Jag närmade mig mitt ämne utifrån en tanke om förändring som ett aktivt element i socialt arbete. Mina tankar när jag började formulera mitt syfte var huruvida ett feministiskt socialt arbete är möjligt. Jag valde att titta närmare på
könsseparatistisk missbrukarvård då de i vården använder sig av feministiska begrepp. Det huvudsakliga syftet med min uppsatts var att undersöka om
personalen såg kopplingar mellan sitt arbete och feminism. Hur personalen såg på
19
36
förändring och om de i sitt arbete hade en förändringssträvan. Mina frågeställningar har således varit:
1. Vilken betydelse har feminism i arbetet?
Att ge ett entydigt svar på frågan om arbetet informanterna bedriver är
feministiskt är väldigt svårt. Jag har i analysen visat att informanterna i många avseenden inspirerats av ett radikalfeministiskt synsätt. Alla informanterna
benämner inte arbetet som feministiskt. Men jag anser att det är tydligt att delar av arbetet utgår ifrån (radikal)feminism. Detta då man arbetar med vad jag anser kan liknas vid medvetandehöjning. Att könsseparatistisk vård skapats utifrån
feministiska termer påverkar personalens syn på arbetet (Mattsson, 2005). Om könsseparatisk behandling hade skapats i andra termer hade feminismen troligen sett annorlunda ut. Att vara tydligare med den feministiska ingången skulle ge feminismen mer plats vilket jag menar skulle vara positivt. Att bedriva uttalat radikalfeministisk missbruksvård tror jag skulle få ett positivt utfall.
2. Är könsseparatismen i missbruksbehandlingen feministisk?
Att könsseparatismen utgår från vetskap kring den manliga normens konsekvenser menar jag pekar på att separatismen är feministisk. Att man lyfter fram att kvinnor ska få plats och utrymme för att på så sätt stärkas rimmar väl med
radikalfeminismens utgångspunkt. Radikalfeminismen utgår ifrån att kvinnor i relation till andra kvinnor ska få möjlighet att uppvärdera känslan av att vara kvinna (Gemzöe, 2005).
I relation till könsseparatism lyfter informanterna fram att det infinner sig ett spel när män och kvinnor är tillsammans. Den heteronormativa tanken är inte en feministisk tanke men jag väljer att se den som underordnad tanken om att kvinnor ska få plats att lyfta sina erfarenheter. Att personalen lyfter fram motstridiga tankar är dock något som är genomgående för intervjuerna.
3. Hur ser personalen på kvinnorna som vårdas?
Jag anser att informanternas motstridiga tankar tydliggörs när det gäller synen på kvinnorna som vårdas. Informanterna lyfter fram att det finns mycket likheter mellan de som arbetar och de som vårdas just med bakgrund av att de är kvinnor. Men i deras berättelser så lyfter de fram att kvinnorna som vårdas är utsatta av män på ett annat sätt, att de vårdade kvinnorna har ett (annat) kvinnoförakt. På detta sätt menar jag att informanterna till viss del utgår från en vi och dem tanke. Vi och dem tanken menar jag likt Mulinari leder till att strukturella problem framställs som individuella/gruppspecifika (Mulinari, 1997). På detta sätt
synliggörs inte patriarkatet och feminismens plats problematiseras. Att personalen har sin professionalitet att förhålla sig till bidrar även till konstruerandet av en vi och dem tanke. Denna tanke tror jag är genomgående i socialt arbete. Utifrån radikalfeminismen så minskar distansen då personalen och de vårdade delar erfarenheter av att vara kvinna. Men på grund av professionaliteten kan det för personalen vara svårt att visa att de delar erfarenheter med de vårdade kvinnorna. Jag utgår dock från att vi och dem tanken är mindre i könsseparatistisk behandling då man på ett annat sätt betonar betydelsen av att vara kvinna.
37
4. Ser personalen sitt arbete som ett verktyg för att förändra den patriarkala kulturen?
Genom att kvinnorna får uppleva att de inte är ensamma i sina erfarenheter kan det betyda att kvinnorna får en möjlighet att se erfarenheterna som svar på strukturer. Man arbetar med att kvinnorna inte ska skuld- och skambelägga sig själva vilket kan leda till att deras väg bort från missbruket blir lättare. Att synliggöra det kvinnoförakt som är del av vårt samhälle och på så sätt få kvinnor att sluta nedvärdera sig själva anser jag talar för förändring.
