I den avslutande diskussionsdelen kommer vi resonera kring analys och resultat delen. Vi kommer även besvara frågeställningarna för studien;
I vilken situation uppstår obalans mellan arbetslivet och fritiden?
Hur påverkas medarbetarna av obalansen?
Vilka faktorer påverkar att balansen uppstår mellan arbetslivet och fritiden?
Påverkar flexibiliteten medarbetarnas möjlighet att balansera arbetslivet med fritiden?
5.1 Slutsatser
5.1.1 I vilken situation uppstår obalans mellan arbetslivet och fritiden?
Det finns ett flertal teoretiker som har olika synvinklar av hur obalans skapas mellan de olika sfärerna. Vi kan tydligt koppla samman dessa teorier med vårt resultat av studien. Däremot har vi funnit att teorierna inte är kompletta, utan det finns fler faktorer som påverkar varför obalans uppstår bland annat flexibilitet och tillgänglighet. Som vi tidigare nämnt är definitionen av flexibilitet en benägenhet hos individen att visa upp olika aktiviteter (Jonsson 2007:30f). Benägenheten som Jonsson nämner är sammankopplad med individuella egenskaper vilket gör att alla individer inte innehar det karaktärsdraget. Det är i denna situation tillgängligheten och kraven utifrån kan bli problematiskt för vissa individer då de har svårigheter att visa upp olika aktiviteter. Intervjupersonerna är överens om att obalansen uppstår i situationer när de blir överbelastade med arbetsuppgifter, vilket innebär att de upplever att tiden inte räcker till och medarbetarna arbetar fler timmar. Det som är betydelsefullt att notera är att medarbetarnas obalans kan ske i två olika faser. Den första fasen är en skonsammare obalans som innebär att medarbetaren under kortare perioder kan uppleva störningar mellan de olika sfärerna. Detta leder till en akut stress som har en positiv inverkan på immunförsvaret hos individen. Bland de intervjuade uppstår den skonsammare obalansen till exempel vid säsongsförändringarna. Under denna period upplever intervjupersonerna arbetsuppgifterna påfrestande men hanterbara. Obalansen sker under en kortare period och vetskapen att det blir lugnare längre fram gör det lättare att hantera. Det är i denna situation medarbetaren fortfarande kan visa på flexibla egenskaper och kraven utifrån går att hantera. Den andra fasen vi har uppmärksammat är vid långvarig stress hos individen och obalansen får stor inverkan både på arbetet och fritiden. Det är i denna fas obalansen påverkar individens sfärer mer långvarigt tillskillnad mot den skonsammare obalansen som är hanterbar.
Figur 5: Denna figur visar att medarbetare som har svårigheter att hantera ett flexibelt arbete även har svårt att hantera krav utifrån, detta orsakar obalans och stress.
5.1.2 Hur påverkas medarbetarna av obalansen?
Vi kan konstatera att obalansen som kan förekomma inom HR-enheten studien utförs på är av mildare grad. Konflikter kan uppstå mellan sfärerna dock är dessa konflikter endast under kortare perioder. I medarbetarnas dagliga arbete kan vi inte urskilja några negativa effekter av obalans. Däremot är det vid säsongsförändringarna som konsekvenserna av obalansen blir mer synliga då de arbetar fler timmar än deras ordinarie arbetstid och fler konflikter uppstår mellan sfärerna. Obalansen som uppstår vid vissa perioder påverkar inte medarbetarna i någon större grad då de upplever sig ha kontroll över situationen. Utmärkande bland medarbetarna är att de har lärt sig hantera och planera stressade situationer under åren de arbetat inom organisationen. Slutsatsen av detta är att balansen som finns hos medarbetarnas olika sfärer beror på livserfarenheten i arbetet. Eftersom medelåldern är relativt hög inom HR-enheten funderar vi över vad som händer när dessa medarbetare går i pension och ersätts av nya yngre medarbetare som saknar dessa erfarenheter av flexibelt arbete. Framtiden kommer antagligen bidra till högre krav och snabbare verksamheter. Organisationen som studien utförs på har en företagskultur med högt tempo och nedskärningar av det administrativa arbetet vilket har ökat kraven ytterligare. Obalansen som kan uppstå under vissa perioder bland medarbetarna påverkar dem inte i större grad då de lyckas hantera stressade situationer, däremot kommer detta skapa problem för framtida medarbetare i förteget.
5.1.3 Vilka faktorer påverkar att balans uppstår mellan arbetslivet och fritiden?
Vad som skapar obalans mellan de olika sfärerna är ett mer generellt område till skillnad mot vad som skapar balans i individers tillvaro. Vi kan konstatera att alla intervjupersoner har olika uppfattningar om vad som är balans för dem samt hur de går tillväga för att skapa balansen. Till skillnad mot obalansen där alla intervjupersoner menar att vid ökad arbetsbelastning har de svårt att behärska arbetssituationen och obalans uppstår.
