4. Aktieägaravtal och enkla bolag
4.1 Hur ska begreppet gemensamt ändamål tolkas i förhållande till
I doktrinen har det framhållits att det inte finns någon generellt utformad metod för att fastställa, om ett gemensamt ändamål föreligger mellan avtalsparterna, utan samtliga relevanta omständigheter får beaktas vid bedömningen.124 Samtliga omständigheter
som tidigare diskuterats i framställningen är sådana omständigheter som antingen talar för eller emot förekomsten av ett gemensamt ändamål, men samtliga omständlig- heter som diskuterats bör inte betraktas som relevanta, när frågan är om ett gemensamt ändamål är för handen mellan avtalsparterna i ett aktieägaravtal.
I doktrinen har det framförts att förekomsten av gemensamma tillgångar inte är ett krav för att ett gemensamt ändamål ska föreligga mellan avtalsparterna;125 en uppfattning i doktrinen som senare har bekräftats i rättsfallet NJA 1962 s. 359. Trots detta har det framhållits att förekomsten av gemensamma tillgångar är en omständighet som talar för att det finns ett gemensamt ändamål mellan avtalsparterna, och avsaknaden av gemensamma tillgångar är en omständighet som talar emot att det finns ett gemensamt ändamål mellan avtalsparterna.126 Eftersom de aktieägare som är avtalsparter i ett aktieägaravtal normalt sett äger sina aktier enskilt, förekommer det inga gemensamma tillgångar. Gemensamma tillgångar bör därmed inte betraktas som en relevant omständighet och bör således inte beaktas vid bedömningen av om ett gemensamt ändamål är för handen mellan avtalsparterna i ett aktieägaravtal.
I doktrinen har det även framhållits att avtalets benämning kan vara av betydelse för bedömningen av huruvida ett gemensamt ändamål föreligger mellan avtalsparterna. I doktrinen har det vidare framhållits att avtalets benämning inte bör betraktas som en avgörande omständighet vid bedömningen utan som en omständighet som endast får beaktas, om det vid en samlad bedömning av samtliga övriga omständigheter framstår som tveksamt, om ett gemensamt ändamål är för handen mellan avtalsparterna.127 I doktrinen används olika benämningar för de avtal genom vilka aktieägare avser att reglera sin samverkan. Ett enkelt bolag föreligger om bolagsrekvisiten i 1 kap. 3 § BL är uppfyllda. I enlighet med lagtextens ordalydelse krävs endast förekomsten av ett avtal. Bestämmelsen är tvingande, och några andra krav med avseende på avtalet föreskrivs inte. Det finns således inga formkrav, och avtalet kan uppstå muntligt eller
124 Nial & Hemström, Handelsbolag och enkla bolag, s. 49 f.
125 Nial & Hemström, Handelsbolag och enkla bolag, s. 48 f., Giertz & Hemström, Handelsbolag, s.
19., Ramberg, Aktieägaravtal i praktiken, s. 22 f.
126 Nial & Hemström, Handelsbolag och enkla bolag, s. 48 f., Ramberg, Aktieägaravtal i praktiken, s.
22 f., Jfr dock Giertz & Hemström, Handelsbolag, s. 19 f.
genom konkludent handlande.128 Att tillerkänna avtalets benämning någon betydelse vid bedömningen av om det finns något gemensamt ändamål mellan avtalsparterna, strider mot den tillämpning av 1 kap. 3 § BL som följer vid en logisk-grammatisk tolkning av stadgandet. Således är det även möjligt för ett avtal som har fått en annan benämning än bolagsavtal att utgöra ett enkelt bolag. Avtalets benämning bör därmed inte beaktas överhuvudtaget vid bedömningen av om ett gemensamt ändamål före- ligger mellan avtalsparterna.
I doktrinen har ett vinstsyfte tillsammans med en avtalad fördelning av eventuella vinstmedel framhållits som en omständighet som talar starkt för förekomsten av ett gemensamt ändamål mellan avtalsparterna. Vinstmedlen ska fördelas lika eller med avtalsparternas insatser som fördelningsgrund.129 Som tidigare framhållits äger avtalsparterna i ett aktieägaravtal normalt sett sina aktier enskilt, och några gemensamma tillgångar förekommer inte i ett aktieägaravtal. Aktieägaravtalet medför således inte att någon vinst skapas till fördelning mellan avtalsparterna. Om vinstsyftet och fördelningsgrunden tolkas restriktivt, omfattas endast den situationen då gemensamma tillgångar föreligger mellan avtalsparterna. Om vinstsyftet och fördelningsgrunden istället tolkas extensivt till att omfatta t.ex. avtal som underlättar för avtalsparterna att avyttra sina aktier där vinsten vid avyttringen av aktieinnehavet fördelas i förhållande till aktieägarnas aktieinnehav, så skulle omständigheten även kunna vara tillämplig vid bedömningen av om ett gemensamt ändamål är för handen mellan avtalsparterna i ett aktieägaravtal. För en extensiv tolkning av vinstsyftet och fördelningsgrunden talar även den omständigheten att förmåner används som en subsidiär omständighet vid avsaknad av ett utpräglat vinstsyfte, och ett gemensamt ändamål kan således föreligga under förutsättning att förmånerna kommer samtliga avtalsparter tillgodo.
