4. Analys och Resultat
4.8 Stress under säsongsförändringar
Som tidigare nämnt är tillgängligheten krav från både arbetsgivaren och familjen medan flexibiliteten är en benägenhet hos individen att visa upp olika variationer. Detta kan kopplas ihop med Frankenhauser och Ödman (1987:25) definition av stress, kraven utifrån krockar med individens kapacitet. Inom HR-yrket berörs vissa medarbetare utav svåra uppgifter som till exempel uppsägning av personal där också förhandlingar sker mellan fackförbundet och arbetstagaren som ska bli uppsagd. I dessa svåra situationer är arbetskraven höga då HR-medarbetaren ska följa lagen samt utföra uppsägningen på ett skickligt sätt. Detta är ett exempel från en deltagare i studien på en stressbaserad situation då kraven utifrån krockar med individens kapacitet.
I vår studie kan en stressfaktor urskiljas. Den innebär att kraven blir högre under en viss period till exempel under säsongsförändringar vilket kan leda till övertidsarbete. Det resulterar också i att vissa perioder blir lugnare än andra. Alla intervjupersoner berättar om att stressen blir mer påtaglig vid de högpresterande perioderna och att dessa situationer påverkar arbetsbelastningen. En intervjuperson berättar om hur säsongsförändringarna ökar arbetsbelastningen genom fler möten, tider att passa samt kunna prestera till ett visst datum.
Detta anser intervjupersonen som en belastning då arbetstempot ökar. Däremot finner intervjupersonen att situationen alltid går att lösa eftersom HR-medarbetarna har ett självständigt arbete och kan planera sin tid själv. Intervjupersonen beskriver arbetstiderna på följande sätt;
Jag tror att sådana här tjänster som vi personalare är överlag rätt bundna av vissa bitar när vi är under produktion då är det tider man ska passa, möten och vi ska prestera till ett visst datum. Men vi är rätt så kaxigt självständiga, vi kan styra mycket av vår tid själv.
Jag skulle inte personligt klara om någon skulle tala om för mig vad jag skulle göra, vi är våra egna motorer och det innebär också att vi hanterar våra frågor på ett rätt hyffsat sätt.
Sen kan det knöla ihop sig, det kan hända fem saker på ett tillfälle som ska lösas inom ett
dygn. Då är det klart att man blir lite stressad för då är man inte van att ha det där tempot, då ska man skruva upp sig helt plötsligt och då blir det en anpassning som blir lite tuff, men då reder man ut det.
Frankenhauser och Ödman (1987:25) talar om överstimulans och menar att det uppkommer då intrycken blir för påtagliga och individen har svårt att koppla bort arbetsrelaterade frågor.
Överstimulans är aktuell i vår studie då medarbetarna upplever stress under säsongsförändringarna och det ställs då högre krav på dem att prioritera sina arbetsuppgifter.
Frankenhauser och Ödman tar även upp understimulans som en stressfaktor, denna innebär att för lite aktiviteter sker i vardagen, denna faktor är inte relevant i vår undersökning.
Över-och understimulans har uppkommit genom den nya teknologin och individens ökade prestationskrav (Frankenhauser & Ödman 1987:25). Som vi tidigare nämnt anser några intervjupersoner att tekniken bidragit med positiva effekter inom arbetet. Samtidigt finns det andra medarbetare som anser att tekniken ökat belastningen både på arbetet och hemmet. En intervjuperson säger att i dagens samhälle är kraven högre när det gäller materiella ting såsom till exempel ett fint hem, men även krav på ett hälsosamt liv och hög social förmåga. Allvin et al. (2006:109f) menar att förändringar har skett inte bara i arbetslivet utan också inom den privata sfären. Det ställs högre förväntningar på individer idag både i sociala sammanhang samt familjelivet. En intervjuperson uttrycker sig följande på frågan hur de upplever att dagens arbetsliv generellt ser ut vad gäller stress, flexibilitet och tillgänglighet?
Det är betydligt mycket mer både press och stress idag och folk mår generellt sämre idag.
Jag tycker att det räcker att gå tillbaka 10-15 år. Jag tänker ganska mycket på det faktiskt och tycker att det är ett bekymmer, det oroar mig. Jag tror att kraven ökar inte bara på arbetet utan kraven ökar hemma, på fritiden. Man ska ha det finaste hemmet, man ska se bra ut man ska hinna träna man ska shoppa man ska hinna umgås med sina vänner och gärna facebooka och instagrama om det också.
Stress uppstår då medarbetarna upplever att de tappar kontroll över sin arbetssituation. Vid stressade situationer menar medarbetarna att det är viktigt att ha förmågan att kunna planera och strukturera arbetet för att inte hamna i en överstimulerad situation. Kapaciteten att hantera stressade situationer under säsongsförändringar ska enligt deltagarna i studien vara en förmåga som de tränat upp i åratal.
4.9 Krav- och kontrollmodell
Medarbetarna vi intervjuade har krav från arbetsgivaren att utföra arbetsuppgifter under en viss tidsram, samtidigt har de egenkontroll på grund av flextiden. Därför är Karasek (1979) krav- och kontrollmodell av intresse för vår studie. Modellen innebär att kategorisera olika arbeten utifrån om det finns höga eller låga krav, respektive låg eller hög egenkontroll i arbetet. Utifrån denna modell kan det konstateras om arbetstagaren upplever stress i arbetet (Karasek & Thorell 1990: kap 2). Det vi kan se bland intervjupersonerna är att de pendlar mellan ett högstressarbete och ett aktivt arbete beroende på om de har egen kontroll eller inte, kraven från arbetsgivaren är alltid oförändrade. Därför är inte passivt arbete eller låg stressarbetet relevant i undersökningen.
