Syftet med uppsatsen har varit att beskriva aktieägaravtal och systematisera bolagsrekvisiten samt analysera om aktieägaravtal uppfyller förutsättningarna för uppkomsten av enkelt bolag. Förekomsten av ett enkelt bolag förutsätter att det finns ett avtalsförhållande mellan två eller flera avtalsparter. Det krävs även att det föreligger ett för avtalsparterna gemensamt ändamål, och avtalsparterna ska dessutom vara förpliktigade att bidra till förverkligandet av det gemensamma ändamålet.161 Beträffande avtalet och avtalsparterna går det inte att tillhandahålla något allmängiltigt svar på frågan om ett bindande avtal föreligger mellan avtalsparterna i ett aktieägaravtal, utan varje aktieägaravtal måste bedömas enskilt. Bedömningen borde vanligtvis inte föranleda några mer komplicerade överväganden, och det borde vara tämligen enkelt att konstatera, om ett bindande avtal är för handen mellan avtalsparterna i ett aktieägaravtal.
Det finns inte någon allmängiltig metod för att fastställa, om ett gemensamt ändamål föreligger mellan avtalsparterna, utan samtliga relevanta omständigheter får beaktas vid bedömningen.162 Det gemensamma ändamålet beskrivs i allmänhet i termer av syfte och verksamhet.163 Syftet måste vara gemensamt för samtliga avtalsparter.164 Följaktligen måste det finnas en intressegemenskap mellan avtalsparterna.165 Det är intressegemenskapen som skiljer ett enkelt bolag från andra rättsförhållanden genom att avtalsparternas individuella handlande eller underlåtenhet inte enbart tillfredsställer den enskilda avtalspartens intressen utan samtliga avtalsparters intressen.166 Om avtalsparterna däremot har motstående intressen, finns det ingen intressegemenskap, och således inget gemensamt ändamål, trots att det kan föreligga en ömsesidig nytta med förekomsten av ett aktieägaravtal. Förutom förekomsten av ett gemensamt syfte och således en intressegemenskap kan ett vinstsyfte eller andra förmåner, som tillkommer samtliga avtalsparter i aktieägaravtalet eller ett förlust- ansvar, som är mera långtgående än det förlustansvar som följer av kapitaltillskottet vid aktieteckningen, vara omständigheter som talar för förekomsten av ett gemensamt ändamål mellan avtalsparterna i ett aktieägaravtal.
Det finns inte heller några tydliga riktlinjer för hur avtalsparterna ska bidra till förverkligandet av det gemensamma ändamålet.167 Förpliktelsen att verka för det gemensamma ändamålet kan fullgöras både genom ett aktivt handlande eller genom
161 Prop. 1979/80:143, s. 35.
162 Nial & Hemström, Handelsbolag och enkla bolag, s. 49 f.
163 Nial & Hemström, Handelsbolag och enkla bolag, s. 43., Giertz & Hemström, Handelsbolag, s. 18. 164 Nial & Hemström, Handelsbolag och enkla bolag, s. 45.
165 Dotevall, Samarbete i bolag, s. 24.
166 Nial & Hemström, Handelsbolag och enkla bolag, s. 46., Dotevall, Samarbete i bolag, s. 24. 167 Nial & Hemström, Handelsbolag och enkla bolag, s. 51., Dotevall, Samarbete i bolag, s. 26.
att avtalsparten underlåter eller tolererar ett visst handlande.168 Förpliktelsen att bidra till ändamålets förverkligande är inte särskilt omfattande, men någon form av bidrag måste ändå lämnas.169 Vid bedömningen av om avtalsparterna i ett aktieägaravtal har en förpliktelse att verka för det gemensamma ändamålet, är det således avtals- parternas handlande, underlåtenhet eller tolerans av ett visst handlande som ska beaktas.
Det föreligger ett gemensamt ändamål med införandet av utköps- och friköpsklausuler mellan avtalsparterna i ett aktieägaravtal. Syftet med utköps- och friköpsklausuler är att begränsa risker som är hänförliga till aktieinnehavet. Det ligger i samtliga avtalsparters intresse att eventuella framtida risker begränsas. Förekomsten av ett gemensamt ändamål med införandet av utköps- och friköpsklausuler är inte beroende av ägarkretsens utformning eller av vilka aktieägare som utgör avtalsparter i aktieägaravtalet. Förpliktelsen att verka för det gemensamma ändamålet tillfredsställs genom att avtalsparten aktiverar köp- respektive säljrätten.
