Sammanfattande analys av utvärderingen

Resultatet från utvärderingen pekar på att majoriteten av eleverna såg projektet som något positivt

som man gärna ville fortsätta med. Mest positiva till projektet var eleverna i årskurs 6. Undersök-

ningen visade också på att de elever som upplevde att det var skönt att spela trummor också var mer

positiva till projektet som helhet. Detta resultat kan sättas i relation till Töres Theorells undersökning

om de positiva upplevelserna av sång (Theorell, 2009, s 73).

Både elever och lärare påtalade att arbetet med Trumhinnorna var bra då man ansåg dessa kompeten-

ta och inspirerande såväl som musiker som pedagoger. Även Anne Bamfords rapport The Wow Factor

pekar på att en viktig framgångsfaktor när det gäller undervisning genom estetik, är att man samar-

betar med professionella kulturutövare för att höja kvalitén. Töres Theorell påtalar att när man hör

musik aktiveras även de delar i hjärnan som gör att man själv vill spela musik. En slutsats som man

kan dra av detta resultat är att det är av största vikt att projektet även i fortsättningen inleds med en

konsert med Trumhinnorna så att eleverna blir inspirerade till att själva spela.

6.1 Projektet utifrån olika perspektiv

Ett bra sätt att uppvisa en positiv profil kring skola och att skapa gemenskap på såväl skolan som i närmiljön och i kom- munen är att ge konserter, skriver Anne Bamford. Eleverna i årskurs 6 och 7 på Slättängsskolan var i stort eniga om att konserterna i form av manifestationerna var roliga att genomföra. Flera påtalade också att man gärna gjorde fler konser- ter. Då eleverna även har presenterat projektet i andra sammanhang har skolan fått möjlighet att visa upp något positivt. Eftersom projektet även har fått stor uppmärksamhet i olika medier i Skåne har denna positiva bild också spridits utanför Kristianstad. Att media skulle vara intresserade av projektet i så stor utsträckning var ingenting projektledaren från början hade kalkylerat med. Detta gav dock projektet, eleverna och skolan en positiv förstärkning. Ett viktigt mål med projektet var att skolan skulle få något nytt positivt att mötas kring, vilket all uppmärksamhet har möjliggjort. Även om skolan fått denna möjlighet är det vid tidpunkt svårt att veta vad det innebär i praktiken för skolan. Kommer till exempel fler elever eller föräldrar aktivt att söka sig dit?

Ur ett elevperspektiv

Eleverna har genom projektet fått möjlighet att utvecklas musikaliskt genom att de fått workshop i trumspel. Anne Bam- ford menar att det är viktigt att projektet utgår ifrån elevernas perspektiv. Genom observationer kan jag konstatera att undervisningen har skett utifrån elevernas förutsättningar då workshopen har legat på en nivå där alla ska kunna delta. Trumhinnorna har även tagit hjälp av elever i ledandet av gruppen vid konserterna. Därav har driftiga eleverna också fått möjlighet att utmanas utifrån sina kunskaper i trumspel. Om eleverna även har utvecklats på individnivå är svårt att veta vid denna tidpunkt. Eftersom utvärderingen handlade om att undersöka hur eleverna upplevde projektet fanns det inte några frågor med i enkäten eller i workshopen som kunde ge svar på denna fråga. Det är också för tidigt att avgöra om träningen av rytmkänslan i projektet kan ha gett något positivt resultat gällande allmänbildningen, språk eller matematik. Theorell menar också att det finns mycket som tyder på att bra musikundervisning kan stärka den sociala och emotionella utvecklingen och påverka skolresultatet. (Theorell, 2009 s.103)

Ur ett lärarperspektiv

Resultatet från lärarnas utvärdering gav en stark indikation på att de hade velat vara mer delaktiga i implementeringen av projektet. Bland annat visade utvärderingen på att de hade velat få fortbildning i trumspel innan projektet startade. Även om rektorn hade som ambitionen att lärarnas schema skulle kunna anpassas till workshopsen har detta tyvärr inte gått att genomföra i praktiken vilket har inneburit att endast undervisande lärare har kunnat ta del av projektet. Anne Bamford menar att det är viktigt att det finns en flexibel organisation både från skolan och från kultursektorns håll. Ulla Wiklund menar att det är viktigt att alla som kommer i kontakt med barn och unga behöver utveckla sina perspektiv på kulturen och estetikens roll i skolan och i samhället (Wiklund, 2009, s. 107). I relation till detta är det viktigt att utvärderingar görs vid samarbetet mellan kulturliv och skola.

