Sammanfattande analys

Alla tre lektioner kännetecknas av att gitarrspel framstår som något som framför allt ska vara roligt. I Robert Bakers och Steve Stines videor, som har en tydligare rockprägel än Paul Davids, lyfts innehållet även fram som coolt.

6.4.1.1 Musikteoretiska begrepp

Musikteoretiska begrepp används tämligen ofta under de tre lektionerna men med lite olika fokus. Paul Davids fokus ligger på ackord, toners funktion i ackord samt de två förekommande ackordens placering i tonarten utifrån steganalys. I Robert Bakers video används framför allt begreppet arpeggio och namnen på de ackord som arpeggieras. Han uppvisar emellertid en viss osäkerhet eller likgiltighet kopplat till det. Innehållet hade dock kunnat läras ut utan att vare sig ackordnamn eller begreppet arpeggio användes och det framstår därför som viktig kunskap. Steve Stine använder begrepp såsom grundton, tonart, pentatonisk respektive diatonisk skala samt dur- och mollackord. Steve är också den lärare som uttryckligen säger att det behövs viss musikteoretisk kunskap, exempelvis vad en skala är. I alla tre lektionerna förekommer musikteoretiska begrepp. Vilka begrepp som fokuseras skiljer sig dock åt. Gemensamt för samtliga är ackord och deras namn. 6.4.1.2 Orientering på greppbrädan

Lärarna i föreliggande studie använder sig av olika språkliga redskap för att mediera fingrarnas placering på greppbrädan. Paul och Robert använder sig nästan uteslutande av band och sträng, exempelvis band 9 på G-strängen, när de refererar till de toner som spelas i undervisningsmaterialet. De hänvisar även till tabulatur för respektive lektionsinnehåll. Paul använder sig dessutom av ackorddiagram för att illustrera fingrarnas placering. I det här avseendet skiljer sig Steves lektion ganska markant från de övriga två. Han använder förvisso stundtals band och sträng för att beskriva placeringen av grundtonen i ackord men namnger alltid grundtonen för den skala som ska spelas. Övriga skaltoner nämns emellertid aldrig i tal, vare sig tonnamn eller deras placering. Istället förebildar Steve skalornas mönster samt visar en grepptabell i bild, där band, sträng och tonnamn framgår. Fokus i Steves lektion ligger på att se mönster. Gemensamt för de tre lektionerna är att det inte framstår som viktigt att veta vilka toner som spelas och att musikteoretiska begrepp fungerar legitimerande för lärarens roll som den mer kunniga. De begrepp och tecken de använder är till stor del anpassade utifrån vardagliga begrepp som siffror. I vardagen är vi socialiserade in i att tänka i siffror och antal, exempelvis ”ta fjärde dörren till höger”. Att referera till tonerna som spelas med hjälp av exempelvis ”andra strängen

tolfte bandet” ligger alltså nära hur vi uttrycker oss i vardagen. Grepptabellerna som används av Paul och Steve är förvisso ämnesspecifika men utgår ändå ifrån ett symbolspråk som återfinns på flera ställen i vardagen. Det är en stiliserad avbild av verkligheten i likhet med exempelvis en karta över ett område. Prickar som visar placeringen för fingrarna, i likhet med prickar som visar ”här befinner du dig” på kartan. Förebildande och användningen av olika kameravinklar som fokuserar greppbrädehandens rörelser används även det av samtliga lärare för att mediera orienteringen på greppbrädan.

6.4.1.3 Speltekniska färdigheter

Speltekniska färdigheter fokuseras hos Paul och Robert där fokus hos den förstnämnde ligger på greppbrädehandens teknik medan det hos Robert ligger på plektrumtekniken. Steve å sin sida fokuserar inga speltekniska aspekter i sitt lektionsinnehåll men använder sig av bändningar, vibraton och glissandon när han exemplifierar, vilket gör att tekniska färdigheter framstår som viktig kunskap i alla tre videorna. På det stora hela är det alltså få speltekniska färdigheter som fokuseras i lektionsinnehållet, vilket får det att framstå som att speltekniska färdigheter som bändningar och vibrato antas approprieras genom imitation.

Hos Paul och Robert medieras de speltekniska färdigheterna med hjälp av språkliga begrepp, där fysiska rörelser beskrivs med ord. För plektrumtekniken används främst vardagliga begrepp som upp och ner, vilket ofta sker i samband med förevisande. I förevisandet utnyttjas ofta videoformatet, då lärarna zoomar in och fokuserar högerhanden och rörelserna som görs.

I Pauls lektion där mycket fokus ligger på vänsterhandens teknik utnyttjas också kameravinklar och inzoomningar för att genom förevisande kunna mediera färdigheter. 6.4.1.4 Lärarroll

Gemensamt för alla lektionerna är att de fokuserar ett ganska begränsat innehåll som kan ses som redskap att använda sig av vid gitarrspel – tekniska färdigheter i båda händerna samt orientering och tonförråd på greppbrädan. Lärarens roll under lektionerna är att mediera kunskap och färdigheter genom förebildande och genom att förse de lärande med olika språkliga och fysiska redskap som kan fungera medierande i utvecklingen av kunskaper och färdigheter. I förebildandet visar lärarna hur de språkliga redskapen korrelerar med de fysiska redskapen plektrum och gitarr.

närmaste utvecklingszonen är Steve Stine, som påpekar behovet av musikteoretiska förkunskaper. Steves lektion fokuserar även främst utvecklingen av medierande redskap kopplat till solospel. Även Paul och Rober skapar möjliga utvecklingszoner för de lärande som ligger utanför lektionernas uttalade fokus. I deras lektioner skapas möjliga utvecklingszoner gällande musikteoretiska begrepp kopplade till det speltekniska som deras lektioner behandlar.

Del av lärarrollen i de tre lektionerna är även att socialisera de lärande in i gitarrspel som en kollektiv verksamhet. De medierande redskap som direkt eller indirekt är del av lektionerna blir även begrepp vilka de lärande kan använda för att kommunicera med andra gitarrister.

7 Diskussion

Nedan diskuteras resultaten från videoobservationerna i förhållande till tidigare forskning och teori. Diskussionen tar sin utgångspunkt i studiens frågeställningar samt tillhörande kategorier som vuxit fram under analysen.