Stöd och åtgärder för eleverna

LK anser också att samarbetet med lärare och föräldrar är viktigt. Att föräldrar också tar ansvar och försöker få barn att förstå matematik vid en ung ålder. Ett exempel är att gå ut och räkna löv och/eller bilar med barnen så att matematiken blir en del av vardagen och därmed lättbegriplig. LS försöker att ta hjälp och stöd av föräldrar och få dem med på banan.

”Jag försöker ta hjälp och stöd av föräldrar och få med dem på banan. Men även få med barnen på banan. Att de har viljan och motivationen är ett plus.”

LK anser att det skulle vara mer extra anpassningar såsom att eleverna går på studieverkstad två dagar i veckan. LR vill få elever att samarbeta genom att de jobbar tillsammans. Vad gäller digitala hjälpmedel, erbjuder skolan möjligheter med laborativa material där lärare kan individualisera så mycket som möjligt. Det finns många dators program som är gratis, som t.ex. matteboken.se. LS försöker ta reda på vad det är som är svårt för eleverna, så att kan sätta sig ner och försöka förklara extra och hjälpa dem till en kunskapsnivå som passar dem. LK säger att hon kan hjälpa elever genom att ge dem samma uppgift men på olika sätt som gör att det blir lättare för dem att förstå. LS och LN stödjer eleverna genom att ge dem komplimanger och uppmuntran när de gör något bra.

”Jag uppmuntrar eleven genom at visa uppskattning för det minsta framsteg de gör.”

LS använder sig av digitala exempel men använder även laborativa material som används för att synliggöra det abstrakta. LR berättar att hon arbetar på olika sätt med extra anpassningar,

35

såsom att hjälpa elever med att få deras uppgifter upplästa, eller förstora typsnittet på

uppgifterna och använda färger på pappret för att tydliggöra det. Hon påpekar att vissa elever behöver konstant feedback medan andra behöver lite feedback i taget. Hon förklarar också att de inte gör åtgärdsprogram när eleven är i matematiksvårigheter, men när hen har en

funktionsnedsättning, då kan de göra ett åtgärdsprogram. Hon anser att när elever har en god lärmiljö då har de inga behov för extra anpassningar längre.

”Det var en svår fråga! Vi gör inte åtgärdsprogram för att eleven är i matematiksvårigheter,utan det är av andra skäl. Och har vi

ingen god läromiljö, då har vi många extra anpassningar.

LB och LM berättar att vid varje läsår gör de ett screeningtest (McIntosh, 2009) som de sedan sammanställer och agerar utifrån. LB försöker hjälpa elever genom att förklara uppgifterna på olika sätt för att lärare inte vet vilket sätt som är enklast för olika elever. Han låter eleverna jobba i par och enskilt för att de ska få möjligheten att diskutera mellan varandra. Han förklarar vidare att i skolan finns det två klasser på tre lärare och lärarna försöker bilda en grupp som behöver extra hjälp. LM berättar att efter provet som eleverna gör, kommer han att analysera och försöka utvärdera och prata om resultatet. Han förklarar vidare att det provet som elever gör i början av läsåret i sjuan täcker alla områden: geometri, taluppfattning,

algebra och så vidare, för att veta vilket område eleven behöver stöd i. Provet ger lärare en bra bild om var eleven befinner sig. Utifrån dessa resultat försöker lärarna att bygga en

uppfattning om hur, eller vad eleven har för kunskap i de här områdena. Samtidigt, när LM jobbar under lektionstid börjar han ställa frågor och lyfta upp tankar och där ser han hur eleverna reagerar, vilken kvalitet som finns i deras svar och om de förstår direkt eller om de behöver mer förklaring. Efter det börjar LM sätta någon slags konkret plan för hur de elever som behöver hjälp, kommer att utvecklas och på vilket sätt.

”Då försöker jag att kolla igenom prov, genom diskussioner, ställa frågor, eller ge eleverna några uppgifter i vissa nivåer. Och jag kollar vilken nivåeleven befinner sig på och därifrån börjar jag sätta någon slags plan, konkret plan, att jag måste sönderdela

de här stora begreppen och omvandla de till uppgifter så att eleven börjar träna på det.”

LS berättar att samarbetet med andra lärare är viktigt och att lärarna måste anpassa sig efter elevens behov och diskutera tillsammans vilka hjälpmedel som behövs. Hon förklarar att hon

36

ger eleverna som upplever svårigheter enkla uppgifter i början annars kommer de att tappa lusten för matematik. LH förklarar att de i skolan försöker omdirigera de resurser som finns så att eleven kan få extra hjälp i matematik. Hon menar att skolan kan leverera särskilda

anpassningar och extra stöd, lärare kan stanna extra på eftermiddagarna och eleverna kan få individuell hjälp av lärare, men om de själva inte vill och inte försöker, kan lärarna inte göra något åt det. Har eleven extra anpassningar, får hen då hjälp och stöd från en specialpedagog. När de extra anpassningarna inte hjälper, tar rektorn beslut om att eleven ska ha ett

åtgärdsprogram. I skolan gör de screeningtester och kartläggning för att se var svårigheterna finns. Då är det specialpedagogen som sätter in extra stöd tillsammans med ordinarie

läraren. LC berättar att de inte jobbar med extra stödundervisning i skolan, i fasta grupper under längre tider där hon tar ut och plockar ut eleverna. Hon förklarar att de inte gör den här traditionella specialläraren hjälpen längre. De tittar mycket på forskning och på vad de tror kommer att ge effekt.

”vi jobbar inte med extra stödundervisning under längre tider, fasta grupper där man tar ut och plockar ut eleverna. Det vill säga, de här traditionella speciallärar

hjälpen, det gör vi inte längre. Vi tittar mycket på forskning, vi tittar mycket på vad vi tror kommer ge effekt.”

De jobbar enligt perioder i intensiva insatser efter kartläggning av vad eleverna behöver träna på. I årskurs sju så har samtliga matematiklärare gjort en analys, dels på gruppnivå men också på individnivå om hur det ligger till med elevernas kunskaper i matematik. Därefter så har rektor beslutat om att förstärka matematikundervisningen i vissa delar. I årskurs sju har de satt in extra åtgärder och stöd generellt när det gäller både svenska språk och matematik. Hon förklarar vidare att de inte gör gruppindelning efter nivå utan att de gör grupperingar utifrån området som eleven behöver hjälp i såsom taluppfattning, bråk och procent, decimaler, vilket är störst, vilket är större, vilket är mindre och så vidare. Detta innebär också att grupperna hela tiden kan ändras beroende på vilka områden man arbetar med.

37