I doktrinen har även förlustansvar framhållits som en omständighet som talar för att ett gemensamt ändamål föreligger mellan avtalsparterna, medan avsaknaden av ett förlustansvar talar emot förekomsten av ett gemensamt ändamål.130 Aktieägarna äger sina aktier enskilt, och det finns inga gemensamma tillgångar. Aktieägaravtalet medför således inte att det skapas någon vinst eller att det uppstår någon förlust, och något förlustansvar kan således inte vara för handen om omständigheten tolkas restriktivt. Däremot utgör det kapitaltillskott, som aktieägaren har tillskjutit aktiebolaget i samband med aktieteckningen, det egna kapital i vilket en eventuell framtida förlust i aktiebolagets verksamhet ska täckas. Det kan således föreligga ett förlustansvar, dock ett förlustansvar som är begränsat till kapitaltillskottet, om omständigheten tolkas extensivt. Avsaknaden av ett krav på gemensamma tillgångar för förekomsten av ett gemensamt ändamål talar för en extensiv tolkning av
128 Sandström, Handelsbolag och enkla bolag, s. 22., Giertz & Hemström, Handelsbolag, s. 17. 129 Nial & Hemström, Handelsbolag och enkla bolag, s. 45., Dotevall, Samarbete i bolag, s. 24., Jfr
Giertz & Hemström, Handelsbolag, s. 18.
130 Nial & Hemström, Handelsbolag och enkla bolag, s. 47., Dotevall, Samarbete i bolag, s. 24., Jfr
förlustansvaret. Om det således bedöms föreligga ett förlustansvar, är förlustansvaret oberoende av avtalsinnehållet, och det kan därmed ifrågasättas, om det är en relevant omständighet i förhållande till aktieägaravtal. I doktrinen har det framhållits att förekomsten av ett bolagsförhållande medför en kontroll- och medbestämmanderätt, och att endast en kontroll- och medbestämmanderätt som är mer långtgående än vad som stadgas i BL bör beaktas vid bedömningen.131 Detta talar i riktning för att endast ett mer långtgående förlustansvar än ett förlustansvar, som är begränsat till kapitaltillskottet, skulle kunna tala för förekomsten av ett gemensamt ändamål i förhållande till aktieägaravtal.
Som tidigare framhållits brukar det gemensamma ändamålet beskrivas i termer av syfte och verksamhet.132 I doktrinen har det även framhållits att syftet måste vara gemensamt för samtliga avtalsparter.133 Således måste det föreligga en intresse- gemenskap mellan avtalsparterna.134 I doktrinen har det vidare framhållits att intressegemenskapen, där avtalsparternas individuella handlande eller underlåtenhet inte endast tillgodoser den enskilda avtalspartens intressen, utan samtliga avtalsparters intressen, är det som särskiljer ett enkelt bolag från andra avtalsförhållanden.135 Även
den motsatta uppfattningen har framförts i doktrinen dvs. att det finns en intresse- gemenskap mellan avtalsparterna vid alla typer av konsensualavtal.136
Den intressegemenskap som erfordras för förekomsten av ett gemensamt ändamål kan exemplifieras med två bönder som gemensamt äger en åker. Den ena bonden plöjer åkern, medan den andra bonden harvar åkern. De två böndernas individuella handlande tillgodoser inte endast den enskilda bondens intresse av en god skörd, utan böndernas gemensamma intresse av en god skörd, och ett gemensamt ändamål föreligger således mellan bönderna. Det motsatta förhållandet är för handen vid t.ex. köp- eller hyresavtal där avtalsförhållandet är till ömsesidig nytta för samtliga avtalsparter, men där det finns motstående intressen mellan avtalsparterna, och ett ensidigt handlande av någon av avtalsparterna inte tillgodoser något gemensamt intresse. Köp- eller hyresavtal har karaktären av utväxling av prestationer, och eftersom syftet måste vara gemensamt för samtliga avtalsparter och intresse- gemenskapen ligger däri att den ena avtalspartens handlingar gynnar samtliga avtalsparters, föreligger inget gemensamt ändamål mellan avtalsparterna vid alla typer av konsensualavtal.
