Efter att resultatet sammanställts görs en teoretisk uppskalning av resultatet som om det skulle gälla för samtliga företag. Det möjliggör en översiktlig analys över effekterna för näringslivets gröna omställning ur systemperspektiv och vad som kan tänkas ske om alla företag idag antog de identifierade arbetssätten.
3.3 Etik
Vetenskapsrådets expertgrupp beskriver i God forskningssed (2017) förhållandet mellan det ständigt föränderliga vetenskapliga landskapet och hur det genererar nya principer och etiska aspekter som forskningen måste ta hänsyn till. Forskningsetiska överväganden balanserar mellan kunskapsintresset och medverkandes integritet och intressen och ska samtidigt hantera löften och förväntningar mellan parterna och behandling av insamlat material.
Intervjupersonerna i denna studie fick tidigt inför intervjun veta att det insamlade materialet skulle användas både till en magisteruppsats och inom ramen för Tillväxtanalys pågående projekt om näringslivets gröna omställning. Samtycke till detta samt till att intervjun spelades in lämnades både muntligen samt genom underskrift för att forskaren skulle ha rätt att lagra data med hänsyn till GDPR (dataskyddsförordningen). Rimligen var möjligheten att lämna input till näringspolitiken en morot för företagen att vara med i studien
Inför intervjun fick intervjupersonen veta syftet med studien samt hur resultatet skulle presenteras. Inget företag skulle förekomma med namn eller på annat sätt identifieras utifrån det redovisade materialet. Detta var överraskande för några företag som menade att de gärna förekom med namn i studien. Tidigt i intervjun fick respondenterna även veta att de skulle få möjlighet att läsa och godkänna alla citat. Samtliga citat som presenteras i studien kopplas ihop
31
till respektive företags avkodade id. För att minska risken för att identifiering av företagen ska vara möjlig är därför beskrivningen av fallet i studien begränsad till att enbart presentera företagen nettoomsättning i en grov klassindelning och anslutningsstatus.
Det finns ett kritiskt förhållningssätt genom studien då anslutning till Science Based Targets initiativet kan utgöra ett sätt för företag förbättra sitt rykte och att det i praktiken inte betyder så mycket för företagets hållbarhetsarbete (så kallad ”green wash”). För att ta reda på hur det förhöll sig ställdes ett antal frågor i intervjun som handlade om ifall någon extern part följde upp arbetet efter att målen godkänts av initiativet samt hur och hur ofta utsläppen mäts och följdes upp. Lika så tillfrågades företagen om de själva bedömde att de skulle lyckas. Det var ett indirekt ifrågasättande av respondentens arbete liksom dennes företag vilket kan ha upplevt som något hotfullt. Samtidigt har företagen anslutit sig till initiativet för att efter objektiv granskning av utsläppsmålen åtnjuta fördelar av transparens. Varför de antas varit beredda på den typen av frågor. Ett företag uttryckte dock under intervjun att det inte finns några konsekvenser om man inte lyckas nå målen och att ingen i så fall skulle straffa dem. Det kan tyda på att
intervjupersonen kände sig synad.
3.4 Begränsningar i denna studie
Det finns en generell kritik mot kvalitativa metoder då de som forskningsmetod inte genererar samma möjlighet till generalisering som kvantitativa metoder (Bryman, 2016). I denna studie har därför ett antal designval gjorts för att stävja denna effekt. Studien bör också utvärderas utifrån överensstämmelse mellan den empiriska undersökningen och det teoretiserande åtagandet (Esaiasson, 2007).
Det finns ett antal felkällor i denna studie. Urvalsfel kan uppstå om det urval av företag som undersökts inte är representativa för intressepopulationen. I den här studien finns det en risk att de företag som tackade ja till att intervjuas är mer framgångsrika i sitt arbete än andra. En faktor som minskar risken att endast framgångsrika företag undersökts är att alla företag som tillfrågades erbjöds möjligheten att lämna förslag på hur staten skulle kunna underlätta deras arbete. Det borde ha uppmuntrat företag som av någon anledning inte är lika framgångsrika att delta i studien. Det finns ingen speciell anledning att misstänka att andra företag som arbetar med att minska utsläppen av växthusgaser men som inte har Science Based Targets har helt skilda motiv, arbetssätt och strategier samt upplever andra externa faktorer. Det finns däremot en risk att företagen som bidragit till empirin i denna studie i någon form skiljer sig från andra företag vilket i så fall minskar möjligheten att dra mer generella slutsatser.
Eventuella fel vid datainsamling kan ske om respondenten missuppfattar frågan. Bara en respondent bad om att ta del av intervjuguiden inför intervjun. Övriga respondenter fick svara på intervjufrågorna på rak arm. Fördelen med denna metod det var att minimera förarbetet för företagen och därmed öka sannolikheten för att de ville delta.
Fel vid databearbetning kan uppstå i tolkningen och kodningen av svar. Inspelning och transkriberingen av intervjuerna i denna studie minskar risken för detta. Samtidigt kan kodningen av resultatet till resultatkategorier i teorin alltid variera beroende av när forskaren
32
arbetar med momentet. I denna studie har resultatet och resultatkategorierna diskuterats mellan de två som deltog i intervjuerna samt med ytterligare en person som lyssnat på inspelningarna i efterhand för att stävja detta.
