Sammanfattande analys

Utifrån resultatet som beskrivits och analyserats kommer här en kort sammanfattande text av grupperna. Vi kan inte likställa studenterna från de två programmen med varandra eftersom att programmen har olika intentioner och fokus. Vi har istället valt att titta på vad studenterna känner och tänker kring musik.

Musikprofilen avser explicit att kvalificera sina studenter till en annan nivå av musikdidaktisk kompetens än ordinarie. Därmed inte sagt att det ordinarie programmet inte innefattar musikdidaktik och en kompetens inom detta. Förskollärare från båda programmen behöver tillräcklig kompetens för att enligt förskolans och utbildningens läro- respektive kurs/programplan arbeta med musik i förskolan, som både mål och medel (Läroplan för förskolan Lpfö 98, 2016).

De studenter som läser ordinarie förskollärarprogrammet stod i våra enkätsvar för en majoritet på 73.4%. Något som är återkommande i enkätsvaren från ordinarie informanter är att de saknar mer musikmoment och kunskap (och övriga estetiska uttrycksformer) under utbildningen samt önskar att estetiken var oftare förekommande och utspridd under utbildningens gång. I förlängningen har detta bidragit till större osäkerhet i gruppen. Vår största undergrupp (termin 6, ordinarie) har en knapp men synlig skillnad som talar för att studenterna prioriterar de estetiska workshoparna framför andra kursers moment. Inom samtliga undergrupper från det ordinarie programmet förekommer ordet ”panik” vid mötet av den hypotetiska utmaningen i fråga 8. Detta i kombination med övriga svar visar att de ordinarie grupperna i hög majoritet vill och tycker det är kul att arbeta med musik, tycker det

finns för lite musik i förskolan, men känner sig för osäkra i sin kompetens och kunskap för att utöva det.

Musikprofilens informanter stod för 26.6% av våra enkätsvar. Profilens programmål innehåller studier inom exempelvis ”musikdidaktik såsom att planera, genomföra, dokumentera och reflektera över musikstunder på förskola” (Utbildningsplan för förskollärarutbildningen med musikprofil, fastställd 180220). Bland informanternas svar syns till stor del denna kompetens och en större säkerhet i musiken generellt men även en önskan om mer musik under utbildningen. Både i fler timmar och under fler av utbildningens terminer. Instrumentkunskap, och hur en kan arbeta med instrument i verksamheten är inslag som många i musikprofilen önskade mer av. Det faktum att studenter som läser musikprofilen slutar tänka på musik som medel för andra ämnen desto närmare examen studenten befinner sig är något som tyder på hur musikprofilen tydligt visar egenvärdet som musiken bör ha rätt till.

Alla studenter och nyexaminerade förskollärare i grupp 1 och 2 är mer eller mindre osäkra trots en tro på sin egen kompetens. Musik önskar alla mer av, oavsett om de går/gick ordinarie program eller musikprofil, och likaså önskas fler tips eller praktiska metoder för ett mer varierat sätt att arbeta med musik i förskolan.

Vid examen ska studenter från båda programmen ha ”fördjupad förmåga att möta barnens behov av omsorg och att skapa förutsättningar, inbegripet genom lek och skapande

verksamhet, för alla barn att lära” (Utbildningsplan för förskollärarutbildningen, fastställd

180903). I utbildningsbeskrivningen står det att studenterna ”studerar förskoledidaktik med särskilt fokus på estetiska uttrycksformer” (ibid.). När dessa mål sätts i relation till informanternas, från ordinarie programmet, upplevelser och erfarenheter beskriver informanterna att det inte är tillräckligt, utifrån både mängden timmar och innehåll i timmarna.

