Texterna visade sammanfattningsvis att ett punktuellt perspektiv var dominerande.
Konsekvenserna av dessa är att fokus ligger på barnens brister och svårigheter. Följderna blir att barnens identitet formas i en riktning där detta fokus blir till en del av barnets självbild och identitet, vilket kan begränsa barnets möjligheter att utveckla och träna sina kompetenser. Vidare konstruerades ur det punktuella perspektiv ytterligare underdiskurser som illustrerade hur barns behov, beteende och brister jämfördes mot en normalitet som normgivare. Den fråga man kan ställa sig är, vem det är som avgör vad som är ett ”normalt” barn och som barn i behov av stöd jämförs med.
Vidare framkom att blicken på barn i behov av särskilt stöd varierar beroende på vilka kontexter den befinner sig i och vem som ser dem. Ett alternativ för vidare forskning skulle kunna vara att just titta närmare på om samtal mellan pedagoger och föräldrar formar barn i behov av stöd och hur.
Von Wright (2000, 2002) lyfte fram ett relationellt perspektiv som inbjuder ett annat
förhållningssätt än det punktuella perspektivet. Med det relationella perspektivet är barnet inte längre knutet till sina svårigheter. Detta perspektiv bortser också från förväntningar på att försöka förklara barnets beteende. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskaper om hur barn i behov av särskilt stöd konstrueras i förskolan. Intentionen är att bidra med en fördjupad förståelse av vilka identitetserbjudanden som framträder i utredningar och samtal om barn i behov av särskilt stöd. Det relationella perspektivet vill jag därmed lyfta fram som ett
förhållningssätt som istället lägger blicken på relationer mellan alla deltagare i verksamheten. Denna blick leder också till att pedagogen därmed också blir mer delaktig i barnets behov. Emilsson (2008) bidrar med nycklar för att låsa upp maktobalansen mellan vuxna och barn. Börjesson (2003) menar att alla forskare utgår ifrån något perspektiv. Mitt ”bottom–line- argument är att i min roll som specialpedagog försöka möta barnen som finns i verksamheten. Där menar jag att det relationella perspektivet tillsammans med Emilssons (2008) nycklar kan öppna upp och utmana det individfokus som under många år varit dominerande i
förskoleverksamheten.
I inledningen på min uppsats skrev jag att livet handlar om möten och att vi som vuxna innehar makt att definiera de barn vi möter. Denna makt där barn i behov av särskilt stöd definieras som ”syndabockar” bör kritiskt granskas samt diskuteras inom förskolan som
52
verksamhet. Avslutningsvis så har arbetet med denna studie gett mig många insikter och tankar. Jag hoppas även att denna studie har bidragit till tankar hos läsaren, vilket jag ser som ett av studiens övergripande värde.
53
Referenser
Backman, Jarl (1998): Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Berg-Nielsen, Turid Suzanne Solheim, Elisabet, Belsky, Jay Wichstrom, Lars (2010): Preschoolers’ Psychosocial Problems: In the Eyes of the Beholder? Adding Teacher
Characteristics as Determinants of Discrepant Parent–Teacher Reports. Child Psychiatry
Hum Dev (2012) 43:393–413.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2005): Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Bladini, Kerstin (2004): Handledning som rum och för reflektion – En studie av
specialpedagogers handledningssamtal. Institutionen för utbildningsvetenskap, Avdelningen
för pedagogik, Karlstad Universitet. [Kan hämtas från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1810]
Bolander, Eva & Fejes, Andreas (2009): Diskursanalys. I Fejes Andreas & Robert Thornberg red: s 81-104. Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Burr, Vivien (2003): Social constructionism. London: Routledge.
Börjesson, Mats (2003): Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (2007): Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber. Börjesson, Mats & Rehn, Alf (2009): Makt. Malmö: Liber.
