committad färdplan.”
4.4 Sammanfattande resultat
För att vara säker på tillgång till förnybar energi till den egna verksamheten handlar företagen med olika former av ursprungsgarantier och arbetar med lokala lösningar. För att företag A och C ska nå sina utsläppsmål krävs däremot att även underleverantörer kraftigt höjer ambitionen och levererar insatsvaror med lägre klimatpåverkan. Det i sig bygger på att fabrikerna själva minskar sina utsläpp genom energieffektiviseringar men även går över till förnybar el.
Företag B berättar att det varit svårt att få råd kring energiförsörjning i samband med att de ville byta energiförsörjningssystem till sin fabrik i Sverige. Istället fick man lägga ner mycket tid och energi på att själva försöka förstå energiområdet.
Företagen efterfrågar tydlighet för att själva våga satsa på exempelvis elbilar. Företag C:
“Ett antal beslut behövs från ett samhällsperspektiv, för att ge en färdplan för
företag så att de kan säga ‘Snyggt, då vet vi. Då är det här alltså en
committad färdplan.”
Företagen som intervjuats är alla positiva till att införa en obligatorisk hållbarhetsredovisning som inkluderar utsläpp per såld vara. Det skulle underlätta deras inventering av utsläpp från inköpta insatsvaror och förenklar i sin tur ett aktivt hållbart val. Företag C säger:
“Vi är för friheten… men samtidigt så vill vi ju att spelplanen blir jämn.”
Inventeringen i samband med ansökan till Science Based Targets initiativet har i sig dessutom fungerat motiverande för flera av företagen och i några fall visat på utsläppskällor företaget inte kände till.
De externa faktorerna bevisar återigen att företagens omställning är komplext och beroende av ett skifte i hela systemet där politiker såväl som kunder och konkurrenter samarbetar (Geels, 2012; Unruh, 2000).
4.4 Sammanfattande resultat
I denna studie framkommer att företagen endast i viss utsträckning känner till vägen framåt och att denna är innovationsberoende. Samtidigt framkommer att företagen saknar en politik som tydligt pekar ut riktningen för satsningar i infrastruktur för till exempel energi, återvunnet material och transporter. Det är bara ett företag som menar att man kommer kunna nå sina mål för egen maskin, övriga är i stor utsträckning beroende av ett antal faktorer som de inte själva kan styra över.
För att få en uppfattning om hur det enskilda företagets vägval skulle kunna fungera tillsammans med andra företags val av strategier och arbetssätt presenteras i tabell 5 en sammanställning av studiens resultat. Tabellen ska läsas såhär: om studiens resultat kunde generaliserat så att det gällde för alla företag i näringslivet, skulle det fortfarande vara hållbart på systemnivå? Beroendet mellan företagens arbetssätt och strategier samt externa faktorer som inverkar på dessa visar på
45
ett antal begränsningar. När analysen görs på makronivå ändras därför bilden. Om alla företag vill använda förnybar energi för att nå sina utsläppsmål borde det uppstå bristande tillgång, så som marknaden för detta energislag ser ut idag. Förnybara energikällor utgör enbart 12 % av den totala energianvändningen (Frankfurt School-UNDEP, 2018), vilket pekar på orimligheten i att marknaden inom ett par år skulle kunna producera förnybar energi för hela näringslivet. Ny teknik och utökad energieffektivisering är en strategi som skulle leda till att omställningen lyckas, samtidigt innebär beroendet av innovationer att vägen framåt är osäker. Uteblir
investeringar i utveckling av nya produkter och produktionsprocesser finns en risk att företagen kommer misslyckas med att nå målen. European Investment Bank menar också att de
investeringar som skulle krävas för att möjliggöra den gröna omställningen avseende förnybar energi, transporter och resurshantering är betydligt högre än de belopp som investeras idag. Investeringsgapet som krävs för att klara den gröna omställningen är nära 3 000 miljarder kronor per år (EIB, 2016).
Omställningen gynnas av att företagen utvecklar cirkulära affärsmodeller som inkluderas ett större utbud av tjänster avseende återvinning, återbruk och delning. Men en sådan affärsmodell kräver samtidigt tillgång till återvunnet material och infrastruktur för detta. Brist på tillgång till återvunnet material är därmed en faktor som inverkar negativt på möjligheten att företagen lyckas med strategin. För fler exempel på faktorer som inverkar positivt respektive negativt på företagens arbetssätt och strategier för att begränsa den globala uppvärmningen presenteras i tabell 5.
