Genom att använda oss av de teoretiska begreppen: ämnesspråk, stöttning och register kan vi se att båda lärarna rör sig inom ämnesspråket på liknande sätt. De läser och lyfter en ämnestext tillsammans med eleverna. Eleverna får diskutera både i grupp och/eller med läraren. Slutligen får de producera en ämnestext på ett eller annat sätt. Både Bella och Anna jobbar med en jämn fördelning av både monolog och dialog. Vi ser också att både Bella och Anna reflekterar över hur de ska stötta de olika eleverna och de valda metoderna utgår från att stötta alla elever oavsett språkliga förutsättningar.
Vi kan se att Anna använder sig av en liknande metod som Bergh Nestlog (2019) förespråkar om ämnestexter. Eleverna i Annas klass får producera egna texter som de sedan använder tillsammans. Det vill säga att eleverna först muntligt har producerat intexter och sedan skriftligt producerat uttexter.
Den stora skillnaden som vi sett är hur lärarna använder sig av elevers register. Vi ser att elevernas register påverkar hur lärarna använder sig av ämnesspråket. Bellas metoder präglas av att inkorporera elevernas register utifrån bildstöd och reflektioner kring andraspråk. Anna undervisar förvisso en årskurs tre, men hon behöver inte lägga samma vikt vid att inkorporera elevernas register. Detta resonerar Anna kring i intervjun då hon säger att eleverna har förkunskaper sedan tidigare och en del elever har nästan redan uppnått målen inom detta tema. Detta kan vi dra paralleller till vad Wedin (2008) kommer fram till i sin studie om andraspråksinlärning. För att underlätta
andraspråkselevers ämnesspråksutveckling behöver läraren ta hänsyn till elevers register och anpassa undervisningen utifrån elevernas tidigare erfarenheter och språkkunskap. Detta gör Bella i sin undervisning, hon lyfter elevnära exempel för att tydliggöra undervisningen. Bella använder också bildstöd för att få med sig alla elever. Då Anna själv berättar att hon inte har någon elev i sin klass med andraspråk kan hon därför kringgå ett andraspråksperspektiv när hon planerar lektioner. Även om Anna inte reflekterar med oss om valda metoder utifrån andraspråksperspektiv kan vi se att både Anna och Bella gör metodval som liknar IRF (Initiation response feedback) som Wedin (2008) skriver om. De för en dialog som stöttar eleven genom att läraren lyfter elevens undermedvetna och ställer frågor som eleverna ger respons till. Wedin (2008) menar att
34
det är en metod som stöttar elever med andraspråk men vi kan se att den stöttar i båda klassrum vi observerat trots att där finns olika språkliga förutsättningar.
Inom Hallidays teori om register kopplas tre variabler vilka är; ideationell,
interpersonell och textuell metafunktion (Herriman, 2012). Vi ser att de tre variablerna
synliggörs i våra observationer av klassrummen då innehåll, relation och mening skapas genom dialog. Den ideationella metafunktionen präglar Bellas klassrum då hennes lärande både genom talspråk och visuellt stöd syftar till att eleverna ska använda och förstå språk. Herriman (2012) skriver att den ideationella metafunktionen handlar om innehåll, medan interpersonell berör språk i syftet till att skapa och förstärka relationer. I Annas klassrum arbetar eleverna i grupparbete i syfte till att stötta eleverna. Utifrån den interpersonella metafunktionen är språk väsentligt i relationer genom att
språkanvändare byter information, bildar olika sociala positioner, och förhåller sig till varandra beroende på vilka ord som används och hur de används (Herriman, 2012). Utifrån våra observationer kan vi se att grupparbete är ett sätt för elever att förstå varandra och förhålla sig till varandras arbetsmetoder.
