Hur har det kunnat undgå mig att det finns så många människor i staden där jag bor som lever i hemlöshet, frågade jag mig i inledningen. En förklaring är att många hemlösa ser ut som vem som helst, som du och jag, och det är först genom deras praktiker som de känns igen. De kämpar för att smälta in, för att slippa utsättas för andras blickar. De gör sig osynliga, precis som många gör dem osynliga genom att låtsas att de inte ser de synliga hemlösa kropparna.
Den här studien har syftat till att nyansera synen på hemlöshet som samhällsfenomen. Jag har försökt klargöra hur man påverkas av ett liv i hemlöshet, hur går man tillväga för att överleva vardagen och hur man blir bemött av andra människor. Det finns dock inga enkla svar och förklaringar. Hemlöshet är ett komplext samhällsfenomen och det är svårt att isolera enskilda faktorer som förklarar situationen. Dessutom är gruppen av människor som lever i hemlöshet inte homogen, den präglas snarare av en mängd personliga levnadsöden. Jag har träffat människor av olika ålder, kön och etnicitet som befinner sig i olika hemlöshetssituationer. Vissa definierar sig som kriminella, andra har aldrig ens snattat. Vissa har missbruksproblem, vissa självmedicinerar mot smärta och ångest. Några är frånskilda och har barn, andra hamnade fel från början och kom liksom aldrig in i samhället. Vissa är högutbildade, andra har trots ett arbetsamt liv låg pension.
I uppsatsens andra kapitlet diskuterar jag hur man ser, och rör sig i, världen på ett annat sätt när man saknar bostad. Vardagen koncentreras till jakten på att få sina grundläggande mänskliga behov tillgodosedda, platser får nya betydelser och används på andra sätt än vad det är avsedda för. På så vis kan en buss bli ett vardagsrum och ett garage ett relativt tryggt sovrum.
I kapitel tre redogör jag för mina informanters upplevelser av allmänhetens blickar och bemötande. För informanterna är det viktigt att hålla fasaden uppe, men det är inte alltid lätt och dessutom avslöjar ofta deras praktiker, sätten som de bebor samhällets offentliga rum, deras boendesituation. De möts av icke-blickar, skeptiska blickar och på grund av att deras kroppar identifieras som hemlösa misstänks och anklagas de för att begå brott eller på andra sätt göra samhällets rum otrygga. Samtidigt finns också människor som tittar medlidsamt, ler och tillåter dem att uppehålla sig på platser som kanske egentligen tjänar andra syften.
I det fjärde kapitlet diskuterar jag hur de hemlösa kropparna formas både psykiskt och fysiskt dels i relation till materialitet, omgivningens fysiska utformning, dels i relation till sociala system och institutioner. Kapitlet belyser också politikens roll och brister vilken är en del av
34 skapandet av samhällsfenomenet hemlöshet. Hemlöshetens komplexitet blir också framträdande i detta kapitel och en negativ spiral som försvårar möjligheten att ta sig ur hemlösheten skymtas. Marcus berättar hur både kriminalitet och missbruk är effekter av hemlöshet snarare än tvärt om, alltså strategier som man tvingas till för att klara av livet på gatan. Likaså är alla de praktiker som lyftes i analysdelens första kapitel. Att sova på hårda golv, eller att inte sova alls, sliter på kropparna, men genom att dricka kan smärtans bedövas.
Att av överlevnadsinstinkt tillhandahålla dessa praktiker bidrar dessutom till att bekräfta den falska föreställningen om hemlösa personer som många människor har, att de är kriminella och missbrukare och bara har sig själva att skylla. De bemöts därför av ignorans och misstänksamhet. Betalningsanmärkningar, noteringar i belastningsregistret och missbruksproblematik, orsakade av avsaknaden av bostad, sätter i sin tur käppar i hjulen när man försöker ta sig ur hemlösheten och söker jobb och bostad. Av olika anledningar är socialtjänstens krav för många dessutom för höga för att uppnå. Det är lätt att man återigen faller offer för att göra saker man aldrig kunnat föreställa sig att göra om man vore i en annan situation.
Hemlöshet är en sammanflätning av en mängd faktorer. Den består av personliga öden, framtvingade praktiker och överlevnadsstrategier, samhällsinstitutioners åtgärder, politik och falska föreställningar som tillsammans samverkar och påverkar varandra i en negativ riktning, skapar hemlösa kroppar, gör det svårt att ta sig ur hemlösheten och får människor att fastna i utanförskap.