46 Arbetssätt och
strategier Faktorer som påverkar positivt Faktorer som påverkar negativt
Innovation och investeringar
Ny teknik och nya lösningar Vägen framåt är
osäker/innovationsberoende Energieffektivisering
Fler utsläppskällor identifieras
Ger relativ minskning men om företaget växter mer än beräknat ökar de absoluta utsläppen Hållbarhet inkluderas inte vid
upphandling Finansiering som medel och
morot
Bristande tillgång till kapital/för lite investeringar görs
Förnybar energi Ökat användande förnybar energi
Brist på förnybar energi
Fossilfria transporter Otydlig politisk riktning/inte tillräckliga investeringar i infrastruktur
Cirkulära affärsmodeller
Cykliskt produktliv inkl. återvunnet material och mer tjänster
Bristande tillgång återvunnet material
Längre tidshorisonter
Längre tidshorisonter i avtal med leverantörer
Företag kan och vill inte förbinda sig
Samarbete och partnerskap i hela värdekedjan
Alla steg i värdekedjan förbättras
Konsumenter värderar arbete med lägre utsläpp och ändrar beteende
Andra aktörer i värdekedjan bromsar arbetet
Rådande värderingar i samhället
Mätsystem och uppföljning
Robusta mätsystem för uppföljning och tillgång tillförlitlig data
Obligatoriskt redovisa scope 1 utsläpp
Brist på tillgänglig data, osäkerhet i skattningar leder till fel
Dyrt för varje enskilt företag att kartlägga egna och andras utsläpp Kultur och motivation Kunskap Lokala förutsättningar får styra Bristande kunskap
47
5 Slutsatser
Slutsatserna som denna studie nått presenteras för respektive frågeställning med en kort efterföljande summering av de huvudsakliga innebörden av resultatet.
Denna studie visar att företagens arbete med att ansluta sig till Science Based Target initiativet för att minska utsläpp av växthusgaser i enlighet med Parisavtalet motiveras av att kunna åtnjuta ökad trovärdighet i klimatarbete, en förenklad kommunikation med kunder och intressenter, ökad affärsnytta genom bättre resursutnyttjande liksom av möjligheten att leda utvecklingen. Arbetssätten och strategierna som företagen använder respektive planerar att använda för att klara sina utsläppsmål visar snarare på en total transformation av verksamheten än ett byte av energislag som insatsvara. Den här studien har identifierat de arbetssätt och strategier som krävs och möjliggör att målsättningen i Parisavtalet kan uppfyllas. Dessa är:
Innovation och investeringar Förnybar energi
Cirkulära affärsmodeller Längre tidshorisonter
Samarbete och partnerskap i hela värdekedjan Mätsystem och uppföljning
Kultur och motivation
En bild av bristande kapacitet i form av infrastruktur och tillgång till förnybar energi
framkommer i denna studie. Det är två faktorer som kraftigt begränsar effekten av företagens arbete då sannolikheten att den breda massa av företag ska lyckas med de identifierade arbetssätten och strategierna är liten. På samma sätt minskar nyttan med både initiativ som Science Based Targets och SIQ managementmodell, vilka båda kan sägas sträva mot en högre kundtillfredsställelse genom hållbara verksamhetsstrategier till lägre resursutnyttjande. Samtidigt leder företagens identifierade arbetssätt och strategier till att fler utsläppskällor identifieras och att hela värdekedjan förbättras genom samarbete i värdekedjan.
I en ambition att dra en mer generaliserbar slutsats om näringslivets gröna omställning
konstateras att det inte räcker att alla företag anammar ”best practice” som identifierats i denna studie. Företagen kommer i så fall konkurrera om tillgång till samma resurser samt sakna tydlig politisk inriktning avseende framtidens lösningar för infrastruktur, vilket begränsar möjligheten att göra rätt investeringsval idag.
48
6 Diskussion
Diskussionen delas upp i resultatdiskussion och metoddiskussion avseende studiens generaliserbarhet och relevans.
Resultatdiskussion
Företagen jobbar med energieffektivisering i stor skala men deras behov av förnybar energi kvarstår. Behovet kan dock komma att bli större än utbudet på marknaden då detta energislag är en begränsad resurs. Det räcker inte med att företagen arbetar med att minska sina utsläpp om deras strategier inte är kompatibla med varandras och de konkurrerar om resurser. Det behövs därför bättre förutsättningar för att hela näringslivet ska kunna arbeta mot målet i Parisavtalet, vilket kan stimuleras genom investeringar i infrastruktur samt regleringar som till exempel innebär att transportsektorn ställer om i sin helhet. Företagen behöver även en tydlig politisk färdplan för utbyggande av infrastruktur, för att fullt ut våga satsa på nya lösningar.
