Ett av uppsatsens syften har varit att redogöra för de beskattningshinder kommissionen har kartlagt genom olika undersökningar. Denna redogörelse framställs i avsnitt 3 i uppsatsen.
Jag anser att de beskattningshinder som har presenterats kan åtgärdas via andra, mindre ingripande, åtgärder på medlemsstatsnivå i kombination med redan befintlig EU-rätt.
Ett annat syfte med uppsatsen har varit att utreda frågan om en gemensam skattebas är rätt åtgärd för att överkomma beskattningshinder på den inre marknaden. Detta diskuteras under avsnitt 6.1. EU-kommissionens definition av ett beskattningshinder är vag och att anta ett direktiv som dels syftar till att åtgärda ett så kallat beskattningshinder tycker jag att det bör diskuteras mer djupgående vad ett beskattningshinder faktiskt är.
En annan fråga som uppsatsen avser att belysa är vad det finns för skillnader mellan de olika förslagen från 2011 och 2016. Detta behandlas under avsnitt 5 i uppsatsen. Skillnaderna mellan 2016-års förslag och 2011-års förslag är inte stora. Den största skillnaden är att 2016-års förslag är uppdelat i två förslag och konstruerat att antas i två steg och att det för vissa företag enligt 2016-års förslag skulle föreligga en obligatorisk tillämpning.
Definitionen av ett fast driftställe har även uppdaterats. Likaså har beräkningen av skattebasen uppdaterats genom att inkludera regler om ränteavdragsbegräsning och vad som konstituerar en beskattningsbar inkomst. Eftersom skillnaderna inte är stora tror inte jag att 2016-års direktivförslag kommer få bättre genomslagskraft än 2011-års direktivförslag. Jag tycker att kommissionen borde ha tagit fram nya regler som inte är lika ingripande på medlemsstaternas suveräna beslutandeområde.
Denna uppsats avser också att besvara om 2016-års direktivförslag kan vara en åtgärd mot skatteflykt inom EU. Skatteflyktsstrategierna enligt BEPS framförs i avsnitt 2.2 och de som är inkluderade i 2016-års direktivförslag i avsnitt 5.3.5 i uppsatsen. Jag för sedan en diskussion i avsnitt 6.2 kring hur 2016-års direktivförslag kan vara en åtgärd mot skatteundandragande. Jag har kommit fram till att 2016-års direktivförslag kan vara en effektiv åtgärd mot skatteundandragande inom EU. Jag ifrågasätter däremot om 2016-års direktivförslag är en nödvändig åtgärd på grund av det omfattande arbetet med BEPS, vilket både alla medlemsstater och EU är delaktiga i. EU har även nyligen antagit direktivet om
skatteundandragande som syftar till att motverka skatteflykt inom EU. Av den anledning anser jag att 2016-års direktivförslag inte är nödvändig som åtgärd mot skatteflykt.
Den sista frågan uppsatsen syftar till att besvara är om 2016-års direktiv förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen. För att diskutera denna fråga har jag i avsnitt 4 förklarat subsidiaritetsprincipens innebörd och övergripande studerat EU-domstolens tillämpning av principen. På grund av avsaknaden av vägledande praxis om hur subsidiaritetsprincipen ska tillämpas och tolkas är det svårt att svara på frågan om 2016-års direktivförslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom det inte riktigt står klart hur denna princip ska tolka.
Det är troligt att EU-domstolen skulle bedöma att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom en del av nuvarande praxis på område har visat att kraven för att uppfylla principen ställs lågt. Direktbeskattning är ett område som tillfaller varje medlemsstats suveräna beslutandemakt och endast av denna anledningen tycker jag att 2016-års direktivförslag bör anses vara oförenligt med subsidiaritetsprincipen.
Omständigheten att vissa av de problem förslaget avser att angripa skulle kunna åtgärdas på nationell nivå tycker jag också talar för att förslaget inte kan anses förenligt med subsidiaritetsprincipen.288
Jag vill slutligen framhålla att denna uppsats belyser svårigheterna med att införa harmoniserade regler på direktbeskattningens område inom EU. Jag tycker att det är av stor vikt att anta regler som motverkar skatteundandragande eftersom det inte kan anses vara rimligt att var och en av medlemsstaternas invånare åläggs en tyngre skattebörda på grund av att stora företag inte betalar den skatt de rätteligen ska efter de regler som finns. Jag tycker också att det är av stor vikt att anta regler som förenklar utövandet av de grundläggande fri- och rättigheterna på den inre marknaden.
Däremot anser jag att 2016-års direktivförslag inte är en lämplig åtgärd inom EU. Jag tycker att 2016-års direktivförslag skulle vara lämpligare för till exempel USA där det finns olika delstater. USA har redan regler som till stor del liknar direktivförslaget. Jag tror att anledningen till att den modell fungerar i USA är för att systemet inte harmoniserar olika länders beskattningssystem utan olika delstaters beskattningssystem. Det är viktigt att EU inte går utöver den tilldelade befogenhet de har enligt fördragen. Detta kan resultera i att
288 För att besvara denna fråga krävs en mer omfattande undersökning än vad som varit möjligt inom ramen för denna uppsats.
medlemsstater väljer att gå ur unionen, vilket även bekräftats i och med Brexit. Att ett sådant unikt mellanstatligt samarbete som EU är skulle kollapsa på grund av att EU-kommissionen äventyrar sin befogenhet skulle jag anse vara mycket beklagligt. Därför är det av vikt att medlemsstaterna bibehåller sin suveräna beslutandemakt inom de områden de åtnjuter denna. Problemen EU-kommissionen lyft fram kräver en lösning men jag tycker inte att 2016-års direktivförslag är den rätta lösningen.