Allmänhetens föreställning om personer som lever i hemlöshet, som mina informanter gett uttryck för, är ofta en grav förenkling, och likaså är det politiska samtalet om utanförskap. De hemlösa är sällan passiva utan handlar ständigt aktivt utefter de möjligheter de ser.
Välfärdssystemet, det sociala skyddsnät som många blint förlitar sig på är tillräckligt tätt vävt saknar maskor och människor faller igenom det. För att lappa ihop hålen i systemet så att människor varken hamnar, eller fastnar, i hemlöshet måste man undersöka hur samhällsfenomenet hemlöshet faktiskt verkar för dem som lever mitt i det. Min studie utgör en del av den forskningen och pekar mot vikten av en nyanserad förståelse av hemlöshet, en förståelse som går bortom en simplistisk syn på individen som ensamt bärande av det moraliska ansvaret över dess situation. Ingen människa ska behöva tränga sig på i någon annans blickfång.
Alla människors trygghet måste räknas, och ingen ska behöva känna att den inkräktar på offentliga platser som egentligen är till för alla. Ingen människa ska behöva göra olaga intrång för att få sova på en varm plats.
35
”För vissa är döden enda utvägen, att äntligen få ett hem, att kunna stänga om sig”
Personal, Mikaelsgården
36
KÄLLOR OCH LITTERATUR
Otryckta källor
Intervjuer 1. Per, 64 år
Hemlöshetssituation: Inte längre hemlös
Plats för intervjun: Avskilt rum, Mikaelsgården, Uppsala Intervjudatum: 2019-11-08
Intervjuns längd: 60 minuter
2. Susanne, 61 år
Hemlöshetssituation: Långsiktig boendelösning
Plats för intervjun: Samlingslokalen, Mikaelsgården, Uppsala Intervjudatum: 2019-11-08
Intervjuns längd: 30 minuter
3. Sven, 74 år och Sören, 64 år Hemlöshetssituation: Akut hemlösa
Plats för intervjun: Samlingslokalen, Mikaelsgården, Uppsala Intervjudatum: 2019-11-11
Intervjuns längd: 60 minuter
4. Johannes, 28 år
Hemlöshetssituation: Akut hemös
Plats för intervjun: Samlingslokalen, Mikaelsgården, Uppsala Intervjudatum: 2019-11-12
Intervjuns längd: 20 minuter
5. Marcus, 22 år (i närvaro av en vän till informanten) Hemlöshetssituation: Akut hemlös
Plats för intervjun: Samlingslokalen, Mikaelsgården, Uppsala
37 Intervjudatum: 2019-11-12
Intervjuns längd: 30 minuter, varav 10 minuter inspelad och transkriberad
6. Yosef, 58 år
Hemlöshetssituation: Eget ordnat kortsiktigt boende
Plats för intervjun: Samlingslokalen, Mikaelsgården, Uppsala Intervjudatum: 2019-11-13
Intervjuns längd: 40 minuter, inspelad och transkriberad
7. Linda, 47 år
Hemlöshetssituation: Akut hemlös
Plats för intervjun: Samlingslokalen, Mikaelsgården, Uppsala Intervjudatum: 2019-11-14
Intervjuns längd: 40 minuter
8. Sven, 74 år (Uppföljningsintervju) Hemlöshetssituation: Akut hemlös
Plats för intervjun: Samlingslokalen, Mikaelsgården, Uppsala Intervjudatum: 2019-11-19
Intervjuns längd: 30 minuter
Alla namn är pseudonymer. Intervjuerna är utförda av och förvaras hos Elin Gustavsson.
Fältdagbok
Observationer och informella samtal genomförda av Elin Gustavsson i Mikaelsgårdens
lokaler, Uppsala, under perioden 2019-11-06 till 2019-11-21 finns återgivna i en 44 sidor lång fältdagbok. Omfattningen inkluderar även det transkriberade och nedtecknade
intervjumaterialet. Dagboken förvaras hos Elin Gustavsson.
38 Litteratur
Ahmed, Sara 2006. Queer phenomenology: orientations, objects, others. Durham: Duke University Press. E-bok
Ahmed, Sara 2011a. “Affektekonomier.” I: Sara Ahmed (red.) Vithetens hegemoni.
Hägersten: Tankekraft
Ahmed, Sara 2011b. “Vithetens fenomenologi.” I: Sara Ahmed (red.) Vithetens hegemoni.