Att skapa balans i livet är inte någon självklarhet för medarbetarna. Som vi tidigare nämnt är benägenheten att kunna hantera flexibiliteten av betydelse. Lyckas medarbetaren hantera de variationer som flexibiliteten kräver i arbetet blir också tillgängligheten och kraven utifrån lättare att hantera. Dock har vi lagt märke till att deltagare i studien menar att kunna hantera ett flexibelt arbete är en förmåga de lärt sig med tiden. Då flexibiliteten är grunden för att uppnå balans finns det andra faktorer som underlättar för att balans ska uppstå. Den första faktorn vi noterade är chefens påverkan på arbetsgruppen. Alla intervjupersoner anser att chefens uppmuntran till ledighet har ett värde och att de inte förväntas vara tillgängliga
utanför arbetstiden. Den andra faktorn intervjupersonerna bedömde som en viktig del för att balans ska uppstå är ett gott arbete. Deltagarna i studien anser att det goda arbetet utgörs av bra kollegor där de känner stöd och uppskattning samt att de får användning för sina kompetenser i yrket. Dessa två faktorer är intervjupersonerna överens om för att skapa balans.
Den tredje faktorn är den som skiljer sig åt mellan deltagarna och utgörs av deras personliga intressen, till exempel träning, sång, vistas i naturen, matlagning och resa.
Vi kan därför konstatera att vad som skapar balans har gemensamma förhållanden bland intervjupersonerna när det gäller de flexibla arbetstiderna, chefens uppmuntran till ledighet samt vad som anses vara ett gott arbete. Deras personliga intressen är det som skiljer sig åt mellan intervjupersonerna.
Figur 6: Denna figur visar att medarbetare som lyckas kontrollera ett flexibelt arbete även klarar av krav utifrån vilket kan leda till balans.
5.1.4 Påverkar flexibiliteten medarbetarnas möjlighet att balansera arbetslivet med fritiden?
Ett flexibelt arbete är ett hjälpmedel för att balans ska kunna uppstå. Flexibilitet delas in i en tids- och rumsdimension. Deltagarna i vår studie har till största del möjlighet att arbeta genom flexibla arbetstider medan rumsdimensionen är mer begränsad. Trots detta anser intervjupersonerna att de flexibla arbetstiderna räcker för att uppnå balans mellan arbete och fritid. Ett flexibelt arbete har även sina baksidor som medarbetarna är mindre medvetna om, nackdelarna kan också ligga till grund för att skapa obalans då det kan bidra till fler arbetstimmar utöver ordinarie arbetstid samt att sfärerna flyter ihop. Flexibilitetens påverkan på medarbetarnas möjlighet att balansera arbetslivet med fritiden utgörs därför av medarbetarnas kapacitet att kunna hantera ett flexibelt arbete.
5.2 Diskussion
Att skriva om ämnet ”work-life balance” har varit en utmaning då ämnet är brett vilket har bidragit till att det varit svårt att begränsa informationsflödet. Vi har under hela processen tyckt att det varit väldigt intressant att fördjupa oss i ämnet vilket underlättat skrivprocessen, eftersom balans mellan arbete och fritid är ett aktuellt område då vi idag är mer medvetna om hälsa och stress. Styrkan med uppsatsen är att vi fick möjlighet att intervjua medarbetare med lång livserfarenhet samt yrkeserfarenhet. Detta ser vi som positivt då intervjupersonerna har kunskap om de olika livsskedena som passerar i livet, allt från erfarenheter av första arbete, skapande av familj och dess svårigheter i relation till karriärsutveckling samt vägen till
HR-medarbetares erfarenheter att hantera dessa situationer då de dagligen arbetar med arbetstagare och deras livskriser. Svagheterna i uppsatsen är relaterade till utförandet av studien. Då ämnet behandlar både arbete och fritid hade det varit nödvändigt att göra en observerande datainsamlingsmetod och även följa dem på fritiden för att se beteenden i den sfären. En ytterligare nackdel som vi kan uppmärksamma i uppsatsen är att intervjuerna utfördes enbart på medarbetarnas arbetsplats vilket vi tror kan leda svaren till att blir mer arbetsrelaterade. Ett exempel på detta är när vi i början av intervjun frågade intervjupersonerna om de kunde berätta om sig själva, svaren vi fick var genomgående en berättelse om dem som yrkespersoner och ingen information om deras privata aktiviteter.
Detta kan bero på att arbetet utgör en större del av individers identifiering. Det vi anser kunde gjorts annorlunda i studien är att utföra en observation i kombination till intervjuer samt att intervjuerna borde ha utförts på en neutral plats.
5.3 Fortsatt forskning
Det skulle vara intressant att göra en deltagande observation och följa medarbetarna på fritiden och arbetet för att få en uppfattning om vad som skapar obalans. Det hade även varit intressant att utföra en kvantitativ studie för att mäta hur vanligt förekommande det är att individer upplever obalans i livet.