Här presenterar vi den andra delen av resultatavsnittet, som rör hur ungdomarna själva anser att undervisningen ska läggas upp.
5.3.1 Ungdomarnas syn på vem som ska hålla i undervisningen
I kontrast till att den allmänna upplevelsen av att det är biologiläraren som hållit i sex- och samlevnadsundervisningen, är en del ungdomar av den åsikten att ämnesområdet istället borde hållas av någon annan.
T1: De som kom utifrån va mer avslappnade. Bättre ta dit andra att prata om det, nån som är utbildad på såna här frågor om sexuell hälsa och samlevnadsfrågor.
Citatet pekar på att de anser att det är viktigt att eleverna i skolan ska få tala om frågor som rör ämnesområdet med någon som är utbildad inom det, och är av den åsikten att dessa personer är mer avslappnade och lättare att prata med än lärarna i skolan.
T2: Det ska inte va nån lärare på skolan, bättre lära känna nån annan som kan det här. Bättre att de kommer ut å liksom ”Skydda er, trä på kondomer, ha inte sex förrän ni är redo!” (härmar upplysare med entusiastisk röst).
K2: Man kanske inte vågar ställa de där frågorna till sin vanliga lärare, kan bli pinsamt. Bättre med nån som verkligen är utbildad o trivs med att prata om såna här frågor; föreläsare o så. Asså
professionella. Som borde ha nån föreläsning o undervisa.
Här förtydligas bilden av deras åsikt om att det är bättre att någon utomstående kommer till skolan och informerar. Samma citat som tidigare användes i T2 i en negativ mening med en lärares röst, kommer här tillbaka i en positiv mening med en upplysares röst.
K2: På ungdomsmottagningen fick killarna typ ung snubbe, sjukskötare som var enkel att prata med. När vi hade med folk på skolan kändes inte riktigt lika bra. Schysst att prata med nån som man visste å kunde de här frågorna, å nån som var ung som man lite kunde identifiera sig med.
K1: Han på ungdomsmottagningen var öppen fastän han var äldre. När vi var där med vår halvgrupp killar kunde man prata om vad som helst.
När vi tidigare redogjorde för ungdomarnas syn på biologilärarens roll i undervisningen, nämnde inte killgrupperna något specifikt kring detta. I dessa citat kan vi se att vissa åsikter ändock finns gällande ålder på den som undervisar. De anser det lättare att relatera till en ung person när det rör frågor som har med sex och samlevnad att göra, men anser också att åldern inte är relevant så länge personen i fråga är trygg i sin roll och vet vad den pratar om.
Killarna är av samma åsikt som tjejerna när det rör upplysning utifrån och vilka fördelar detta har. De lyfter dock istället studiebesökets positiva innebörd i stället för att, som tjejerna, framhäva besök i skolan.
5.3.2 Samlevnad
Som vi tidigare nämnt, finns det skillnader i hur killar och tjejer ser på det som vi valt att kalla för samlevnad i undervisningen. Detta är märkbart också när de redogör för vad de vill ska ingå i sex- och samlevnadsundervisningen.
T1: Känns som att kommunikationen är viktigt i allt. Relationsövningar, träna på relationer, kanske med hjälp av rollspel. Dela upp tjejer killar o prata om kärlek. O frågelådan! Bra kunna fråga om kärleksgrejer.
T2: Jobba mer med ideal o känslor, o identitet. Man kan ju välja vad man vill jobba med. Välja fritt hur man kan göra det, kanske film, uppsats, redovisning. Väldigt öppet i alla fall.
Båda grupperna poängterar kärlek och känslor som viktiga beståndsdelar i undervisningen. I T1 nämns frågelådan som en bra metod att arbeta med sådana frågor. Tjejerna i T2 tar upp vikten av att diskutera ideal, känslor och identitet. Detta är ämnesområden som inte alls funnits med i någon av gruppernas sex- och samlevnadsundervisning, vilket ger oss en bild av att de anser att det finns ett stort behov av att diskutera frågor av den här karaktären. De ser att skolan kan vara en hjälp i den identitetsskapande process som karaktäriseras för många elever i årskurs 7-9. Gruppernas önskemål om andra arbetsformer, behandlar vi under 5.3.5
Arbetsformer.
I killgruppernas egna förslag på hur ämnesområdet ska läggas upp, nämns över huvud taget inte något som rör samlevnad.
5.3.3 Sexuella läggningar
Något som alla grupper lyfter som viktigt och borde ges mer utrymme i undervisningen, är information och samtal kring sexuella läggningar. Ungdomarna ger oss en klarsynt
beskrivning på hur och varför de anser att det är viktigt. Vi presenterar här citat från två av grupperna.