Daniel Stattin har framhållit en objektiv bedömning av det gemensamma ändamålet med hänvisning till att aktieägaravtal i allmänhet har ingåtts med avsikt att bestå över lång tid. Den långa varaktigheten medför dels att förhållandena kan förändras, dels att
131 Giertz & Hemström, Handelsbolag, s. 20.
132 Nial & Hemström, Handelsbolag och enkla bolag, s. 43., Giertz & Hemström, Handelsbolag, s. 18. 133 Nial & Hemström, Handelsbolag och enkla bolag, s. 45.
134 Dotevall, Samarbete i bolag, s. 24.
135 Nial & Hemström, Handelsbolag och enkla bolag, s. 46., Dotevall, Samarbete i bolag, s. 24. 136 Ramberg, Aktieägaravtal i praktiken, s. 18 ff.
kollektivet av aktieägare som utgör avtalsparter i aktieägaravtalet kan förändras. Stattin menar att detta talar emot att tillmäta avtalsparternas subjektiva intentioner med aktieägaravtalet och avtalsinnehållet någon betydelse.137
Objektivt föreligger det alltid någon form av gemensamt ändamål mellan avtalsparterna i ett konsensualavtal, oavsett om det är ett köp- eller hyresavtal eller ett aktieägaravtal. Avtalsparterna i ett köp- eller hyresavtal vill att avtalet kommer till stånd, och avtalsparterna i aktieägaravtalet vill reglera sin samverkan, men det gemensamma ändamålet är uttunnat, och uppfattningen att det finns ett gemensamt ändamål är närmast illusorisk. En objektiv bedömning av avtalsinnehållet frångår dessutom allmänna avtalsrättsliga tolkningsprinciper, där avtalsparternas intentioner i allmänhet tillmäts betydelse, en omständighet som även har framhållits av Stattin.138 En objektiv bedömning av avtalsinnehållet frångår även den bedömning som har framhållits i den bolagsrättsliga doktrinen, där det måste föreligga ett gemensamt syfte, och därmed en intressegemenskap mellan avtalsparterna i aktieägaravtal. Stattins uppfattning saknar därmed nödvändigt stöd i rättskällorna.
Syfte, verksamhet och intressegemenskap tillsammans med förekomsten av ett vinstsyfte eller andra förmåner, som tillkommer samtliga avtalsparter eller ett förlustansvar, som är mera långtgående än det kapitaltillskott som aktieägaren har tillskjutit aktiebolaget i samband med aktieteckningen, blir därmed de avgörande omständigheterna vid bedömningen, om ett gemensamt ändamål är för handen mellan avtalsparterna i ett aktieägaravtal.
I den fortsatta analysen av frågan om det föreligger ett gemensamt ändamål mellan avtalsparterna i ett aktieägaravtal, kommer de enskilda bindningarna som tidigare har behandlats i framställningen att först analyseras självständigt, för att sedan analyseras tillsammans som en helhet för att bedöma, om det finns ett gemensamt ändamål för aktieägaravtal betraktat som en helhet.
4.1.1 Utköps- och friköpsklausuler i förhållande till gemensamt ändamål
Utköpsklausulerna används ofta i syfte att reglera exempelvis avtalsparts avsikt att frånträda aktieägaravtalet, upphörande av på avtal grundade rättsförhållanden mellan avtalspart och aktiebolaget eller avtalsparts framtida död eller eventuella konkurs. Friköpsklausuler används ofta för att hantera uppkomsten av en situation då särskilda på förhand angivna meningsmotsättningar gör ett fortsatt samarbete mellan avtals- parterna omöjligt.139
137 Stattin, Några anmärkningar om aktieägaravtal som rättsinstitut, s. 758. 138 Stattin, Några anmärkningar om aktieägaravtal som rättsinstitut, s. 758. 139 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 157.
