Syftet med studien är att undersöka sociala mediers inflytande under demonstrationerna i Hong Kong 2019-2020, samt vad de politiska aktivisterna har för attityd gällande användandet av detta. Genom intervjuer med demonstrationsdeltagare syftar studien också till att undersöka om den ökade användningen av sociala medier har positiva och/eller negativa effekter? Genom analysen av tidigare forskning, teorier och genomförda intervjuer kan en sammanfattande slutsats genomföras där studiens tre frågeställningar kan besvaras.
1. Hur ofta, och på vilka sätt, används sociala medier av politiska aktivister för politiska ändamål under demonstrationerna i Hong Kong?
De politiska aktivisterna har gått från cirka två-tre timmars användning av sociala medier innan demonstrationerna till tio-elva timmars användning under demonstrationerna. Det besvarar uppsatsens första del av första frågeställning om hur ofta de använder sociala medier. Användningsteorin används som stöd då syftet med teorin är att försöka förklara nyttan av medier för individer, grupper och samhällen. Alla intervjudeltagare är överens om att den främsta användningen av sociala medier är knutet till information, vilket också är ett av behoven förklarat i Användningsteorin. De väljer aktivt att exponera sig för appar som Telegram, Instagram, Twitter och Facebook för att sprida information och hålla kontakt med varandra. Information från sociala medier och nyheter på tv och tidningar minns vissa av respondenterna extra mycket, detta gör att de kan triggas att fortsätta demonstrera. Svaren kan kopplas samman med instrumentell- och ritualiserad medieanvändningen, som är en del av Användningsteorin. Syftet med den delen av teorin är att för att se om det finns ett mönster där de aktivt väljer sina medier och innehållet på dem. Genom intervjuerna förstår vi att de aktivt väljer olika forum. Sociala medier har för andra blivit extra viktigt det senaste året och intresset för politik har blivit större genom användning av de olika forumen. P7 känner sig oskiljaktig från sociala medier eftersom det krävs att man tar del av det som skrivs för att hänga med under demonstrationerna. Ett gemensamt svar de har om hur de använder sociala medier är också att forumens hastighet underlättar organiseringen av mobiliseringsstrategier. De vet var alla demonstrationer ska äga rum genom utbytet av information. Det besvarar den andra delen av den första frågeställningen.
2. Vad har de politiska aktivisterna, under demonstrationerna i Hong Kong, för attityd gällande användandet av sociala medier?
Vad gäller den andra frågan kan man konstatera att de har smått olika attityder vad gäller användandet av sociala medier. I det stora hela har de trots allt liknande syn. En del är mer rädda än andra och har därför naturligt en mer försiktig attityd och inställning när de delar saker via sociala medier. Många av intervjupersonerna har förklarat att de helst använder sig av forum som Telegram för att dela starka åsikter, eftersom de kan vara anonyma där. På appar som Instagram och Twitter delar information, men med mindre känsliga åsikter och tankar. De flesta är överens om att detta måste göras för att sprida viktiga budskap under tiden som finns kvar av “ett land, två system”. Majoriteten av respondenterna har liknande attityder gällande användandet av sociala medier. De menar att det är viktigt att ha en sund relation till sociala medier eftersom de är rädd att polisen ska se vad som skrivs. Samtidigt vill de sprida viktig information om vad som händer i Hong Kong. De väljer därför medvetet vad de delar på olika forum.
3. Har den ökade användningen av sociala medier påvisat några positiva och/eller negativa effekter?
När det kommer till om den ökade användningen av sociala medier tillfört några positiva och/eller negativa effekter svarar de flesta även likt på denna frågeställning. Alla åtta respondenter svarade genomgripande att den främsta positiva effekten handlar om internets snabba hastighet. På en sekund kan information spridas till flera tusentals personer. P5 menar att en positiv effekter är sammanhållningen på sociala medier. P8 påpekar att diskussionerna som kan föras på väldigt kort tid gör att de bondar djupare med varandra. Även efter de fysiska demonstrationerna peppar aktivister varandra på olika forum, vilket är en positiv effekt. Negativa effekter som framkommit av användandet av sociala medier är bland annat beroende, press och överväldigande information. Genom analyskapitlet kan svaren tolkas lite annorlunda i jämförelse med Jan Van Dijks teori om nätverk- och informationssamhällen. Teorins mening med positiva effekter går hand i hand med intervjusvaren, medan de negativa effekterna inte riktigt gör det. En av teorins tolkning av en negativ effekt kan vara att unga personer kan ha svårt att skilja på privat och allmänt på sociala medier. De tar mer lättsamt på att lämna ut privata uppgifter. Intervjupersonerna håller inte med då de anser använda sig mycket av anonyma forum om de vill uttrycka åsikter om demonstrationerna. Andra negativa effekter är hanteringen av allt som sprids på sociala medier, vilket leder till att deras psyken sällan får vila. Vid vissa tillfällen delas mycket hemska och starka bilder och videos vilket ibland kan leda till
depression och nedstämdhet. Detta är negativa effekter som också Van Dijk presenterar i sin teori, vilket vi förstår intervjupersonerna känner igen sig i. En annan negativ effekt handlar om hur svårt det är att vara delaktig i demonstrationerna om man inte har tillgång till sociala medier. Det kan därmed konstateras att den ökade användningen av sociala medier påvisar både positiva- och negativa effekter.