För vår framtida profession har det varit givande att se och ta del av olika metoder som lärarna använder sig av i sina klassrum. Vi anser att vår studie kan bidra till att forska vidare kring hur lärares metoder kring ämnesspråk skiljer sig på skolor som befinner sig på olika platser på indexskalan. När vi sammanställt tidigare forskning kan vi se att det saknas ett svenskt perspektiv på ämnesspråk inom SO-ämnena. Bergh Nestlog (2019) talar om olika metoder som lärare kan använda sig av inom ämnesspråk vilket ger ett nutida perspektiv, men glappet är fortfarande stort då forskning till mestadels antingen fokuserar på språkdidaktik eller ämneskunskap. Ur ett internationellt perspektiv resonerar Achugar och Schleppegrell (2003) kring att en funktionell språkanvändning inom SO-ämnena skapar en möjlighet för elever att förstå världen och skapa relationer, vi anser att vår fallstudie kan ge exempel på funktionella metoder som används i det svenska klassrummet där läraren arbetar utifrån elevens register.
Vidare anser vi att det hade varit intressant att granska resultaten på nationella prov i årskurs tre utifrån en flerspråkig och enspråkig elev. Vidare vore det också intressant att följa klasserna och se hur betyget ser ut i årskurs sex. Hur använder sig eleverna av ämnesspråket när de går i högre årskurser. Här anser vi också att ett genusperspektiv hade varit intressant, hur skiljer det sig på flickorna gentemot pojkarnas sätt att använda ämnesspråket. Krävs det olika typer av stöttning och hur spelar elevernas register roll utifrån ett genusperspektiv?
37
8.3 Slutsats
Slutligen, vi har i vår studie visat på olika metoder som lärarna använder sig av för att stötta elevernas ämnesspråksutveckling. Elevens register kan ta sig uttryck på olika sätt som exempelvis deras språkliga förutsättningar, socioekonomiska bakgrund och
migrationsstatus. Kunskapsutvecklingen hos eleven kan bero på vilka metoder lärarna väljer att använda sig av i klassrummet. Om läraren väljer att arbeta utifrån elevernas erfarenheter bör det finnas en symbios mellan lärarens stöttning och elevernas register. I vår studie är det elevernas register som påverkar lärarnas valda metoder. Hur lärarna stöttar eleverna är därför det väsentliga för att alla elevernas kunskapsutveckling skall gynnas i dessa två specifika fall.
38
9. Referenser
Alvehus, Johan. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (Upplaga 2). Stockholm: Liber.
Bergh Nestlog, Ewa. (2019). Ämnesspråk: en fråga om innehåll, röster och strukturer i ämnestexter. HumaNetten. (42, 9–30). https://doi.org/10.15626/hn.20194202
Bergling, Mikael (22 maj 2018). Så segregerad är skolan i våra storstäder: Malmö.
Skolvärlden. https://skolvarlden.se/artiklar/sa-segregerad-ar-skolan-i-vara-storstader-
malmo
Brinkkjaer, Ulf & Høyen, Marianne (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. första upplagan Lund: Studentlitteratur
Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för
lärarstudenter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 4., uppdaterade uppl.
Stockholm: Hallgren & Fallgren
Grönning, Inger (2006). Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola [Doktorsavhandling, Uppsala Universitet]
https://uu.divaportal.org/smash/get/diva2:168130/FULLTEXT01.pdf
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2020). Språkinriktad undervisning: en handbok. Upplaga 3 Lund: Studentlitteratur
Hallesson, Yvonne., & Visén, Pia. (2018). Från källtext till elevtext - Spår av lästa ämnestexter i elevtexter i en årskurs 5-klass. Nordic Journal of Literacy Research, 4(1). https://doi.org/10.23865/njlr.v4.1172
Herriman, Jennifer. (2012). Systemic Functional Linguistics. In The Encyclopedia of
Applied Linguistics, C.A. Chapelle (Ed.).
39
Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad
2019. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for- grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019
Malmökommissionen (2014) Malmös väg mot en hållbar framtid Hälsa: välfärd och
rättvisa.
https://malmo.se/download/18.693435e1616fea8abdc029f/1519310350066/malmo%CC %88kommissionen_slutrapport_2014.pdf
Schall‐Leckrone, L. (2017), Genre Pedagogy: A Framework to Prepare History
Teachers to Teach Language. TESOL Q, 51: 358-382. https://doi.org/10.1002/tesq.322 Stolare, Martin (2014). På tal om historieundervisning: Perspektiv på undervisning i historia på mellanstadiet. Acta Didactica Norge, 8(1),
https://doi.org/10.5617/adno.1101
Sverige. Skolverket (2012). Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på
flerspråkighet. (2. uppl.) Stockholm: Skolverket.
Sverige. Skolverket (2019) Lista över socioekonomiskt index och den förväntade
andelen obehöriga elever till gymnasieskolan
https://www.skolverket.se/download/18.4fc05a3f164131a7418133b/1535448111495/Li sta_socioekonomiskt_index-2019.pdf
Säljö, Roger. (2017), Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. (s. 203– 264) Fjärde utgåvan, reviderad Stockholm: Natur & Kultur
Vetenskapsrådet (2017), God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Wedin, Åsa (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Wedin, Åsa (2008). Monologen som en resurs i klassrummet, Pedagogisk forskning i
40
Wesslén, Karin (2011). Att skriva, tala och tänka samhällskunskap. En studie av
gymnasisters lärandeprocess [Licentiatavhandling, Stockholms universitet]
41
Bilaga 1. Intervjufrågor
● Vill du berätta lite om din klass, vilka svårigheter och möjligheter finns det i en vanlig undervisningssituation?
● Vad tänker du på när du hör begreppet ämnesspråk?
● Hur ser en typisk uppstart ut när ni påbörjar ett nytt tema i so-ämnena? ● Vill du berätta hur ni jobbat med detta temat som vi observerat; ämnestext,
begrepp och ämnesspråk?
● Vilka förberedelser har gjorts för eleverna i behov av mer stöttning? Och hur ges stöttning under lektionens gång?
● (Följdfråga till ovanstående fråga) Använder du exempelvis bildstöd för att hjälpa elever i behov av språkligt stöd?
● Hur upplever du att andra pedagoger i klassrummet påverkar dina undervisningsmetoder?
● Hur tror du din undervisningen hade sett ut på en annan skola, tex en hög/låg index skola?
● Märker du någon skillnad på elevernas ämneskunskap i de olika so-ämnena? (tex historia jämfört med geografi)
● Är ämnesspråket svårare att greppa för eleverna i so-ämnena än tex ämnesspråket i matte?
42