6. Diskussion

Resultatet visar att en stor andel informanter i båda grupperna, om än mindre del i musikprofilen, känner sig osäkra i utövandet av musik i förskolan. Enligt förskollärarutbildningens programdokument ska utbildningen kvalificera studenterna till att bli kompetenta inom musik. Vad det innebär ter sig olika för de olika programmen. Exempelvis säger målen från kursen Estetiska uttrycksformer för musikprofilen att efter avslutad kurs ska studenten kunna leda, planera, genomföra och dokumentera musikstund i förskolan samt leda barns musikskapande (Kursplan för ”Estetiska uttrycksformer”, fastställd 161123). Motsvarande kurs för ordinarie avser att student efter avslutad kurs ska visa förmåga att använda och utforska estetiska uttrycksformer (Kursplan för ”Estetiska uttrycksformer”, fastställd 150317). Om studenterna ges redskapen och kvalificeras till det kursmålen avser finns det andra eller fler faktorer till den övergripande osäkerheten. Det kan vara att studenterna inte tillägnar den kunskap utbildningen möjliggör, men det kan även bero på olika normer och värden som studenterna socialiseras in i. Informanter från ordinarie programmet berättar om osammanhängande musik/estetisk undervisning och undervisande lärare som uppfattas inte tro på studenternas förmåga, kompetens och intresse att lära sig musik. Detta kan bidra till att studenterna socialiseras in till en osäkerhet (Jeanneret, 1997, Baldwin & Beauchamp, 2014). Båda grupperna svarar att musik är ett bra verktyg i förskolan, som de tycker om att arbeta med och kan tolkas ha en gemensam förståelse för musikens egenvärde. Osäkerheten vid genomförandet kan förklaras med svårigheter att tillhandahålla kunskaper från utbildningen. Eller att utbildningen av ett flertal skäl inte har möjligheten att kvalificera till musikdidaktisk kompetens utifrån yttre faktorer såsom ekonomi, resurser eller krav på annat ämnesfokus. Ett exempel på en nationell faktor är HUT 07:s tydliga fokus på språk, skriftspråk samt matematikkunskaper hos förskolebarn och förskollärares kunskaper att lära ut detta (SOU:2008:109). Därför funderar vi på om utbildningen snarare socialiserar än kvalificerar studenterna till gemensam förståelse av musikens egenvärde i förhoppning att studenterna på egen hand söker vidare kunskap för att bredda sina möjlighetshorisonter (Biesta, 2011, Lundqvist, 2010).

Under arbetsprocessen har vi vid ett flertal tillfällen diskuterat relationen mellan förskolans läroplan och förskollärarprogrammets utveckling. Huruvida de verkar i symbios eller om den ena styrs av den andra kan vi omöjligen svara på. Läroplanen genomgår en successiv skolifiering vilket syns i ökad användning av begreppet lärande istället för lek, som

till väg för kunskap och utveckling. Större fokus på ämnen som exempelvis språk och matematik bidrar till minskat utrymme för estetiska uttrycksformer.

När musik nämns i det ordinarie programmets kursdokument är det främst som medel för ett annat lärande och ämne. Det kan bidra till att studenterna har svårt att uppfatta och använda sig av musik som något annat än medel för andra ämnen. Baldwin och Beauchamp (2014) förklarar att inställningar följer nedåt i ledet (från lärare till den lärande) vilket i denna studie kan innebära att många inom det ordinarie programmet riskerar att föra vidare en snäv inställning inför användandet av musik i förskolan. En begränsande inställning till vissa ämnen på grund av osäkerhet eller för att den lärande anammat en inställning (skapad och färgad av till exempel en lärare) bör inte allena styra en framtida förskollärare i sitt arbete inom ämnet (ibid.).

I skapande av vår enkät försökte vi formulera så tydliga och förklarande frågor som möjligt för att undvika missförstånd. Under avsnitt 5.7 var det 12 informanter som missförstod frågan helt och trodde att de skulle hålla i en musikstund som skulle vara 2 timmar lång. Hade vi formulerat frågan tydligare hade vårt utslag sett annorlunda ut, vår målgruppsanpassning var inte tillräcklig för att få fullt utslag av samtliga informanter. Inför formulerandet av enkäten arbetade vi med att undvika normativa sanningar som bidrar till frågor där informanten kryssar i för att det finns en upplevelse av vad en förväntas svara och göra, inte för att en håller med. Med frågan under avsnitt 5.7 ville vi att informanten skulle behöva ta ställning och sätta in sig i situationen. Detta eftersom det kan ingå i yrkesrollen att kunna improvisera och på kort tid handla enligt barnens intresse.

Vår enkät kunde varit tillgänglig under en längre tid för att få in fler svar och då bidra med högre statistisk säkerhet eftersom undergrupperna troligen blivit större och representerat förskollärarna/förskollärarstudenterna på Mau bättre. Detta hade kunnat påvisa tydligare mönster men på grund av tidsbegränsning stängde vi ner enkäten efter 80 insamlade svar. Våra frågeställningar kunde varit mer öppna för informanten att fylla i vad de själva önskar att ta upp men det hade varit svårare att koppla till vår tidigare forskning och teoretiska utgångspunkt eftersom att svaren hade fått större variation än vad vi eventuellt kunnat hantera. Samtidigt finns det en risk med att ha för öppet formulerade frågor då det tar längre tid att svara vilket i förlängningen kan bidra till att informanten låter bli att svara eller svarar kortare och inte lika reflekterande. Detta övervägande har även diskuterats under avsnitt 4.1.