Syftet med införandet av utköps- och friköpsklausuler är således att minska risken med aktieinnehavet. För att förverkliga syftet med införandet av utköps- och friköpsklausuler föreligger avtalade rättigheter och skyldigheter för avtalsparterna att överlåta och förvärva aktier. Samtliga avtalsparter har ett intresse av att eventuella framtida risker regleras, och det föreligger således ett gemensamt ändamål mellan avtalsparterna. Det är fördelaktigt om samtliga aktieägare utgör avtalsparter i aktieägaravtalet, eftersom de risker som är hänförliga till aktieinnehavet kan begränsas i större utsträckning. Emellertid utgör det inte en nödvändig förutsättning för förekomsten av ett gemensamt ändamål, eftersom riskerna trots allt begränsas i någon utsträckning oberoende av om samtliga aktieägare utgör avtalsparter.
4.1.2 Drag along-klausuler i förhållande till gemensamt ändamål
Syftet med användningen av en drag along är att den aktieägare, som avser att sälja sina aktier, har större möjlighet att realisera sitt aktieinnehav och möjlighet till en högre försäljningslikvid och därigenom avkastning, då tredje man kan ha ett intresse av att förvärva samtliga aktier.140 Syftet med införandet av en drag along är således att tillgodose avtalsparternas vinstmaximerings- och realisationsintresse. För att förverkliga syftet med införandet av en drag along har den aktieägare som avser att sälja sina aktier till tredje man en möjlighet att förpliktiga övriga aktieägare att sälja sina aktier till tredje man.141 Eftersom handlandet av den aktieägare som åberopar medsäljsplikten även främjar övriga aktieägares intressen, så föreligger en intresse- gemenskap mellan avtalsparterna. Emellertid är intressegemenskapen beroende av vilka som utgör avtalsparter i aktieägaravtalet. Om endast minoritetsaktieägare utgör avtalsparter i aktieägaravtalet, finns det inget intresse för tredje man att endast köpa minoritetens aktier till en premiumvärdering; syftet med införandet av en drag along förfelas, och någon intressegemenskap finns således inte mellan avtalsparterna. En intressegemenskap är för handen, om samtliga aktieägare utgör avtalsparter, men det är däremot oklart om, och isåfall, var gränsen går för när ett gemensamt ändamål kan föreligga, om inte samtliga aktieägare är avtalsparter i aktieägaravtalet.
4.1.3 Tag along-klausuler i förhållande till gemensamt ändamål
Syftet med användningen av en tag along är att aktieägare inte ska bli inlåsta med ett aktieinnehav, som är så litet att de inte har möjlighet att påverka bolagets förvaltning och med en försämrad möjlighet att sälja sina aktier.142 Syftet med införandet av en tag along är således att minska risken för inlåsningen med en försämrad insyn i och inflytande över verksamheten. För att förverkliga syftet med införandet av en tag along har den aktieägare, som avser att sälja sina aktier till tredje man, en förpliktelse
140 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 157.
141 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 159 f., Ramberg, Aktieägaravtal i praktiken, s. 103 f. 142 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 159 f.
att tillförsäkra att även övriga aktieägare kan sälja sina aktier till tredje man.143 Det föreligger ingen risk för inlåsning i ett aktiebolag med en stor ägarkrets där ingen enskild aktieägare har det bestämmande inflytandet över aktiebolaget. Risken för inlåsning är endast för handen, när det finns en majoritetsaktieägare som har det bestämmande inflytandet över aktiebolaget. Möjligheten att förverkliga syftet med införandet av en tag along är beroende av att majoritetsaktieägaren utgör avtalspart i aktieägaravtalet. Emellertid finns det aldrig någon intressegemenskap mellan minoritets- och majoritetsaktieägaren, eftersom möjligheten att skydda sig mot risken för inlåsning endast är av intresse för minoritetsaktieägarna. Något gemensamt ändamål med införandet av en tag along föreligger således inte mellan avtalsparterna i ett aktieägaravtal.
