Sammanfattande analys

Jakobsson (2012) betonar att i ett sociokulturellt perspektiv är utgångspunkten att människan föds in i och utvecklas inom ramen av samspel med andra människor och att lärandet sker i sociala sammanhang där människor interagerar med varandra. Vygotskij betonar att i sociala perspektivet ligger fokus på samspelet mellan individen och gruppen. När människor

samspelar med varandra tas det emot kunskaper och med hjälp av tidigare erfarenheter kan den nya kunskapen omformas och användas när det behövs. För att undersöka

matematiksvårigheter måste vi undersöka alla bakomliggande faktorer som orsakar matematiksvårigheter och utifrån olika perspektiv. Engström (2000) hänvisar att matematiksvårigheter är ett problem med många dimensioner och faktorer såsom

medicinska/neurologiska faktorer, psykologiska faktorer, sociologiska – miljöfaktorer och didaktiskt – felaktiga undervisningsmetoder. Lunde (2011) pekar på fyra olika perspektiv som kan vara bakomliggande faktorer till matematiksvårigheter. De är emotionella faktorer, perspektivet är undervisningen i skolstarten med att hänsyn till sociokulturell bakgrund, undervisningen i klassrummet eller didaktiska och sista är neuropsykologiska faktorer som har ett samband med hur hjärnan fungerar. Med analysering till lärarens uppfattningar om matematiksvårigheter ser vi alla samtliga faktorer som ligger bakom matematiksvårigheter. De flesta lärare tycker att elever i matematiksvårigheter har problem i taluppfattning och begreppsuppfattning så som störst, först, mindre och så vidare. Strandell (2010) förklarar att samspel mellan olika delar av hjärnan och samspel mellan hjärnan och yttre miljö kommer att ha inverkan på hur barnets taluppfattning kan utvecklas. Lärarna anser att elever i

44

matematiksvårigheter inte hänger med och de är inte aktiva i klassrummet. Eleverna reflekterar inte, svarar inte och ställer inte frågor. Dysthe (2001) hävdar att lärande sker genom deltagande och genom deltagarnas samspel. Hon betonar att språket och

kommunikation är ett grundläggande element i läroprocesserna och att språket spelar en mycket stor roll vid samspelet mellan lärare och elev när kunskap överförs. Lärarna betonar att det är bra att börja prata med barnen om taluppfattning tidigt i förskolan för att undvika att de hamnar i svårigheter i senare år Dowker, (2005) anser att det är viktigt att identifiera tidiga tecken och förutsägelser av matematiksvårigheter för att förbättra och eventuellt förhindra senare svårigheter. Forskningen föreslår att ett ingripande i matematiksvårigheter kan ge hög påverkbarhet. De flesta lärare förklarar att de har för lite erfarenhet och kunskap om

dyskalkyli. Lunde (2011) förklarar att orsaken till ”dyskalkyli” beror på en störning i det centrala nervsystemet och det är svårigheter med räknande och inte oförmåga. LP förklarar att föräldrar ibland påverkar deras barn negativt när föräldrarna tycker att matematiken är svår. Thorén (2009) berättar om hinder i matematikinlärningen som påverkar elevens inställning. Föräldrarnas egen erfarenhet av matematiken påverkar elevens förhållningssätt till ämnet. När eleven bemöter svårigheter i matematiken kan föräldrarna hämma elevens tilltro till sitt eget lärande genom att göra det tillåtet att tycka illa om matematik. MR påpekar att vissa elever inte får stöd hemifrån och det beror på att föräldrarna inte har så mycket kunskap i

matematiken eller att de har utländskt bakgrund. Magne (1998) påpekar till att det finns viktiga saker att tänka på när det gäller matematikundervisning och det är hur t.ex. eleverna med utländsk bakgrund som är en del av ett annat samhälle kommer att delta i skolan och bli en del av skolsystemet. LK anser att när elever får en uppgift med mycket text, då behöver de hjälp med texten men inte med matematiken. LR tycker att elever i lässvårigheter inte har något med matematik att göra och om eleven inte förstår vad det är som frågas efter, är det ett tecken på lässvårigheter. Sterner och Lundberg (2002) anser att elever som har svårt att lära sig läsa ibland också har svårt att lära sig räkna vilket är kanske inte så förvånansvärt. Men en del barn som har svårt för läsning har faktiskt inte alls svårt för matematik, eller tvärtom; elever i matematiksvårigheter kan vara alldeles utmärkta läsare. LSA, LH och LB tycker att elever som har läs och skrivsvårigheter, får problem med matematiken för att de inte har förståelsen för texten. Svensson (2002) skriver i en artikel om sambandet mellan elevers resultat i läsning, skrivning och matematik. Hon förklarar att elever som fick dåliga resultat på testet för ord- och läsförståelse också fick dåliga resultat på matematiktestet och vi ser här ett tydligt samband. LM och LB förklarar att de märker att många elever med utländsk bakgrund klarar uppgifter när det är taluppgifter men när det kommer textuppgifter har de eleverna det