Science Based Targets handlar om att minska utsläpp i hela värdekedjan. Positiva följdeffekter med initiativet är därmed att de anslutna företagen kartlägger utsläpp från hela värdekedjan och samtidigt påverkar leverantörer och kunder att bidra till omställningen. En vinkel som
framkommer i intervjuerna är det faktum att förutsättningarna för arbetet är mycket varierande i olika länder. En majoritet av de studerade företagen har en global värdekedja med omfattande produktion och/eller handel med företag i hela världen, framför allt Asien. Bristande kunskap om utsläppens påverkan på klimatet och tillgång till förnybar energi i dessa länder utgör hinder i arbetet. När företagen däremot lyckas påverka levererande fabriker och kunden i slutet av värdekedjan ger det skalfördelar och ett positivt bidrag till näringslivets gröna omställning. De svenska företagen med förmågan att påverka andra aktörer bidrar därmed till med att
omställningen skyndas på globalt.
Mindre företag, eller företag vars leverantör är mycket dominant på marknaden, har betydligt svårare att kunna ta del av information om utsläppen som sker tidigare i värdekedjan. De hindras därmed från att fatta aktiva beslut om vilka insatsvaror de ska köpa. Dessa företag får istället förlita sig på sin egen förmåga att minska utsläppen alternativt försöka påverka underleverantörer genom deltagande stora nätverk. En nyckel för dessa företag är att andra organisationer ökar transparensen i sin hållbarhetsrapportering, vilket skulle kunna ske till exempel genom tvingande lagstiftning. Om det skulle införas ett obligatorium för alla företag att rapportera utsläpp för scope ett och två skulle kartläggningen för andra företag i värdekedjan bli betydligt enklare. Arbetet med att minska utsläppen kan då direkt koncentreras på konkreta aktiviteter och inte till förberedelser så som att skatta vad leverantören släpper ut. Osäkerhet i användandet av modellskattad data skulle samtidigt minska om faktiska utsläpp rapporterades av alla företag.
En kartläggning av utsläppen, som följer Science Based Targets metod, ger en mer sann bild och bidrar till att fler utsläppskällor identifieras. Nästan alla företag som har godkända mål har dock använt relativt stora resurser för att kunna ansluta sig till initiativet. Majoriteten av företagen
49
har nyttjat externa resurser för kartläggningen av utsläppen och för att beräkna tillräckliga mål som fungerar tillsammans med förväntad tillväxt. Den slutsats man kan dra är att
anslutningsavgiften och konsultarvode är en betydande avgift som kan utgöra ett hinder för fler företag att ansluta sig till initiativet. Ett sätt att minska osäkerheten i arbetet och samtidigt minska kostnaderna för att följa metoden är att tillgängliggöra statistik över utsläpp. Ytterligare ett steg i att förenkla för företag att komma igång med arbetet att minska sina utsläpp av
växthusgaser är att sprida branschbaserade rekommendationer. Det arbetet skulle till exempel kunna ske vid lämplig myndighet. Företag som ännu inte påbörjat sin klimatresa får då en lägre tröskel för att komma igång.
Till syvende och sist beror företagens framgång på om samhället i sin helhet lyckas ställa om. Först när även kunder i slutet av värdekedjan anpassar sitt eget beteende och värderar
företagens arbete i sina konsumtionsbeslut kan omställningen lyckas. Kunders och intressenters framtida behov är därför avgörande för att fler företag ska ansluta sig.
Metoddiskussion
Reliabiliteten i denna studie bedöms av forskaren som relativt god. Detta då studien undersökt företag i olika branscher, med olika stort inflytande över värdekedjan samt av olika storlek och faser i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. Slutsatserna kan därmed
generaliseras till andra företag med huvudsäte i Sverige som arbetar med att minska sina utsläpp. Sannolikheten att ett annat urval, till exempel ett slumpmässigt urval bland de företag som skrivit under UN Global compact och därmed i viss utsträckning arbetar med frågan, skulle leda till radikalt annorlunda slutsatser kan anses liten.
Det är inte lika självklart att en upprepning av denna studie skulle komma fram till samma identifierade resultatkategorier. Det beror på den täta sammanflätningen och beroenden i empirin, som skulle kunna kategoriseras på ett flertal olika sätt. Det är däremot sannolikt att resultatet i sin helhet skulle vara relativt likvärdigt.
