Som jag tidigare nämnt har jag inte funnit något läromedel i historia 4-6 som är konstruerat för andraspråkselever. Istället använder lärare befintliga läromedel samt material som de själva tillverkat. Majoriteten av lärarna anser inte att deras läromedel i historia fungerar på ett tillfredsställande sätt, och det finns ett stort intresse för att använda ett nytt material i historia som är anpassat för andraspråkselever.
För medelgoda och avancerade andraspråksläsare är kulturella bakgrundskunskaper viktigare än textens uppbyggnad och lingvistisk kompetens enligt Liberg. Om vi antar att en medelgod andraspråksläsare är jämförbar med en som nått mellannivå (enligt Skolverkets skala för bedömning av elever i svenska som andraspråk), tror jag att det finns många
andraspråkselever i årskurserna 4-6 som inte nått dit än. Jag menar att textens uppbyggnad spelar roll för de flesta elever och en avgörande sådan för de elever som inte kommit över tröskelnivån.
Såväl förlag som lärare tror att ett läromedel som passar andraspråkselever bör vara skrivet med ett enkelt språk och innehålla många bilder. Men vad menas egentligen med ett enkelt språk? Och hur konstruerar man en enkel text för elever med så skiftande
bakgrundskunskaper?
Mitt förslag är ett läromedel där både layout och innehåll anpassas efter andraspråkselevernas behov. Layouten ska bidra till att underlätta förståelsen genom att texten inte är kompakt. Bilderna bör visa vad som står i texten och på så sätt stödja den. Dock förespråkar jag inte lite text, utan menar att förståelsen underlättas genom förklaringar som gör texten något längre. Innehållet måste vara både förklarande och motiverande. En motiverande text innehåller många skönlitterära drag och bygger till viss del på andraspråkselevers kulturella bakgrund. Som jag nämnt kan man inte ta hänsyn till varje individs bakgrund, men man kan åtminstone ta i beaktande att alla inte har samma. En förklarande text kräver inte att eleven ständigt ska läsa mellan raderna, utan orsakssambanden uttrycks tydligt. Genom att använda synonymer och ha en ordlista längs med texten blir texten lättare att läsa och förstå. Efterhand som vissa kulturspecifika begrepp förklarats kan dessa användas och på så sätt stegras textens
svårighetsgrad.
Det finns många andraspråkselever som inte får undervisning anpassad för deras behov. Jag tror att många lärare, och särskilt de som har utbildning i svenska som andraspråk, skulle ha
stor nytta av läromedel som konstruerats utifrån dessa elevers behov. Även om många lärare själva tillverkar material åt sina elever och tycker att det fungerar, så har de inte alltid kompetens för detta. Många lärare vittnar också om att de inte hinner tillverka eget material. Jag anser att det är en demokratisk rättighet för andraspråkselever att ha tillgång till läromedel som är konstruerat och testat för att passa just dem.
Om jag skulle fortsätta forska inom det här området, tycker jag det vore intressant att jämföra den forskning som finns om hur läromedel bör se ut för att passa andraspråkselever, med elevernas egna önskemål. Vad tycker eleverna? Vilken sorts läromedelstexter föredrar de själva?
Litteratur
Abu-Rabia, Salim, 1996: Druze Minority Students Learning Hebrew in Israel: The Relationship of Attitudes, Cultural Background, and Interest of Material to Reading Comprehension in a Second Language. Journal of Multilingual Development, 17, 6.S. 415-
426.
Beck, I., I., McKeown, M. G., Sinatra, G. M., & Loxterman, J. A. 1991: Reaciving social studies text from a text-processing perspective: Evidence of improved comprehensibility. I:
Reading Research Quarterly. 26(3), 251-276.
Carell, Patricia, L. 1991: Second Language Reading: Reading Ability or Language Proficiency? Aplied Linguistics, 12,2, June. S.159-179.
Cummins, Jim, 2001: Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för utveckling av skolans språkpolicy. I: Nauclér, Kerstin (red.), Symposium 2000 Ett andraspråksperspektiv
på lärande. Halmstad: Sigma Förlag.
Ejvegård, Rolf, 2003: Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Floyd, Pamela & Patricia, L. Carell 1994: Effects on ESL Reading of Teatching Cultural Content Schemata. I: Cumming, Alister (red) Bilingual Performancein Reading and Writing. Ann Arbor: John Benjamins Publiching Company (Language Learning Series). S. 309-329. Gibbons, Pauline, 2002: Scaffolding language, scaffolding learning. Teaching Second
Language Learners in the Mainstream Classroom. Portsmouth, NH: Heinemann
Gröning, Inger, 2003: Tvåspråkighet och andraspråksinlärning i grundskolans flerspråkiga
klassrum. Uppsala: Eklundshofs Grafiska Ab.
Gröning, Inger, 2001: Andraspråkselever i fokus. Språkutveckling och lärande i
grundskoleklasser med språklig och kulturell mångfald. I: Afzelius, Annika, Nordberg Richard, och Mats, Sandberg (red.), Att se med nya ögon. Svensklärarföreningens årsskrift 2001: Stockholm: Natur och Kultur.
Hartman, Jan, 2004:Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Holmegaard, Margareta 2001: Från brister och problem till styrka och möjligheter. – Ord och begreppsinlärning spelar en viktig roll i andraspråksundervisning. I: Afzelius, Annika,
Nordberg, Richard och Mats, Sandberg (red.), Att se med nya ögon. Svensklärarföreningens årsskrift 2001: Stockholm: Natur och Kultur.
Holmegaard, Margareta och Wikström, Inger, 2004: Språkutvecklande ämnesundervisning. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andra språk –i forskning,
undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Kylén, Jan-Axel, 2004: Att få svar. Intervju enkät observation. Stockholm: Bonnier Utbildning AB
Liberg, Caroline, 2001: Läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv – möjligheter och begränsningar. I: Nauclér, Kerstin (red.), Symposium 2000 Ett andraspråksperspektiv på
lärande. Halmstad: Sigma Förlag.
Lundgren, Torbjörn, 2002: Framtidens läromedel – för personer med läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet, Förbundet FMLS.
Reichenberg, Monica, 2000: Röst och kausalitet i lärobokstexter – En studie av elevers
förståelse av olika textversioner. Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS.
Wikström, Inger, 1993: Att läsa för skola och för livet. Skönlitteratur och ämnesundervisning
i samhällsorienterade ämnen – ett integrerat arbetssätt i andraspråksundervisningen.
Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB.
Gustafsson Jan-Eric, 2005: Lika rättigheter, likvärdig utbildning. En sammanfattning av
rapporten Barns utbildningssituation. Rädda Barnens hemsida. Hämtad september 2006
Bilaga 1
Enkät till lärare som undervisar i historia i årskurs 4, 5 och/eller 6
Hej, vänligen hjälp mig med mitt examensarbete på lärarutbildningen genom att besvara min enkät. Min uppsats handlar bland annat om hur ni lärare tycker att dagens läromedel i historia fungerar för andraspråkselever. Det tar dig ungefär tio minuter att kryssa dig igenom enkäten på två sidor. Du är anonym. Tack för hjälpen! Ring om du undrar något. Linda Gustavsson (0735-762919)