I Bellas klassrum sker lärande som överskrider ämnen vilket gör att eleverna kopplar temat till fler delar av deras liv på skolan. När Bella diskuterar ämnesspecifika begrepp med eleverna lyfter hon elevernas erfarenheter. Detta gör att eleverna själva kan berätta om deras erfarenheter och jämföra dem med varandra, vilket i sig skapar relationer i klassrummet både med ämnesinnehållet och varandra. Hallidays teori handlar om hur språk görs och hur det används (Herriman, 2012). Utifrån våra observationer kan vi se att språk görs av Bella genom att föra monologer där hon använder ämnesspråket. Hon ger dock också eleverna möjligheten att koppla an till sina egna erfarenheter och därmed göra ämnesspråket till sitt eget, vilket främjar deras skolspråk.
35
8. Diskussion och slutsats
Vår studie syftar till att se hur två lärare på två olika skolor med olika socioekonomiska förutsättningar arbetar med ämnesspråket i klassrummet. Vidare var syftet också att analysera om lärarnas valda metoder skiljer sig åt beroende på de språkliga
förutsättningar som finns i klassrummet. Vi har i vår studie talat om stöttning gällande språk men där finns fler dimensioner av stöttning. Till exempel stöttning på grund av diagnoser. Då vårt fokus i studien behandlar språk har vi valt att inte lyfta andra förutsättningar som kan innebära att läraren behöver göra flera anpassningar.
Vi anser att det borde tydliggöras i läroplanen hur en ska arbeta med ämnesspråket i skolan. Som vi visade i inledningen finns där inget konkret om just ämnesspråk i läroplanen. Däremot skall eleverna bedömas utifrån ämneskunskaper men då språket är grunden till att förstå ett ämne och kunna röra sig inom ämnesspråket, finns där risk att elever med olika språkliga förutsättningar inte når målen. Att Malmö blivit en mer segregerad stad gör också att det finns en risk att utbildningen inte blir likvärdig. För att förstå vilka variabler som kan påverka elevers förutsättningar skriver vi om Skolverkets indexskala i vår studie. Indexskalan visar också hur resursfördelningen i Malmö ser ut. Hur denna fördelning tar sig uttryck har vi inte sett under observationen, men vi vet sedan tidigare att resursfördelning kan innebära till exempel fler pengar till att kunna anställa fler pedagoger. Vi anser att indexskalan är ett viktigt perspektiv att ha med sig inför vår framtida yrkesprofession. Dock kunde vi förstå utifrån Bella att hon inte reflekterar över index, hon vill inte lägga tankar på hur valda metoder ser ut på grund av skolans index. Bella vill hellre fokusera på att det är viktigt att få eleverna engagerade och aktiva. Vidare anser vi att det hade varit givande att se hur den här
resursfördelningen tar sig uttryck i klassrummet. Hur tillsätts resurserna på ett mer konkret plan? Hur hade skolornas rykte och lärarnas reflektioner påverkats om indexskalan inte fanns att studera? Vi menar inte att våra två specifika skolor visar en generaliserad sanning av segregation i Malmö men att skolorna befinner sig på olika platser på indexskalan visar att skolorna har olika förutsättningar att utgå från.
8.1 Metodreflektion
För att kunna svara på våra frågeställningar har vi gjort en fallstudie där vi tittat på två olika klassrum och följt upp med intervjuer. I användandet av våra metodologiska val
36
har vi reflekterat över varför vi valt våra metoder samt hur det kan ha påverkat vår studie. Fallstudien har gett oss möjligheten att samla detaljerat material kring dessa två skolorna. Nackdelen med att vi har valt att göra en fallstudie är att vi talar om
segregation men tittar bara på två specifika skolor. Då det dessutom är våra vfu-skolor känner vi både lärarna och eleverna. Detta kan göra det svårt att vara objektiv under observationerna och det kan också påverka hur läraren och eleverna agerar när vi är tysta observatörer i rummet. Det blir också lätt att tolka in mycket information, och därmed se saker som vi inte vet. Eftersom vi känner elevernas språkliga bakgrunder har vi i vår studie använt oss av begreppen enspråkig och flerspråkigelev. Hade vi gjort en studie om elevperspektiv hade vårt informella informationssamlande varit problematiskt att utgå från. Vi anser dock att kännedomen om elevernas språkliga bakgrund inte påverkar studiens resultat eftersom vår studie fokuserar på lärarnas perspektiv.