De intervjuade företagen har frivilligt anslutit sig till initiativet och vill finnas med på den offentliga listan över anslutna företag. De motiverades också till anslutningen av att åtnjuta just högre trovärdighet i sitt klimatarbete. Det finns därmed en risk att deras anslutning motiveras av att åtnjuta fördelar av att framstå som hållbara även om de i praktiken inte kommer kunna klara av att nå sina utsläppsmål. Om så är fallet minskar validiteten i denna studie, då den inte skulle mäta det den avser att mäta: nämligen ”best practice” identifierat från företag som lyckas prestera i linje med Parisavtalet. Det starkaste argumentet mot att det är så finns i studiens empiri, som visar att sex av sju företag motiverades av affärsnytta, vilket också exemplifierats av en majoritet av företagen. På samma sätt som risken för ”green-wash” påverkar studiens
validitet spelar det faktum att målen är satta på mycket sikt in. Metoden i denna studie syftar till att fånga arbetssätt och strategier applicerbara för dagens näringsliv men avser samtidigt resultat för en tidpunkt så långt fram som år 2040, med effekter avseende år 2100.
50
Framtida studier bör inrikta sig på ett smalare perspektiv där enskilda branscher studeras för att möjliggöra ett mer riktat kunskapsunderlag. Dessutom behöver forskningen titta mer i detalj på vilka hållbara lösningar som finns att tillgå idag och hur behovet ser ut i framtiden. Detta för att på ett bättre sätt förstå relationen mellan kommande behov och nuvarande kapacitet, till exempel avseende förnybar energi.
51
Referenslista
Baldwin, R. (2012). 2.0: Global Governance of Supply-Chain Trade, CEPR Policy Insight, (64) London, Centre for Economic Policy Research.
Bergman, B., & Klefsjö, B. (2012). Kvalitet från behov till användning. Lund: Studentlitteratur AB Boeing. (2019). Hämtad 1 april 2019, från Boeing, www.boeing.com/commercial/787/?
Creswell, John W. (2014): Research Design. Qualitataive, Quantiative and Mixed Methods Approaches. Fourth ed. Lincoln: Sage Publications
Deming, W. E., (1986). Out of the crisis. Cambridge University Press, Cambridge, Massachusetts. European Investment Bank (EIB) (2016) Restoring EU competitiveness: 2016 updated version. Esaiasson, P. (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (3., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.
FN, (2019). Hämtad 26 maj 2019, från FN: https://population.un.org/wpp/DataQuery/
Friede, G., Timo B. & Alexander B. (2015). ESG and Financial Performance: aggregated Evidence from More than 2000 Empirical Studier. Journal of Sustainable Finance & Investment, 5(4), 210-233.
Frankfurt UNDEP, Global trends in renewable investment 2018, Frankfurt School-UNDEP: http://www.iberglobal.com/files/2018/renewable_trends.pdf
Geels, F.W. (2012). A socio-technical analysis of low-carbon transitions: introducing the multi-level perspective into transport studies. Journal of Transport Geography, 24, 471-482.
Huber, J., (2000). Towards industrial ecology: sustainable development as a concept of ecological modernization. Journal of Environmental Policy & Planning 2 (4), 269-285.
IPCC (2018): Global warming of 1.5°C. An IPCC Special Report on the impacts of global warming of 1.5°C above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty [V. Masson-Delmotte, P. Zhai, H. O. Pörtner, D. Roberts, J. Skea, P.R. Shukla, A. Pirani, W. Moufouma-Okia, C. Péan, R. Pidcock, S. Connors, J. B. R. Matthews, Y. Chen, X. Zhou, M. I. Gomis, E. Lonnoy, T. Maycock, M. Tignor, T. Waterfield (eds.)]. In Press.
Juran, J. M., (1988). Quality control Handbook. 4e upplagan. McGraw-Hill, New York.
SFS 2017:720. Klimatlag. Hämtad 5 april, 2019, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/klimatlag-2017720_sfs-2017-720
Kaiser, F.G., Ranney, M., Hartig, T., Bowler, P.A., (1999). Ecological behaviour, envireonmental attitude and feelings of resonsibility for the environment. European Psychologist 4 (1), 59-74. Kungliga tekniska högskolan. (2019). Hållbar utveckling. Hämtad 3 maj, 2019, från Kungliga tekniska högskolan, https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/hallbar-utveckling-1.350579
52
Lööf, H. & Stephen A. (2019). The Impact of ESG on Stocks´ Downside Risk and Risk Adjusted Return. Östersund: Tillväxtanalys.
Miles, M.B. & Huberman, A.M. (1994). Qualitative data analysis: an expanded sourcebook. (2. ed.) Thousand Oaks, CA: Sage
Milne, M. J.., Tregidga, H. & Walton, S. (2009). Words not actions! The ideological role of sustainability development reporting. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 22(8), 1211.1257
Naess, A., (1973). The shallow and the deep. Long-range ecology movement. Inquiry 16, 95-100.