45

jobbigt. De flesta lärare anser att elever som har läs – och skrivsvårigheter har det svårt i problemlösningen. Boesen. m.fl. (2013) påpekar att huvudmålet med problemlösning är att utveckla en djup förståelse för matematiska begrepp och metoder. Elevernas egna

engagemang och att de försöker skapa mening i problemlösningar är väldigt viktigt för deras förståelse. Arbete på det sättet utvecklar elevernas tänkande för vilken matematisk situation som helst. Lärarna anser att skulle vara mer extra anpassningar såsom att få eleverna att gå på studieverkstad och jobba med digitala hjälpmedel. LR berättar att hon arbetar på olika sätt med extra anpassningar, såsom att hjälpa elever med att få uppgifterna upplästa, eller förstora typsnittet på uppgifterna och att använda färger på pappret för att tydliggöra det. Det finns två klasser på tre lärare och lärarna försöker bilda en grupp som behöver extra hjälp. Lärare kan stanna extra på eftermiddagarna och eleverna kan få individuell hjälp av lärare. I skollagen står det om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven, ska hen snabbt få stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen enligt 8 §. Lag (2014:456). Resurser finns så att elever kan få extra hjälp i matematik. Speciallärare berättar att de tittar mycket på forskning och på vad den tror kommer att ge effekt. Lärarna jobbar med intensiva insatser efter kartläggning av vad eleverna behöver träna på. I årskurs sju så har samtliga mattelärare gjort en analys, dels på gruppnivå men också på individnivå om hur det ligger till med elevernas kunskaper i matematik. Därefter har rektor beslutat om att förstärka

matematiken i vissa delar. Ljungblad (2012) påpekar att det behövs nya tankar och nya arbetssätt som anpassas till elever som är i matematiksvårigheter. Hon förklarar också att de eleverna behöver få extra mycket struktur och bra organisation för att klara sig i skolan. I årskurs sju har de satt in extra åtgärder och stöd när det gäller både det svenska språket och matematik. Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven trots de extra anpassningarna ska det utredas om eleven behöver särskilt stöd. Det är rektorn som ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd utreds skyndsamt och rektorn som beslutar om särskilt stöd och

åtgärdsprogram. I skollagen står det att elever med särskilda behov ska få stöd, det vill säga, efter utredning ska det göras ett åtgärdsprogram om utredningen visar att det är behövligt. Åtgärdsprogrammet ska tydligt visa vilka behov eleven har och hur de ska uppnås och bearbetas enligt 9 §. LC förklarar att de gör gruppindelning efter området som eleven behöver hjälp i matematiken. LS och LB försöka förklara extra för dessa elever och hjälpa dem till en kunskapsnivå som passar dem.

Läraren använder även laborativa material som används för att synliggöra det abstrakta. Thorén (2009) betonar att elever förstår matematik bättre om den kan förklaras i vår vardag, användas i fritidssysselsättningar eller förtydligas genom praktiska hjälpmedel. Övningar med

46

konkret material kan då ge eleverna en förståelse som sitter både i huvud och händer. LB försöker hjälpa elever genom att förklara uppgifterna på olika sätt och han låter eleverna jobba i par och enskilt för att de ska få möjligheten att diskutera mellan varandra. Vygotskij anser att språket är som ett redskap för lärandet. Ljungblad (2001) anser att elever använder det matematiska språket för att kommunicera, samtala, diskutera, undersöka och fundera på uppgifter som de inte kan lösa. LM berättar att efter provet som eleverna gör, kommer han att analysera och försöka utvärdera och prata om resultatet. Provet ger läraren en bra bild om var eleven befinner sig. Han förklarade att han ger eleverna som upplever svårigheter enkla uppgifter i början eftersom han menar att de annars kommer att tappa lusten för matematik. Boesen m.fl. (2013) betonar att lärare bör leta rätt och använda utmanande, roliga och utvalda problemlösningar för eleverna, som är byggda på vad de redan vet och kan göra.

47