Den estetiska läroprocessen

Har projektet bidragit till att höja den estetiska läroprocessen på Slättängsskolan? Utvärderingen från både lärare och elevers håll visade mycket tydligt på att projektet inte genomsyrar den övriga undervisningen. Eleverna har fått spela trummor på musiklektionerna men inte i samband med några andra lektioner eller tillsammans med någon annan lärare än musikläraren. Under lärarnas utvärdering kom det dock fram idéer på hur trummorna skulle kunna användas i relation till ämnet livskunskap eller SET. Någon föreslog också att man skulle kunna integrera projektet i ämnet idrott och hälsa, vilket kan vara en bra början.

Att den estetiska undervisningen baseras på projekt som varar i minst två år, hävdar Bamford är viktigt. Vi slår på trummor inte på varann! är tänkt att fortsätta även under hösten med workshop för elever och lärare. Tanken är också att eleverna på Slättängsskolan ska vara delaktiga vid implementeringen av projektet i Malmö. Bamford menar att det är viktigt att alla elever får delta i undervisningen. Därför är det av största viktig att det upprättads en handlingsplan på Slättängsskolan så att skolan på sikt kan genomsyras av projektet.

Något positivt att mötas kring

Då projektet är knutet till värdegrundsarbetet är det viktigt att se om detta har gett något resultat. Har det blivit mindre bråk på skolan efter projektet? Elevenkäten visade på att de flesta eleverna inte tyckte att det märktes någon skillnad gäl- lande bråk i anslutning till projektet. Några elever upplevde dock att det blivit mindre bråk på skolan medan andra ansåg att det var mer. På samma fråga, svarade rektorn, att det hade lägrat sig ett lugn över skolan efter jul, om det nu beror på projektet kunde hon dock inte svara på. Slättängsskolan har och har haft en del stökiga elever men rektorn trodde att när man ökar elever självkänsla, precis som det här projektet har gjort och att de får göra något tillsammans, innebär det att det blir slag på trumman, inte på varann. (Theorell, 2009, s. 6).

Denna åsikt delas med Töres Theorell som menar att den viktigaste förtjänsten med upplevelser av musik och kultur är att den kan hjälpa barn i deras emotionella utveckling. Att ingå i ett socialt sammanhang är också av stor vikt och där har musiken spelat en viktig roll som länk mellan människor, genom historien. I syftet för projektet står att eleverna på sikt själva ska kunna använda trumrummet, för att spela av sig stress och frustration eller bara spela för nöjes skull. Resultatet från elevutvärderingen via enkäterna tyder dock på att detta syfte ännu inte är uppnått. Därför, menar jag att detta också bör beröras vid upprättandet av handlingsplanen.

6.2 Hur går man vidare?

Övergripande blev utvärderingen positiv i förhållande till deltagarnas upplevelser. Även i relation gällande musikalisk utveckling faller projektetmodellen väl in. När det gällde samverkan med professionella kulturutövare visar utvärderingen på positiva effekter. En annan tydlig positiv upplevelse för deltagarna var medverkan vid konserterna. En viktig oförutsedd framgångsfaktor med projektet var det stora medieintresset som påverkade och stärkte projektet, eleverna och skolan. Genom detta gavs möjligheten att revidera bilden av skolan. Då projektet inte är avslutat kan det inte uteslutas att projek- tet på sikt kommer att påverka såväl miljön som skolresultatet.

• Då Vi slår på trummor inte på varann! handlar om att skapa en plattform för det viktiga mötet mellan barn, unga och vuxna rekommenderas att lärarna får möjlighet att delta i projektet tillsammans med eleverna i större utsträckning än vad som gjorts under pilotprojektet.

• Rekommendation ges om att en handlingsplan för hur trummorna ska användas efter avslutat projekt upprättas i initie- ringsskedet av projektet. Handlingsplanen bör upprättas tillsammans med rektorn, lärarna och övrig personal så att alla känner sig delaktiga i projektet och blir en del av visionerna för projektet redan från början.

• Då den estiska läroprocessen är inskriven som ett mål i Lgr 11 är det av största vikt att påvisa att detta projekt har till syfte att stärka denna. Därför rekommenderas att projektet sätts i relation till andra ämnen redan vid upprättandet av handlingsplanen.

• För att tydliggöra målet med projektet utifrån värdegrunderna rekommenderas en djupare förankring av dessa inom projektet.