Med hjälp av den litteratur vi presenterar i vår uppsats analyserar vi här resultatet. Giddens teorier om intimitetens omvandling, Chodorows syn på könsrollsutveckling (enligt Giddens) samt RFSU:s sexualitetscirkel utgör stora delar av analysen. Vi jämför ungdomarnas syn på dels den undervisning de haft och ser till likheter och skillnader grupperna emellan, samt också skillnader i uppfattning mellan könen. På detta sätt vill vi skapa förståelse för hur och varför ungdomarna tänker kring undervisningen som de gör. För att tydliggöra dessa delar är analysen uppdelad i underrubrikerna: områdets upplägg, samlevnad, sexuella läggningar samt sådan undervisning eftersöker ungdomarna.
6.1 Områdets upplägg
Gemensamt för alla ungdomar, är att det är deras respektive biologilärare som haft ansvaret för sex- och samlevnadsundervisningen. Undervisningen har utgått från ett i huvudsak fysiskt perspektiv där eleverna främst har använt sig av läroboken. Detta innebär att bilden av
sexualitet utifrån sexualitetscirkeln inte är fullständig, då fokus lagts vid biologiska aspekter. De sociala och psykologiska dimensionerna har i vissa fall representerats i och med
frågelådor, mindre diskussionsgrupper och besök av utomstående organisationer, men detta tycks inte ha skett i någon större utsträckning. Hansson (2007) poängterar att för att få ungdomar att förstå hur sexualiteten fungerar, är det viktigt att alla bitarna finns med i undervisningen. Som vi nämnde i uppsatsens inledning påpekar Heberlein (2004) att
ungdomar påverkas av den sexualiserade kultur som de dagligen möts av i medierna, och att skolan har en viktig uppgift i att behandla dessa frågor. Detta rör således den sociala delen av sexualitetscirkeln, vilken inte är representerad på ett sådant sätt i undervisningen som
ungdomarna själva efterfrågar och som även Folkhälsoinstitutet (1997) trycker på när de säger att skolan är ett bra forum till att tillrättalägga de missförstånd och myter som medierna ger, och att ge möjlighet till diskussion kring detta. Frågan man kan ställa sig här är alltså var
ungdomar i så fall kan bearbeta den sexualiserade bild media ger dem, när de uppenbarligen inte ges möjlighet till detta i skolan
6.1.1 Biologilärarens roll
En bild några av ungdomarna ger oss angående detta, är en bild av att det är enklare att ha sex- och samlevnadsundervisning tillsammans med en ung och vad de benämner som öppen lärare, alternativt att undervisningen ska hållas med någon som inte arbetar på den skola man går, helst någon som är kunnig inom området. Ser man till Giddens (1995) teori kring hur sexualiteten av idag har upptäckts, öppnats upp och blivit mer tillgänglig, skulle detta också betyda att även på det sätt man pratar om sexualitet blivit öppnare än förr. Ungdomarna vi pratar med har inga problem med att samtala om sexualitet med oss, vilket naturligtvis kan bero på att sex- och samlevnadsundervisningen inte berör deras egen sexualitet. Detta faktum borde innebära att även biologilärarna tagit del av den sexuella revolutionen och vad den innebär eftersom den enligt Giddens (1995) pågått under hela förra seklet, vilket egentligen betyder att inte heller de skulle finna några problem i att samtala om sex- och
samlevnadsrelaterade frågor. Vissa av ungdomarna är av en annan åsikt, och säger att de upplever att lärarna motvilligt, på ett osäkert sätt, arbetat med ämnesområdet. Centerwall (1995) talar om den distans mellan föräldrar och barn som var en del av det som ledde fram till att undervisningen kom att hamna under skolans ansvar. Vi kan se att denna distans syns än idag, om än på kanske ett annat sätt än då. Ungdomarnas lärare är ofta i samma ålder som ungdomarnas föräldrar, eller äldre, vilket skulle kunna förklara varför det uppstår en distans mellan lärare och elev. I diskussionen kring detta kommer dock andra aspekter fram, som att lärarens ålder kanske egentligen inte spelar någon roll. Det handlar istället om att ungdomarna ska kunna relatera till den person som håller i undervisningen, vilket de anser lättare görs tillsammans med någon som är närmare dem själva i ålder, men att det viktigaste är att personen i fråga är kunnig inom området. Eftersom biologiläraren är den som representerar sex- och samlevnadsundervisningen för våra intervjugrupper, blir det också denna person som indirekt representerar den fysiska delen av sexualitetscirkeln, eftersom det är den biologiska aspekten som skolan har fokuserat på i fråga om undervisning. Eftersom Hansson (2007) menar att hela cirkeln behövs för att skapa en helhet, skulle detta kunna innebära att då eleverna endast fått en del av cirkeln, är de missnöjda med läraren, eftersom denne då inte har kunnat erbjuda dem vare sig en helhet eller det de efterfrågar i undervisningen.
6.2 Samlevnad
Liksom de undersökningar vi tagit del av i arbetet av denna uppsats visar, framkommer vid intervjuerna att samlevnad givits mycket lite uppmärksamhet i ungdomarnas sex- och samlevnadsundervisning. En skillnad i åsikt som märks mellan tjejgrupperna och
killgrupperna är dock huruvida samlevnad ska ingå som del i undervisningen. Tjejerna anser att det är ett mycket viktigt ämnesområde som de anser ska få ta stor plats, medan killarnas åsikt är att det inte har att göra med den här typen av undervisning. De tänker istället i första hand på de biologiska aspekterna. En förklaringsmodell till detta kan vara Chodorows (Giddens 2007) syn på könsrollsutveckling. Hon understryker att pojkars och flickors brytning till modern innebär olika saker, vilket för flickor innebär att identiteten blir mer knuten till andras identiteter, medan det för pojkar innebär att en större känsla för jaget skapas vilket innebär att deras förmåga att gå in i nära relationer med andra människor inte utvecklas. Det finns alltså inget naturligt intresse för killarna att intressera sig för den här typen av frågor, om man ser på det utifrån detta synsätt. Sett ur sexualitetscirkelns perspektiv betyder det att de olika delarna är olika stora i förhållande till kön, rent undervisningsmässigt. Killarna är mer intresserade av den fysiska dimensionen, det vill säga det som rör det biologiska. Noterbart är att trots att denna del är vad de säger sig ha fått mest av i den undervisning de haft, är de ändå inte nöjda med den. För tjejerna finner vi istället att den undervisning de eftersöker mer eller mindre består av cirkelns samtliga tre delar.
6.3 Sexuella läggningar
I Giddens (1995) syn på att dagens moderna sexualitet har upptäckts, öppnats upp och blivit tillgänglig som del i utvecklingen av olika livsstilar ser vi att det går att knyta an till
ungdomarnas syn på olika sexuella läggningar. De ger i sitt sätt att uttrycka sig ett
fördomsfritt intryck när intervjuerna kommer till att behandla sexuella läggningar och anser att det är viktigt att upplysa om och diskutera olika sexuella läggningar till att förhindra spridningen av fördomar. Ser man till teorierna kring den plastiska sexualiteten, där Giddens (1995) menar att gränserna mellan de olika sexuella läggningarna är på väg att suddas ut, skulle detta kunna innebära att ungdomarna i vår undersökning vuxit upp i denna tid av förändring, där heterosexualitet inte längre är något självklart.