan tillämpas i det moment som av processteknikerna beskrivits som det mest icke- ergonomiska. Dessutom kan verktyget användas oberoende av fysiologiska förutsättningar, där dess momentutnyttjande kommer spela en viktig roll för att undvika icke-ergonomiska arbetsställningar samt krävande rörelser. Vidare skulle den separata lininghallen verka för att personalen som linar containrar kan utföra momentet med minskad bullerexponering.

Den operationella effektivisering som examensarbetet bidrar till kan till stor del förklaras med hjälp av den tilltänkta lininghallen. Från simuleringarna skulle förbättringsförslaget öka den teoretiska lastningskapaciteten med drygt 10,5 procent. Operativt motsvarar detta en ökning med 2 containrar per använd produktionsdag, givet att produktionsdagen innehåller ett

45

fullständigt nyttjande. Därigenom skulle Viking Malt kunna öka lastningskapaciteten från 16 till 18 lastade containrar per dag.

Från analyze-fasen kunde examensarbetet påvisa möjligheterna till ett optimerande av produktionsplanen. Det påvisades att antalet använda produktionsdagar skulle kunna minskas från 128 till 97. I kombination med ovanstående antagande, om ökad lastningskapacitet, skulle antalet använda produktionsdagar reduceras med ytterligare 11 produktionsdagar. Därigenom hade Viking Malt endast behövt avsätta resurser för lastning under 86 dagar, en minskning med nästan 33 procent.

Viking Malt kan därmed välja att bibehålla dagens lastningskapacitet och således frigöra tid och resurser, alternativt öka sin lastningskapacitet och därmed sina intäkter. Författarparet ser det sistnämnda alternativet som mest lukrativt, anledningen är att Viking Malt behövt tacka nej till tilläggsbeställningar och ytterligare kundsamarbeten. Därmed tordes det föreligga en ökad efterfrågan av Viking Malts produkter som genom förslaget kunnat mötas i större utsträckning. Förslaget bygger på att Viking Malt kan leverera fler containrar per använd tidsenhet samtidigt som de fasta kostnaderna kan bibehållas.

Viking Malt kan således välja att göra någon av följande förändringar:

• Reducera antalet planerade produktionsdagar från 128 till 86, en minskning på nästan 33 procent. Minskningen sker genom en förkortad lastningstid per container och ökat antal lastade containrar per dag, i kombination med ett optimerande av produktionsplaneringen. Med andra ord lastas samma antal containrar som produktionsplanen från början föreslagit.

• Öka lastningskapaciteten och därmed möta en ökad efterfrågan i kombination med ett optimerande av produktionsplaneringen. Därmed används 97 planerade produktionsdagar, vilket innebär att antalet lastade containrar kan ökas jämfört med den nuvarande produktionsplanen.

Viking Malt uppger att ett marknadsmässigt försäljningspris för ett ton malt är 3 000 till 4000 kronor. En 20 fots container innehåller i genomsnitt 18 ton malt, vilket innebär att varje såld container genererar en intäkt på 54 000 kronor. För mälteribranschen ligger medelvärdet för EBITDA4 omkring 10 till 14 procent. Därigenom antas att en bruttovinstmarginal erhålls på minst 10 procent, det innebär en bruttovinst per container på 5 400 kronor. Givet att produktionsplanen optimeras, till att använda 97 produktionsdagar, skulle Viking Malt kunna utöka produktionen med ytterligare 194 containrar under produktionsdagarna. Totalt motsvarar detta en ökad bruttovinst med 1 047 600 kronor under de 97 produktionsdagarna. Förslaget som möjliggör de ökade intäkterna innehar emellertid en investeringskostnad, denna uppgick till 918 000 kronor. De rörliga kostnaderna för investeringen anses vara försumbara. Med avseende på de ökade intäkterna skulle investeringen bli återbetald efter första året.

46

4.5 Control

Control-fasen redogör för rekommendationer vars syfte är att göra förbättringsförslagen