Könsseparatism betyder kort sagt att man tillskriver kvinna betydelse. Att inte se att kvinna har en särskild betydelse gör att vården framställs som paradoxal. Jag utgår ifrån att vi inte lever i ett jämställt eller jämlikt samhälle vilket för mig betyder att vi måste kämpa för att samhället ska bli mer jämställt och jämlikt. Jag frågar mig om separatism kan vara ett sätt att uppnå förändring eller om det endast är ett sätt att segregera samhället ytterligare? Jag undrar om feminism skulle kunna vara/är ett aktivt inslag på könsseparatistisk missbruksbehandling för män? Denna behandling har också feministiska förtecken vilket jag i min uppsats visat underlättar feminismens plats. Så hur ser feminismen ut där? Slutligen så har min uppsats lyft fram vilka fördelar som könsseparatism kan ge. Utifrån detta frågar jag mig vad de innebär för kvinnorna att arbeta på en plats utan män? Samt vad synliggörandet av dess fördelar innebär?
38
Referenser
Abrahamson M & Tryggvesson, K (2009) ASI – terror eller hjälp? Om
socialtjänstens användning av standardiserade klientbedömnings instrument i två kommuner Billinger, K & Hübner, L (red) Alkohol och droger Malmö: Gleerups. Adams, R, Dominelli, L & Payne, M (2009) On being critical in social work Adams, R, Dominelli, L & Payne, M (red) Critical practice in social work (2.utgåvan) Basingstoke: Palgrave Macmillan
Bender, C (1999) Behov och ideologi – socialt arbete med misshandlade kvinnor Gunnarsson, E & Schlytter, A (red) Kön och makt i socialt arbete Stockholm: Rapport i socialt arbete nummer 91
Bhavnani, K-K (1997) Women's Studies and its Interconnection with „Race‟, Ethnicity and Sexuality Robinson, V & Richardson, D (red) Introducing Women's
Studies: Feminist Theory and Practice (2. Utgåvan) Basingstoke: Macmillan.
Börjeson, A (1998) Flickorna och frigörelsen Forskning om flickor och arbete
med tjejprojekt Stockholm: Ungdomsstyrelsen
Chambers, C (2005) Masculine domination, radical feminism and change
Feminist Theory, Vol. 6, No. 3, 325-346
Davies, K & Esseveld, J (1989) Kvalitativ kvinnoforskning Stockholm: Arbetslivscentrum
Gemzöe, L (2005) Feminism Stockholm: Bilda
Gunnarsson, E & Schlytter, A (1999)Inledning Gunnarsson, E & Schlytter, A (red) Kön och makt i socialt arbete Stockholm: Rapport i socialt arbete nummer 91
Heilig, M (2004) Beroendetillstånd (2. upplagan) Lund: Studentlitteratur
Hilte, M (2002) Den missbrukande kvinnan Leissner, Tom & Hedin, Ulla-Carin (red) Könsperspektiv på missbruk Stockholm: Bjurner och Bruno
Holmberg, C (1996) Det kallas manshat – en bok om feminism Göteborg: Anamma
Johansson Lindfors, M-B (1993) Att utveckla kunskap : om metodologiska och
andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning Lund: Studentlitteratur
Laanemets, L (2002) Skapande av femininitet om kvinnor i missbruksbehandling Lund: Socialhögskolan Lunds universitet
Leissner, T & Hedin, U-C (2002) Inledning Leissner, T & Hedin, U-C (red)
39
Lundgren, E (2001) Slagen dam mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige en
omfångsundersökning Umeå: Brottsoffermyndigheten
Kolfjord, I (1997) Feministiskt socialt arbete Lundqvist, Å & Mulinari, D (red)
Sociologisk kvinnoforskning Lund. Studentlitteratur
Kolfjord, I (2003) Kvinnors drogbruk och lagbrott positionella och kontextuella
strategier i en våldsrelaterad vardag Lund: Bokbox
Kvale, S (1997)Den kvalitativa forskningsintervjun Lund: Studentlitteratur MacKinnon A, C (1989) Toward a feminist theory of the state Cambridge, Mass: Harvard University Press
Mattsson, T (2005) I viljan att göra det normal en kritisk studie av
genusperspektivet I missbrukarvården Malmö: Égalité
Mulinari, D (1996) Kvinnoprojekt och feminism Sahlin, I (red) Projektets
paradoxer Lund: Studentlitteratur
Mulinari, D (1999) Vi tar väl kvalitativ metod – det är så lätt Sjöberg, K (red) Mer