Emilsson, Anette: (2008): Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga
kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Humanvetenskapliga
institutionen, Göteborg Universitet, Göteborg studies in educational sciences, 268. Foucault, Michel (2002): Vetandets arkeologi. Smedjebacken: Fälth & Hässler. Foucault, Michel (2008): Diskursernas Kamp. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag. Iversen, Clara (2011): Judith Butler: Makt och performativitet. I Lindblom, Jonas & Jonas, Stier red: s 231-249. Det socialpsykologiska perspektivet. Lund: Studentlitteratur.
54
Lutz, Kristian (2009): Kategoriseringar av barn i förskoleåldern. Styrning & administrativa
processer. Malmö: Holmbergs, Malmö studies in educational sciences, 44.
Markström, Ann-Marie (2005): Förskolan som normaliseringspraktik. En etnografisk studie. Linköping: Linköping Universitet, Studies in Pedagogic Practices, 1.
Palla, Linda (2011): Med blicken på barnet. Om olikheter inom förskolan som diskursiv
praktik. Malmö: Holmbergs, Malmö studies in educational sciences, 63.
Repstad, Pål (2007): Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:800 Skollagen.
Sommers, Dion (1997): Barndomspsykologi, Utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Runa förlag.
Thelander, Maria (2012): Om fostran i förskoleklass. Malmö: Holmbergs, Malmö studies in educational sciences, 26.
Thunman, Elin & Petterson, Marcus (2011): George Herbert Mead och motståndet. I Lindblom, Jonas & Jonas, Stier red: s 47-70. Det socialpsykologiska perspektivet. Lund: Studentlitteratur.
Vallberg Roth, Ann-Christine (2010): Perspektiv på barndom och barns lärande. En
kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. Stockholm:
Skolverket.
Vetenskapsrådet (1990): Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2011): God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
von Wright, Moira (2000): Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av GH Meads teori
om människors intersubjektivitet. Göteborg: Daidalos.
von Wright Moira (2002): Att arbeta med särskilt stöd några perspektiv. Stockholm: Skolverket [Kan hämtas ifrån http://www.skolverket.se].
55
Wrangsjö, Björn (2006): Kliniska synpunkter på identitetsutveckling. I red Frisén, Ann & Hwang, Philip s 126- 148. Ungdomar och identitet. Natur och kultur.
Bilaga 1
Till er som kommer att delta i min studie!
Jag heter Kristina Nilsson och läser min sista termin på specialpedagogprogrammet i Örebro och ska nu under vårterminen skriva min D-uppsats. Jag är intresserad av talet om barn i behov av särskilt stöd och vill därför titta närmare på vilka begrepp pedagoger och
specialpedagoger använder sig av vid samtal. Jag vill även titta på dokumentation om barn såsom kartläggning och handlingsplaner med mera. Mitt syfte med uppsatsen är att ta reda på vad förskolan har för identitetserbjudanden för barn i behov av särskilt stöd. Min intention med studien är att få en djupare insikt i om vilka dessa definitioner är och varför just de definitionerna används.
Därför önskar jag att få ert samtycke till att få delta på dessa samtal och under samtalets gång även få spela in samtalet. Jag önskar även få ert samtycke att få tillgång till de textdokument som nämnts ovan.
Ingen annan än jag kommer att lyssna på det som spelats in. Ingen annan kommer att få tillgång till de dokument som jag analyserar. Jag kommer att förvara ljudfilen på en säker plats och den kommer sedan att raderas när uppsatsen slutförts och godkänts. De dokument jag använt mig av kommer också förvaras på en säker plats och efter att uppsatsen slutförts och godkänts kommer dessa att makuleras. I resultatet av undersökningen kommer också kommun, förskola, barn och alla deltagande att vara anonyma. Jag kommer att utgå ifrån dessa frågeställningar när jag tittar på materialet:
1. Hur definieras ett barn i behov av särskilt stöd?
2. Hur beskrivs barnens behov, beteende och svårigheter i utredningarna?
3. Vilka identitetserbjudanden framträder i utredningar och samtal om barn i behov av stöd?
Om du har några frågor är du välkommen att hör av dig till mig! Vänliga hälsningar Kristina Nilsson