4.1.4 Aktörsbindningar i förhållande till gemensamt ändamål
Aktörsbindningar begränsar aktörernas befogenhet att fritt rösta och därigenom påverka vilket beslut som ska fattas i det organ som aktörens rösträtt hänförs till.144 Syftet med införandet av en aktörsbindning är att fastställa aktiebolagets framtida beslutsfattande i något avseende.145 Syftet förverkligas genom att aktören röstar i enlighet med de riktlinjer som har föreskrivits i aktieägaravtalet. Införandet av en aktörsbindning i ett aktieägaravtal medför att maktförhållandena i aktiebolaget förändras genom att någon av avtalsparterna har möjlighet att förpliktiga de andra avtalsparterna att rösta i enlighet med dennes vilja. Om både minoritets- och majoritetsaktieägarna är avtalsparter i aktieägaravtalet, föreligger aldrig någon intressegemenskap mellan avtalsparterna, eftersom majoritetsägaren i enlighet med majoritetsprincipen alltid har det bestämmande inflytande vid beslut i aktiebolaget. Införandet av en aktörsbindning innebär således alltid att någon av avtalsparterna är tvungen att avstå från att rösta på ett sätt som främjar det egna intresset. Om aktiebolaget ägs till hälften var av två aktieägare, där ingen av avtalsparterna har det bestämmande inflytandet över aktiebolaget, medför införandet av en aktörsbindning inte någon förskjutning av maktförhållandena för någon av avtalsparterna. Införandet av en aktörsbindning i syfte att binda styrelse- eller bolagsstämmoordförandens utslagsröst, när det föreligger lika röstetal vid styrelse- eller bolagsstämmobeslut, är i båda avtalsparters intresse för att undvika låsningar, och ett gemensamt ändamål kan således vara för handen i hälftenägda aktiebolag. Om endast minoritetsaktieägare utgör avtalsparter i aktieägaravtalet, kan det också föreligga ett gemensamt intresse, då samtliga avtalsparter har ett intresse av ökad insyn i och inflytande över verksamheten eller skydd mot försämrad förmögenhetsställning. Förekomsten av ett gemensamt ändamål med införandet av en aktörsbindning är således beroende av ägarstrukturen i aktiebolaget, eller vilka aktieägare som utgör avtalsparter i aktie- ägaravtalet.
143 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 159 f., Ramberg, Aktieägaravtal i praktiken, s. 103 f. 144 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 134.
4.1.5 Organbindningar i förhållande till gemensamt ändamål
Syftet med införandet av organbindningar är att fastställa aktiebolagets framtida beslutsfattande genom att binda organens befogenhet. 146 Organbindningarnas utformning åsyftar, till skillnad från aktörsbindningar, att förändra aktiebolagsrättsliga föreskrifter.147 Som tidigare framhållits i framställningen, åstadkommer inte organ- bindningar någon aktiebolagsrättslig verkan i enlighet med den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen.148 Trots att de inte åstadkommer några aktiebolagsrättsliga
verkningar, så ska organbindningarna tolkas i enlighet med den gemensamma partsavsikten på ett sådant sätt att det uppstår en skyldighet för avtalsparterna att verka för beslut som överensstämmer med avtalsvillkoren.149 Om både minoritets- och majoritetsaktieägarna är avtalsparter i aktieägaravtalet, föreligger aldrig någon intressegemenskap beträffande införandet av en organbindning. Eftersom majoritets- aktieägaren har det bestämmande inflytandet över aktiebolagets verksamhet, innebär införandet av en organbindning en förändring av maktförhållandena som majoritets- aktieägaren inte har något intresse av. Införandet av en organbindning är dessutom beroende av att majoritetsaktieägaren är avtalspart i aktieägaravtalet. Om endast minoritetsaktieägare utgör avtalsparter, kommer någon organbindning inte att införas i aktieägaravtalet, eftersom majoritetsaktieägaren har det bestämmande inflytandet över aktiebolaget. Syftet förfelas och det finns således aldrig något gemensamt ändamål mellan avtalsparterna om endast minoritetsaktieägare utgör avtalsparter i ett aktieägaravtal. Om aktiebolaget ägs till hälften var av två aktieägare har ingen av avtalsparterna det bestämmande inflytandet över aktiebolaget vilket innebär att avtalsparterna alltid måste vara överens för att ett giltigt bolagsstämmobeslut ska komma till stånd. Det finns således ingen anledning att införa en högre beslutsordning än majoritet för bolagsstämmobeslut eftersom det redan de facto finns en sådan beslutsordning. Trots att det föreligger ett högre krav än majoritet, kan det i förhållande till styrelsebeslut vara aktuellt att införa en organbindning. Styrelse- ledamöter kan vara frånvarande eller tvungna att avstå röstning på grund av jäv, vilket kan medföra att avtalsparterna inte har samma möjlighet att påverka beslutsfattandet i aktiebolaget. Införandet av en organbindning som t.ex. föreskriver att samtliga styrelseledamöter ska vara närvarande för att ett giltigt styrelsebeslut ska komma till stånd kan således fastställa aktiebolagets beslutsfattande i samtliga avtalsparters intresse. Det kan således föreligga ett gemensamt ändamål med införandet av en organbindning i ett hälftenägt aktiebolag.
146 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 145 ff.
147 Arvidsson, Aktieägaravtalet och dess rättsverkningar, s. 48 148 Ramberg, Aktieägaravtalet i praktiken, s. 91 f.