Ett gemensamt ändamål är även för handen i förhållande till införandet av en drag along under förutsättning att samtliga aktieägare är avtalsparter i aktieägaravtalet. Om samtliga aktieägare inte utgör avtalsparter i aktieägaravtalet, är förekomsten av ett gemensamt ändamål mera osäkert. Syftet med införandet av en drag along är att tillfredsställa avtalsparternas vinstmaximerings- och realisationsintresse. Om tredje man inte har möjlighet att förvärva samtliga aktier, föreligger inte lika starka skäl som talar för att tredje man skulle vara villig att erlägga en premie i förhållande till det verkliga värdet av aktierna. Således förfelas syftet med införandet av en drag along, och intressegemenskapen urvattnas. Det är oklart om, och isåfall, var gränsen går för när ett gemensamt ändamål är för handen, om inte samtliga aktieägare är avtalsparter i aktieägaravtalet. Förpliktelsen att verka för det gemensamma ändamålet tillfredsställs genom att avtalsparten aktiverar medsäljsplikten.
Det föreligger inget gemensamt ändamål med införandet av en tag along mellan avtalsparterna i ett aktieägaravtal. Syftet med införandet av en tag along är att minska risken för inlåsning vilket förutsätter att majoritetsaktieägaren utgör avtalspart i aktieägaravtalet. Det är endast minoritetsaktieägaren som har ett intresse av att skydda sig mot risken för inlåsning. Någon intressegemenskap är således inte för handen mellan minoritets- och majoritetsaktieägaren, och något gemensamt ändamål med införandet av en tag along finns inte. Om det hade förelegat ett gemensamt ändamål, hade förpliktelsen att verka för det gemensamma ändamålet tillfredsställts genom att avtalsparten aktiverade medsäljsrätten.
Förekomsten av ett gemensamt ändamål med införandet av en aktörsbindning är beroende av ägarstrukturen i aktiebolaget eller vilka aktieägare som utgör avtalsparter
168 Nial & Hemström, Handelsbolag och enkla bolag, s. 52. 169 Dotevall, Samarbete i bolag, s. 26.
i aktieägaravtalet. Om både minoritets- och majoritetsaktieägarna utgör avtalsparter, föreligger inget gemensamt ändamål med införandet av aktörsbindningen. Majoritets- aktieägaren har alltid det bestämmande inflytandet vid beslut i aktiebolaget, och införandet av en aktörsbindning innebär att någon av avtalsparterna är tvungen att rösta på ett sätt som står i strid med det egna intresset. Om aktiebolaget är hälftenägt och ingen av avtalsparterna har det bestämmande inflytandet, medför införandet av en aktörsbindning ingen förändring av maktförhållandena, och införandet av en aktörs- bindning i syfte att binda t.ex. styrelse- eller bolagsstämmoordförandens utslagsröst för att undvika låsningar, är i samtliga avtalsparters intresse, och det föreligger således ett gemensamt ändamål. Om endast minoritetsaktieägare utgör avtalsparter i aktieägaravtalet, kan ett gemensamt ändamål också vara för handen i förhållande till införandet av en aktörsbindning, eftersom minoritetsaktieägarna har ett intresse av ökad insyn i och inflytande över aktiebolagets verksamhet. Om det bedöms finnas ett gemensamt ändamål mellan avtalsparterna i aktieägaravtalet, är förpliktelsen att verka för det gemensamma ändamålet tillfredsställd genom att avtalsparterna röstar i enlighet med avtalet.