Naturvårdsverket. (2018). Parisavtalet. Hämtad 3 maj, 2019, från Naturvårdsverket,
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-
internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/Klimatkonventionen/Parisavtalet/
Ng, A.C. & Zabihollah R., (2015). Business sustainability performance and cost of equity capital. Journal of Corporate Finance, 34 (2015), 128-149.
SCB, (2018). Sverige i siffror. Hämtat den 5 april, 2019, från SCB: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/sveriges-export/
Parisavtalet. (2016) Godkännande av klimatavtalet från Paris. Prop. 2016/17:16 Science Based Targets initiativet (2019) Hämtad 20 februari 2019,
https://sciencebasedtargets.org/companies-taking-action/
Senge, P. M.,(1997) THE FIFTH DISCIPLINE, Measuring Business Excellence, Vol. 1 Issue: 3, pp.46-51, https://doi.org/10.1108/eb025496
Institutet för kvalitetsutveckling. (2019). Hämtad 15 maj, 2019, från Institutet för kvalitetsutveckling, http://siq.se/om-oss/
SIQ managementmodell. (2019). SIQ managementmodell handbok. Hämtad 20 februari, 2019, från Institutet för kvalitetsutveckling, http://siq.se/kvalitet/
Steffen, W. et al., (2015). Planetary boundaries: Guiding human development on a changing planet. Science, Vol. 347, Issue 6223, 1259855. DOI: 10.1126/science.1259855
Stern, N., (2006). Review on the Economics of Climate Change. H.M. Treasury, United Kingdom. Taguchi, G. & Wu, Y. (1979).Introduction to off-line quality control. Cenntral Japan Quality Control Association, Tokyo
Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) (2018) Recommendetions of the Task Force on Climate-related Financial Dosclosures. Final Report, June 2017
Tillväxtanalys. (2016). Sverige i en sammanlänkad värld – slutrapport från uppdraget Sverige i globala värdekedjor. 2016:05. Östersund: Tillväxtanalys
53
Tillväxtanalys. (2019). Näringslivets gröna omställning. Hämtad den 8 juni 2019 från Tillväxtanalys:
https://www.tillvaxtanalys.se/studieomraden/alla- ramprojekt/ramprojekt/2018-03-19-kan-finansmarknadens-hallbarhetsvarderingar-bidra-till-naringslivets-grona-omstallning-och-ger-det-i-sa-fall-en-roll-for-staten.html
Unruh, G.C. (2000). Understanding carbon lock-in. Energy Policy, 28(12), 817-830.
World Commission on Environment and Development (1987). Our Common Future, Report of the United Nations World Commission on Environment and Development, Oxford: Oxford University Press.
54
Bilaga 1 Frågeguide
Inledande frågor
1 Vilken roll har du i företagets arbete med SBTi? Vem/vilka mer deltar i arbetet? 2 Varför har ni anslutit er till SBTi?
Att sätta mål
3 Hur gör ni för att sätta mål för direkta och indirekta utsläpp? 4 Vilka resurser har ni använt för att ansluta er till SBTi?
5 Hur upplever ni valideringsprocessen av mål/antagning status som committed? 6 Har något varit extra svårt eller problematiskt med att sätta målen?
7 Har ni brutit ner målen till delmål närmre i tiden eller på olika områden?/ Planerar ni att bryta ner målen till delmål närmre i tiden eller på olika områden?
Att nå målen
8 Hur planerar ni att nå målen med direkta respektive indirekta utsläpp? 9 Kommer det att kunna ske med befintlig*:
a affärsmodell? b produktionsteknik? c produkter?
d arbetssätt?
e Hur skulle du rangordna A-D, utifrån största förväntade effekt?
10 Beror er möjlighet att nå målen, för direkta respektive indirekta utsläpp, på någon extern faktor?
11 Vad uppfattar du kommer vara mest utmanande med arbetet att nå målen? 12 Hur pass säkra är ni på att kunna nå målen? Hur motiverar ni det?
Uppföljning av arbetet med att nå målen
13 Hur och hur ofta mäter ni att ni är på rätt väg?/ Hur och hur ofta planerar ni mäta att ni är på rätt väg?
14 Görs någon kontroll/uppföljning från SBTi-representant? 15 Finns andra intressenter som vill följa upp ert arbete med SBT? Statens roll
16 Vilka statliga insatser skulle kunna underlätta för att ni ska sätta SBT-mål och följa upp dem? 17 Bör det vara obligatoriskt för alla företag att ha SBTi-liknande mål, varför/varför inte? 18 Skulle du kunna ge ett exempel på något du tycker varit framgångsrikt i ert arbete i närtid?