än kalla fakta: kvalitativ forskning i praktiken Lund: Studentlitteratur
Nationalencyklopedin <http://www.ne.se/maoism> 2010-05-21
Nordborg, G (1997) Vårt feministiska projekt Nordborg, G (red) Makt och kön
tretton bidrag till feministisk kunskap Eslöv: Brutus Östlings bokförlag symposion
Orme, J (2009) Feminist social work Adams, Robert, Dominelli, Lena och Payne, Malcolm (red) Critical practice in social work (2.utgåvan) Basingstoke: Palgrave Macmillan
Repstad, P (1999) Närhet och Distans kvalitativa metoder i samhällsvetenskap (3.Upplagan) Lund: Studentlitteratur
Rich, A (1986) Obligatorisk heterosexualitet och lesbisk existens Stockholm: Matrixx
Sahlin, I (1999) Diskursanalys som sociologisk metod Sjöberg, K (red) Mer än
kalla fakta kvalitativ forskning i praktiken Lund: Studentlitteratur
Sandström, G(1997) Tydliga men inte synliggjorda om könspositioner i socialt behandlingsarbete Nordborg, G (red) Makt och kön tretton bidrag till feministisk
kunskap Eslöv: Brutus Östlings bokförlag symposion
Scheffel-Birath, C, DeMarinis, V & Hansagi, H (2005) Grundläggande
vårdfilosofi vid uppbyggnaden av behandling för kvinnor med missbruksproblem Hilte, M (red) Kön, behandling och kunskap – om olika vägar ut ur missbruk och
40
Schlytter, A (1999) Den villkorliga frigörelsen Gunnarsson, E & Schlytter, A (red) Kön och makt i socialt arbete Stockholm: Rapport i socialt arbete nummer 91
Schmitz, Eva (2009) Den nya kvinnorörelsen under 1970- talet > www.ub.gu.se/kvinn/portaler/systerskap/historik < 2010-05-18
Segraeus, V(1993) Var står vi? Akumulerad kunskap och erfarenhet inom
institutionell missbrukarvård, utifrån en dialog forskare – praktiker Stockholm:
Rapport i socialt arbetet nr 65
Segraeus, V (2005) Terapeutiskt samhälle – kvinnobehandling på männens villkor Hilte, M (red) Kön, behandling och kunskap – om olika vägar ut ur missbruk och
social marginalisering Lund: Studentlitteratur
Socialstyrelsen >http://hvb.socialstyrelsen.se/< 2010-05-21
Svensson, B (2007) Pundare, jonkare och andra med narkotikan som följeslagare (3.upplagan) Stockholm: Carlsson
Svensson, D (2008) Kvalitetsutveckling i missbruks- och beroendevård - En
lägesbeskrivning av arbetet med kvalitet och vårdöverenskommelser mellan stat och kommun Socialstyrelserapport
Taylor, A (1993) Women drug users an ethnography of a female injecting
community Oxford :Clarendon Press
Thurén, T (1991) Vetenskapsteori för nybörjare Stockholm: Runa
Trost, J (2005) Kvalitativa intervjuer (3.upplagan) Lund: Studentlitteratur Trulsson, K (2002) Manligt och kvinnligt missbruk Leissner, Tom och Hedin, Ulla-Carin (red) Könsperspektiv på missbruk Stockholm: Bjurner och Bruno Trulsson, K (2003) Konturer av ett kvinnligt fält om missbrukande kvinnors möten
I familjeliv och behandling Lund: Socialhögskolan Lunds universitet
Wendt Höjer, M & Åse, C (1999) Politikens paradoxer : en introduktion till
feministisk politisk teori (2.upplagan) Lund : Academia adacta
Widerberg; K(2002) Kvalitativ forskning I praktiken Lund: Studentlitteratur
Bilaga
Bilaga 1 – Intervjuguide
41
Bilaga 1
Intervjuguide
Arbete
Berätta om ditt arbete Hur ser organisationen ut?
Egna positionen
Hur ser du på maktfördelningen mellan män och kvinnor? Anser du att man kan se kvinnor som en grupp?
Separatism
Vad betyder det att endast arbeta med kvinnor? Varför gör man de?
Ser du att det finns några för och/eller nackdelar med att jobba könsseparatistiskt? Har du någon erfarenhet av att jobba i könsblandade grupper? Skillnad?
Feminism
Vad betyder feminism för dig? Har feminism betydelse i arbetet?
Vad tror du feminism bidrar/skulle kunna bidra med?
Makt/Förändring
Kvinnliga missbrukare
Delar de vårdade kvinnorna erfarenheter? Jobbar ni med det? Delar ni som jobbar och de som vårdas erfarenheter?
Maktfördelning mellan manliga och kvinnliga missbrukare? Förändring