Hägersten: Tankekraft
Ahmed, Sara 2014. The cultural politics of emotion, 2:a uppl. Edinburgh: Edinburgh University Press. E-bok
Alliansen 2019. Historik. http://www.alliansen.se/om-alliansen/historik/ (Hämtad 2019-12-26)
Aull Davies, Charlotte 2008. Reflexive ethnography - A guide to researching selves and others. London; New York: Routledge. E-bok
Bengtsson, Jan 2001. Sammanflätningar - Husserls och Merleau-Pontys fenomenologi, 3:e uppl. Göteborg: Daidalos
Bengtsson, Mattias 2012. ”Utanförskapet och underklassen - Mot en selektiv välfärdspolitik.”
Fronesis (40-41):177-188
Butler, Judith 2003. ”Våld, sörjande, politik.” I: Judith Butler (red.) Osäkra liv – Sörjandets och våldets makt. Hägersten: Tankekraft
Damshol, Tine & Gert Simonsen, Dorthe 2009. ”Materialiseringer – Processer, relationer og performativitet.” I: Tine Damsholt, Dorthe Gert Simonsen & Camilla Mordhorst (red.) Materialiseringer: nye perspektiver på materialitet og kulturanalyse. Århus: Århus Universitetsforlag
Fägerborg, Eva 2013. ”Intervjuer” I: Lars Kaijser & Magnus Öhlander (red.) Etnologiskt fältarbete 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur
Göransson, Michelle. 2012, Materialiserade sexualiteter - Om hur normer framträder, förhandlas och ges hållbarhet. Göteborg; Stockholm: Makadam
Högdahl, Elisabeth 2003. Göra gata - Om gränser och kryphål på Möllevången och i Kapstaden. Hedemora: Gidlund
Högström, Karin 2018. ”Fenomenologi” I: Jenny Gunnarsson Payne & Magnus Öhlander (red.) Tillämpad kulturteori. Lund: Studentlitteratur
Höjdestrand, Tova 2009, Needed by Nobody - Homelessness and Humanness in Post-socialist Russia. Ithaca: Cornell University Press
Idvall, Markus 2005. Intervjun som kulturlaborativ praktik. Etnologiska institutionen, Lunds universitet. (Paper från ACSIS nationella forskarkonferens för kulturstudier, Norrköping 13–15 juni 2005)
https://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/intervjun-som-39 kulturlaborativ-praktik(47b28610-0bc7-4f6c-a0c5-0723e28b68e1).html (Hämtad 2019-12-26)
Larsson, Anita & Jalakas, Anne 2008. Jämställdhet nästa - Samhällsplanering ur ett genusperspektiv. Stockholm: SNS Förlag
Merleau-Ponty, Maurice 2018. Kroppens fenomenologi. Göteborg: Daidalos
Moderaterna 2019. Partihistorik. https://moderaterna.se/partihistorik (Hämtad 2019-12-26) Palmenfelt, Ulf 2017. Berättade gemenskaper - Individuella livshistorier och kollektiva
tankefigurer. Stockholm: Carlssons
Pripp, Oscar 2013. ”Reflektion och etik.” I: Lars Kaijser och Magnus Öhlander (red.) Etnologiskt fältarbete, 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur
Qvortrup, Sascha 2012. ”Moraliskt korståg mot fetma – Om kostreglering och kroppskontroll i en medieinfluerad verklighet.” I: Bergitta Meurling (red.) Varför flickor? – Ideal,
självbilder och ätstörningar. Lund: Studentlitteratur
Rosengren, Annette 2003. Mellan ilska och hopp - Om hemlöshet, droger och kvinnor.
Stockholm: Carlssons
Situation Sthlm 2020. Om Situation Sthlm. https://www.situationsthlm.se/var-verksamhet/
(Hämtad 2020-01-06)
Socialstyrelsen 2017a. Hemlöshet 2017 – Omfattning och karaktär. u.o.
Socialstyrelsen 2017b. Antal hemlösa efter kommun och län 2017. (Excellfil)
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/missbruk-och-beroende/hemloshet/ (Hämtad:
2019-12-15)
Thörn, Catarina 2011. "Soft Policies of Exclusion: Entrepreneurial Strategies of Ambience and Control of Public Space in Gothenburg, Sweden", Urban Geography, 32 (7): 989-1008 Uppsala kommun 2013. Uppsala kommuns författningssamling – Lokala föreskrifter för
Uppsala kommun. u.o.
https://www.uppsala.se/organisation-och-styrning/publikationer/lokala-ordningsforeskrifter/ (Hämtad 2019-12-15)