Det föreligger inget gemensamt ändamål med införandet av en organbindning mellan minoritets- och majoritetsaktieägare som utgör avtalsparter i ett aktieägaravtal. Syftet med införandet av en organbindning är att förändra beslutsfattandet i aktiebolagets organ. Majoritetsaktieägaren har det bestämmande inflytandet över beslut i aktie- bolaget och någon intressegemenskap är således inte för handen. Detsamma gäller om endast minoritetsaktieägare utgör avtalsparter i aktieägaravtal. Om aktiebolaget är hälftenägt och ingen av avtalsparterna har det bestämmande inflytandet, måste avtals- parterna vara överens för att ett giltigt styrelse- eller bolagsstämmobeslut ska komma till stånd. Om någon av styrelseledamöterna är frånvarande eller är tvungen att avstå röstning på grund av jäv, kan avtalsparternas möjlighet att påverka beslutsfattandet påverkas. Införandet av en organbindning som medför en högre beslutsordning eller beslutsförhet kan fastställa aktiebolagets beslutsfattande i samtliga avtalsparters intresse. Det kan således föreligga ett gemensamt ändamål mellan avtalsparterna i hälftenägda aktiebolag, och förpliktelsen att verka för det gemensamma ändamålet är tillfredsställd genom att avtalsparterna tolererar de förändrade aktiebolagsrättsliga normerna.
Aktieägare som är avtalsparter i aktieägaravtal utgör ingen enhetlig sammanslutning, utan enskilda individer med olika intressen av sina aktieinnehav i aktiebolaget. Förekomsten av ett gemensamt ändamål är beroende av att det finns en intresse- gemenskap mellan avtalsparterna kring en övervägande del av avtalsinnehållet. Om avtalsinnehållet har förhandlats fram av avtalsparter med motstående intressen, finns det skälig anledning att anta att vissa avtalsklausuler endast har införts i några enskilda avtalsparters intresse, medan några andra avtalsklausuler har införts i andra avtalsparters intresse, i syfte att säkerställa de enskilda avtalsparternas intressen, och för samtliga avtalsparters ömsesidiga nytta. Om avtalsinnehållet har framförhandlats av avtalsparter med motstående intressen, finns det ingen intressegemenskap och
således inget gemensamt ändamål, trots att det föreligger en ömsesidig nytta med förekomsten av aktieägaravtalet.
I förhållande till de enskilda avtalsklausulerna framträder inget entydigt sakläge vid bedömningen av om det föreligger ett gemensamt ändamål mellan avtalsparterna i ett aktieägaravtal. Vissa av avtalsklausulerna är sådana där avtalsparterna har motstående intressen, där något gemensamt ändamål inte är för handen, och vissa av avtalsklausulerna är sådana där det föreligger en intressegemenskap mellan avtals- parterna, och där det således finns ett gemensamt ändamål. Förekomsten av ett gemensamt ändamål är i stor utsträckning beroende av ägarstrukturen i aktiebolaget eller vilka aktieägare som utgör avtalsparter i aktieägaravtalet. Aktieägaravtalet framstår därmed som ett avtal som är till ömsesidig nytta för avtalsparterna, men ett avtal där avtalsparterna kan sakna den nödvändiga intressegemenskap som utgör en förutsättning för förekomsten av ett gemensamt ändamål. Utgångspunkten bör således vara att det inte finns något gemensamt ändamål mellan avtalsparterna i ett aktieägaravtal.
Det föreligger däremot en förpliktelse att verka för det gemensamma ändamålet i förhållande till samtliga bindningar där det finns ett gemensamt ändamål, eller där det kan föreligga ett gemensamt ändamål mellan avtalsparterna i ett aktieägaravtal. Förpliktelsen att verka för det gemensamma ändamålet ska därmed betraktas som tillfredsställd, inte endast i förhållande till de enskilda avtalsklausulerna, utan även i förhållande till aktieägaravtalet betraktat som en helhet.
Uppfattningen att aktieägaravtal i allmänhet uppfyller bolagsrekvisiten och därmed är att betrakta som enkla bolag bör ändras, och utgångspunkten bör således vara att aktieägaravtal inte utgör enkla bolag. Det går trots detta inte att tillhandahålla ett allmängiltigt svar på frågan om aktieägaravtal utgör enkla bolag, utan varje aktieägaravtal måste bedömas enskilt.
Källförteckning
Litteratur
Arvidsson, Niklas, Aktieägaravtal: Särskilt om besluts- och överlåtelsebindningar, Thomson Reuters Professional AB, Stockholm, 2010 [cit. Arvidsson, Aktieägaravtal]. Arvidsson, Niklas, Aktieägaravtalet och dess rättsverkningar, Ny Juridik 4:10, s. 42 – 70 [cit. Arvidsson, Aktieägaravtalet och dess rättsverkningar].