T2:Sexuell läggning - känsligt på högstadiet, fobier o sådär. Mycket tjej/kille i undervisningen. Måste ges
nåt annat.
K2: Borde diskutera olika sexuella läggningar mer, så man förstör fördomarna. Om skolan börjar tidigt, så kanske hatet mot homosexuella kan minska.
Ungdomarna uttrycker en åsikt om att skolan fokuserar på det som är heteronormativt och menar att det behövs upplysning kring sexuella läggningar för att kunna motarbeta de
fördomar som finns. De säger att om skolan börjar med upplysning i tidigt skede, kanske hatet mot homosexuella kan minska. Indirekt kan detta ses som att de anser att skolan faktiskt innehar en sorts makt till att påverka vad de anser vara viktiga frågor.
5.3.4 Biologi
Som vi tidigare varit inne på, anser killgrupperna att de biologiska aspekterna är det mest väsentliga i undervisningen. Detta syns än mer tydligt när de själva får ge sin bild av hur de vill att undervisningen ska läggas upp.
K1: Anonyma frågeställningar. Börja med att ta upp frågor o vävas in i den undervisningen som är, så att det verkligen blir anonymt. Pubertetsfrågor, vissa olika snabba, om fråga kommer: ”har inte fått hår på snoppen”, så fattar man typ direkt. Bättre väva in det, så att ingen blir utsatt.
Precis som i T1, är även K1 inne på att konceptet med en frågelåda är bra. Vi lägger dock märke till att denna grupp ger den en annan innebörd när de ser den som ett sätt att behandla biologiska pubertetsfrågor, till skillnad från tjejgruppen som i stället vill använda frågelådan till kärleks- och relationsfrågor. K1 lyfter fram att frågelådan ska fungera mer i den mån att läraren i förväg läser frågorna och själv väver in innehållet i undervisningen. Detta menar gruppen gör att frågelådan blir helt anonym, då frågorna inte behandlas som direkta frågor utan istället integreras i undervisningen som fakta.
K1: Sexuell hälsa. Ha nån som varit med om de dåliga sidorna. Nån man kan identifiera sig med. Nån som vet båda sidorna – vad händer om du inte aktar dig.
K2: Vissa förlorar oskulden under fylla, informera om att sex o alkohol inte ska förknippas. Man kanske
blir gravid o så o ångrar sig
I båda grupperna ges uttryck för att de vill att undervisningen ska hjälpa eleverna att få reda på vad som händer ”om du inte aktar dig”. Könssjukdomar och preventivmedel hamnar således i fokus för vad de anser vara viktigast i sex- och samlevnadsundervisningen. I K2 betonas risken att förlora oskulden och bli gravid, vilket de ser ur en tjejs perspektiv, vilket vi får anledning att återkomma till i analysen.
5.3.5 Arbetsformer
Under punkt 5.3.2 Samlevnad, framkommer olika förslag om andra sätt att arbeta med sex- och samlevnadsundervisningen. Vi upprepar citaten för att kunna belysa dem ur ett annat perspektiv än tidigare.
T1: Känns som att kommunikationen är viktigt i allt. Relationsövningar, träna på relationer, kanske med hjälp av rollspel. Dela upp tjejer killar o prata om kärlek. O frågelådan! Bra kunna fråga om kärleksgrejer.
T2: Jobba mer med ideal o känslor, o identitet. Man kan ju välja vad man vill jobba med. Välja fritt hur man kan göra det, kanske film, uppsats, redovisning. Väldigt öppet i alla fall.
Vi anar här ett nyskapande sätt att se på undervisningen, då de nämner arbetsformer som de inte själva fått använda sig utav. Grupperna föreslår bland annat metoder som rollspel och filmskapande, och framhåller att detta kan förstärka undervisningen i kombination med de mer traditionella arbetsformerna som uppsats och redovisning.
Även i K1 finns konkreta förslag på hur de anser att det skulle gå att arbeta.
K1: Få göra workshops, som är betygsgrundande, som går in i annat ämne. Betyder att om varje elev får skriva om ämne, vad man tycker om olika saker, typ porr, man tar det lite mer seriöst om det ingår o är betygsgrundande.
Gruppen lyfter en ämnesintegrerad arbetsform, där de menar att workshops skulle kunna utgöra en del av arbetssättet. De betonar också vikten av att göra ämnesområdet seriöst i och med att det man gör skall vara betygsgrundande.