4.9.1 Högstressarbeten
Denna kategori i modellen innebär att en arbetstagare har lite egenkontroll i jämförelse till de krav som finns på arbetsplatsen (Karasek & Theorell 1990:31). Högstressarbete är inget vi ser förekommer i större grad eller i längre perioder. Däremot förekommer säsongsförändringar på deras arbete som genererar att stress kan uppstå i kortare perioder. Vi kan konstatera att intervjupersonerna upplever dessa toppar i säsongsförändringarna som extra påfrestande.
Under perioder då det finns mer att göra och vissa arbetsuppgifter inte längre kan prioriteras upplever intervjupersonerna mer stress på grund av att kontrollen över arbetssituationen rubbas. Det Karasek och Theorell anser utmärkande vid högstressarbeten är exempelvis att sjukdomar uppstår. De vi intervjuade upplever inte säsongsförändringarna i arbetet som något långdraget och påverkar därför inte dem negativt. Detta kan vi relatera till Allvin et al.
(2006:145) beskrivning av akut stress vilket är något positivt för individer. Allvin et al.
redogör för långvarig stress som istället påverkar individen negativt och sjukdomar uppkommer. Medarbetarna är medvetna om att det är hektiskt under en kort period gör att stressen inte blir till något negativt utan istället en akutstress. En intervjuperson anser att hantering av en stressande situation är en inställningsfråga då de hektiska perioderna är inplanerade och medarbetarna medvetna om perioder som blir tuffare. En intervjuperson beskriver säsongsförändringarna och dess påverkar på medarbetaren;
Ja det kan det ju göra för att det blir ju lite stressigare och det blir ju kanske lite längre dagar och det kan man ju självklart bli påverkad och trött av. Men samtidigt kan jag tycka att det är en liten inställningsfråga för jag vet att det är så, så att jag försöker ställa mig in på att nu blir det en lite tuffare period. Då kanske man får lägga något annat åt sidan
Figur 3: Visar att höga arbetskrav med låg egenkontroll bidrar till högstressarbeten. Att befinna sig inom ett högstressarbete bidrar till ohälsa.
4.9.2 Aktivt arbete
Denna kategori förklaras enligt Karasek och Theorell (1990:35f) att en arbetstagare har höga arbetskrav och hög egenkontroll vilket också ger motivation samt arbetstillfredsställelse.
Egenkontrollen och arbetskraven gör det möjligt för arbetstagaren att utnyttja sin kompetens vilket visar sig ha stor betydelse för medarbetarnas trivsel på arbetsplatsen samt mentala stimulans. Medarbetarna upplever också att produktiviteten ökar när de har kontroll över sina arbetsuppgifter. Det aktiva arbetet är utmärkande för deltagarna i denna studie då egenkontrollen är hög tack vare det gynnsamma flexavtalet samt att arbetskraven är höga från arbetsgivaren. När medarbetarna befinner sig inom det aktiva arbetet upplever de arbetstillfredsställelse vilket är en av tre förutsättningar för att balans ska uppstå.
Figur 4: Visar att höga arbetskrav med hög egenkontroll skapar aktiva arbeten vilket gynnar medarbetare att utvecklas i arbetet.
4.9.3 Socialt stöd
Att känna stöd från sina kollegor i svåra situationer är som tidigare angivit ett kriterium för medarbetarna att känna tillfredsställelse och därmed finna balans mellan de olika sfärerna.
Johnson (1986:62) anser också att socialt stöd är en viktig förutsättning för arbetstagaren då gemenskap i en arbetsgrupp minskar stress och ökar arbetstagarens känsla av egenkontroll. Då arbetstagarna upplever socialt stöd inom HR-avdelningen befinner de sig inom det kollektiva sociala stödet. Johnson menar att avsaknad av socialt stöd på en arbetsplats bidrar till ett isolerat arbete där arbetstagarna riskerar ohälsa. Deltagarna i studien har till största del ett aktivt arbete men i kortare perioder högstressarbete. Alla intervjupersonerna upplever stöd från sina kollegor till exempel vid sjukdomar eller andra privata problem vilket bidrar till att medarbetarna alltid befinner sig inom den kollektiva zonen. Däremot var det inte lika självklart för intervjupersonerna vad organisationen gör för att hjälpa arbetstagarna i svåra situationer, istället väljer de att vända sig till sina kollegor. Trots kritiken som Thylefors (2006:55) ger det sociala stödet i krav- och kontrollmodellen kan vi konstatera att socialt stöd har stor betydelse för deltagarna i studien. Det två viktigaste faktorerna för intervjupersonerna vad som klassas vara ett gott arbete är möjligheten att använda sin kompetens samt ett bra stöd från kollegorna.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att lättare stress uppstår vid säsongsförändringar eftersom kraven från arbetsgivaren krockar med individens kapacitet. Medarbetarna får det då svårare att hantera intryck vilket kan leda till överstimulans. Under de säsongsförändringar som sker under vissa perioder på HR-avdelningen befinner sig medarbetarna i ett högstressarbete, istället för lugnare perioder då de befinner sig inom ett aktivt arbete med hög egenkontroll samt höga arbetskrav. En av de viktigaste faktorerna för att avreglera stress hos medarbetarna är det sociala stödet från kollegorna där de kan avlasta varandra vid behov.