Arvidsson, Niklas, Högsta domstolen och den aktiebolagsrättsliga
separationsprincipen, Juridisk Tidskrift 2011/12 Nr 1, s. 50 – 64, [cit. Arvidsson, Högsta domstolen och den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen].
Arvidsson, Niklas, Kommentarer med anledning av ett arbete om aktieägaravtal, Ny Juridik 4:11, s. 7 – 28 [cit. Arvidsson, Kommentarer med anledning av ett arbete om aktieägaravtal].
Bergström, Clas & Samuelsson, Per, Aktiebolagets grundproblem, 5 uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2015 [cit. Bergström & Samuelsson, Aktiebolagets
grundproblem].
Danelius, Johan & Ericson, Johannes, Tvångsinlösen av aktier och aktieägaravtal, Svensk Juristtidning, 2011, s. 857 – 872 [cit. Danelius & Ericson, Tvångsinlösen av aktier och aktieägaravtal].
Dotevall, Rolf, Samarbete i bolag: Om personbolag, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2005 [cit. Dotevall, Samarbete i bolag].
Giertz, Magdalena & Hemström, Carl, Handelsbolag – En lärobok,
LitteraturCompagniet AB, Stockholm, 2004 [cit. Giertz & Hemström, Handelsbolag]. Hellner, Jan, Aktiebolagsrätt och avtalsrätt, Gorton, Lars, Herre, Johnny, Nerep, Erik, Nordell, Per Jonas & Rosén, Jan (red.), Festskrift till Gunnar Karnell, Jure AB,
Stockholm, 1999, s. 257-277 [cit. Hellner, Aktiebolagsrätt och avtalsrätt].
Kansmark, Jan & Roos, Carl Martin, Aktieägaravtal, 2 uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 1994 [cit. Kansmark & Roos, Aktieägaravtal].
Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod, Korling, Fredric & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, Studentlitteratur AB, Lund, 2013, s. 21-45 [cit. Kleineman, Rättsdogmatisk metod].
Lindskog, Stefan, Aktieägaravtal – kommentarer med anledning av en avhandling, Svensk Juristtidning, 2011, s. 265-289 [cit. Lindskog, Aktieägaravtal].
Nerep, Erik, Aktiebolagsrättslig verkan av aktieägaravtal – särskilt om begränsningar i rätten till tvångsinlösen enligt ABL 22 kap., Gernandt, Johan, Kleineman, Jan & Lindskog, Stefan (red.), Festskrift till Torkel Gregow, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2010, s. 347-358 [cit. Nerep, Aktiebolagsrättslig verkan av aktieägaravtal].
Nial, Håkan & Hemström, Carl, Om handelsbolag och enkla bolag, 4 uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2008 [cit. Nial & Hemström, Handelsbolag och enkla bolag]. Ramberg, Christina, Aktieägaravtal i praktiken, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2011 [cit. Ramberg, Aktieägaravtal i praktiken].
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: Ämne, material, metod och argumentation, 2 uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2007 [cit. Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare].
Sandström, Torsten, Handelsbolag och enkla bolag: En lärobok, 7 uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2013 [cit. Sandström, Handelsbolag och enkla bolag]. Sandström, Torsten, Svensk aktiebolagsrätt, 5 uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2015 [cit. Sandström, Svensk aktiebolagsrätt].
Stattin, Daniel, Några anmärkningar om aktieägaravtal som rättsinstitut, Juridisk Tidskrift, 2011-12 s. 755 – 765 [cit. Stattin, Några anmärkningar om aktieägaravtal som rättsinstitut].
Strömholm, Stig, Rätt, rättskällor och rättstillämpning: En lärobok i allmän rättslära, 5 uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 1996 [cit. Strömholm, Rätt, rättskällor och rättstillämpning].
Svernlöv, Carl, rec. av Ramberg, Christina, Aktieägaravtal i praktiken, Juridisk Tidskrift 2011-12 s. 714 – 720 [cit. Svernlöv, rec. av Ramberg, Aktieägaravtal i praktiken].
Offentligt tryck
Prop. 2004/05:85 Ny aktiebolagslag.
Prop. 1992/93:137 om gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla bolag. Prop. 1979/80:143 med förslag till ny lagstiftning om handelsbolag m.m.