Den främsta anledningen till osäkerhet i denna studie är troligen osäkerheten i själva sakfrågan. Eftersom företagen är beroende av innovation och teknikutveckling kan spelplanen snabbt ändras. När ny teknik når marknaden kan förutsättningarna för den gröna omställningen ändras.
Validitet
Innehållsanalys och kodning i efterhand är tidskrävande och det finns en risk att resultatet blir skevt om kodningen inte görs konsekvent, vilket genererar mätfel som påverkar validiteten negativt. Som en del i att säkerställa trovärdigheten i resultatet valdes representativa citat ut för varje resultatkategori. Den här studien har använt sig av respondentvalidering där
intervjupersonerna fått läsa och godkänna dessa citat. I två fall ville respondenten göra marginella ändringar, snarare av karaktären att formulera talspråk till skriftspråk.
Respondentvalideringen i denna studie bidrar till att höja validiteten i resultatet (Bryman, 2016).
Objektiviteten i studien kan påverkas om forskaren påverkat studien genom egna åsikter. Forskaren var positivt överraskad över att få tillfället att intervjua företagen i denna studie och kan i det ha verkat uppmuntrande i intervjusituationen. Samtidigt fanns en hög medvetenhet om behovet att ställa kritiska frågor både om det praktiska arbetet, hur det mäts och följs upp men även om hur seriös valideringsprocessen genom initiativet varit för företagen. Medvetenheten om risken för ”green wash” har bidragit till att resultatet bör visa en rättvis bild.
Syftet med metoddesignen är att täcka så mycket som möjligt av de olika perspektiv som fallstudien kan tänkas generera. Genom att undersöka företag i både i tjänstesektorn,
tillverkningsindustrin och handeln ökar möjligheten att dra generella slutsatser av resultaten i studie. Det blir mer överförbart till den större intressepopulationen vilket stärker studiens externa validitet (Bryman, 2016).
Reliabilitet
Hur relevant det är att värdera reliabilitet i en kvalitativ studie diskuteras av Bryman (2016). Fenomenet är mycket nära knutet till kvantitativa studier och möjligheten att besvara en forskningsfråga och hypotes. Extern reliabilitet handlar om huruvida en undersökning kan replikeras och det är ofta svårt i kvalitativ forskning då det sociala sammanhanget ändras med tiden. Ett sätt att övergripande tänka på reliabilitet i kvalitativa studier görs genom att dela upp faktorer i externa och interna. Den externa reliabiliteten i denna studie påverkas mycket av aktualiteten och den uppmärksamhet som hållbarhetsfrågan har idag i Sverige. Dessutom sker teknikutveckling snabbs vilket kan kasta om slutsatserna som dra i denna studie.
33
För att säkerställa den interna reliabiliteten, det vill säga forskarens och forskningsdesignens påverkan på pålitligheten i resultatet gynnas studien av att granskas och stämmas av med andra (Bryman 2016). Den främsta styrkan i denna studie utgörs av upplägget där problemområdet och vilka frågor som var mest intressanta att ställa stämdes av med en den referensgrupp som fanns knuten till Tillväxtanalys pågående projekt. Gruppen bestod av representanter från hållbarhets- och företagsforskning, finansiella institut, myndigheter och intresseorganisationer. Utöver det har två analytiker vid Tillväxtanalys lämnat synpunkter och förslag på
intervjuguiden. Vid varje intervju var två intervjuare närvarande och ställde aktivt frågor och förde intervjun framåt med följdfrågor vilket gynnade djupet i svaren.
34
4 Resultat och analys
Studiens resultat presenteras i tre delar, en för respektive forskningsfråga med efterföljande analys. Först presenteras de motiv till arbetet som företagen uppger. Varför företagen anslutit sig till Science Based Targets initiativet är intressant eftersom det kan påverka de
tillvägagångssätt som företagen väljer i form av arbetssätt och strategier. Därefter presenteras hur företagen gör och planerar att göra för att nå målen. Avslutningsvis redovisas de externa faktorer som påverkar företagens arbete. De huvudsakliga insikterna från empirin presenteras under ett antal identifierade resultatkategorier.
4.1 Företagens motiv att anta Science Based Targets
Denna sammanställning utgör essensen i empirin som samlats för att besvara forskningsfråga: A. Vad är företagens motiv att arbeta med Scince Based Targets?
Företagen motiveras av ökad Trovärdighet, förbättrad Kommunikation, högre Affärsnytta och möjligheten att Leda utvecklingen.
Företagen anger ofta flera motiv till varför de antagit Science Based Targets. Alla företag menar dock är att det ger trovärdighet till deras arbete med att minska utsläppen av växthusgaser. Fem av sju företag menar att det underlättar kommunikationen med intressenter medan två uppger att arbetet är komplext att kommunicera oavsett. Affärsnytta genom effektivare
resursutnyttjande är ett motiv för sex företag. Sex av sju företag menar också att Science Based Targets initiativet är en viktig arena om man vill ligga i framkant och leda omställningen. Man resonerar om att ”visa ledarskap”. Några andra vanliga motiv är tillgång till finansiering i framtiden och att det är ett sätt att förebygga risker med lagstiftning som väntas på området. Några enstaka företag motiveras av att kunna attrahera och behålla personal.