Denna studie har belyst hur det pedagogiska ledarskapet uppfattas av lärare, vilka hinder som kan finnas i utförandet och vilka möjligheter som finns för att utveckla sitt ledarskap. Studien är liten och man kan omöjligt säga om detta är generellt över lågstadielärares uppfattningar.
Däremot kan studien peka på brister i kunskapsutvecklingen, organisatoriska svårigheter och en fundering om det finns en kunskapsbrist om det pedagogiska ledarskapet. Har lärarna tillräcklig kunskap för att reflektera över men även applicera det pedagogiska ledarskapet fullt ut? Har skolans ledning tillräcklig kunskap om det pedagogiska ledarskapet och kunskapsutveckling? En annan fråga som väcks är, är skolans resurser på bristningsgränsen och påverkar det lärarnas förmåga till att utveckla och använda ett högt pedagogiskt ledarskap?
Vidare forskning utifrån detta skulle kunna vara ett förtydligande av det pedagogiska ledarskapet utifrån ett lärarperspektiv. Studier om lärares kunskapsutveckling och eller kunskapsbrist skulle också kunna vara vidare forskning inom området. Individualiseringen inom skolan som påverkan på ledarskapet är även det en inriktning som skulle vara intressant ur forskningssynpunkt.
Referenslista
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. (3e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M. & Sveningsson, S. (2021) Ledarskap - en interaktiv ansats. Stockholm: Liber.
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V. & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg- till grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur.
Bolkan, S. & Goodboy, A-K. (2009). Transformational Leadership in the Classroom: Fostering Student Learning, Student Participation, and Teacher Creditability. Journal of Instructional Psychology, 36(4). 296-306.
Bolman, L-G. & Deal, T-E. (2013). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. (5e uppl.).
Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Uppl. 3). Liber.
Bush, T. (2018). Transformational Leadership: Exploring common conceptions. Educational Management Administration & Leadership, 46(6). 883-887. DOI:
https://doi.org/10.1177/1741143218795731
Deci, E-L. & Ryan, R-M. (2008). Facilitating Optimal Motivation and Psychological Well Being Across Life’s Domains. Canadian Psychology, 49(1). 14-23. DOI: 10.1037/0708-5591.49.1.14
Ellström, P-E., Eriksson Fogelberg, A., Kock, H. & Wallo, A. (red.). (2016). Mot ett förändrat ledarskap? (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Gagné, M., Forest, J., Vansteenkiste, M., Crevier-Braud,L., Broeck, A-v-d., Aspeli, A-K., Bellerose, J., Benabou, C., Chemolli, E., Güntert, S-T., Halvari, H., Devani Indiyastuti, D-L., Johnson, P-A., Hauan Molstad, M., Naudin, M., Ndao, A., Hagen Olafsen, A., Roussel, P., Wang, Z. & Westbye, C. (2015) The Multidimensional Work Motivation Scale: Validation evidence in seven languages and nine countries, European Journal of Work and Organizational Psychology, 24(2), 178-196, DOI: 10.1080/1359432X.2013.877892
Gagné, M., Morin, J.S. A., Schabram, K., Wang, Z-N., Chemolli, E., & Briand, M. (2019) Uncovering Relations Between Leadership Perceptions and Motivation Under Different Organizational Contexts: a Multilevel Cross-lagged Analysis. Journal of Business and Psychology, 35(6). 713-732. Doi: https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1007/s10869-019-09649-4
Granström, K. (Red.). (2007). Forskning om lärares arbete i klassrummet. Liber: Stockholm.
Hafen, C. A., Hamre, B. K., Allen, J. P., Bell, C. A., Gitomer, D. H., & Pianta, R. C. (2015).
Teaching Through Interactions in Secondary School Classrooms: Revisiting the Factor Structure and Practical Application of the Classroom Assessment Scoring System-Secondary. The Journal of early adolescence, 35(5-6), 651–680.
https://doi.org/10.1177/0272431614537117
Heikka, J. & Waniganayake, M. (2011). Pedagogical leadership from a distributed perspective within the context of early childhood education. International Journal of Leadership in Education, 14(4). 499-512. DOI: https://doi.org/10.1080/13603124.2011.577909
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys.
(Uppl. 2). Malmö: Författarna och Gleerups Utbildning.
Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa I en skola för alla. (4e uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kroksmark, T. (2007). Fenomenografisk didaktik - en didaktisk möjlighet. Didaktisk tidskrift, 17(2-3). 1-50. ISSN 1101-7686
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Langelotz, L. (2013). Så görs en (o)skicklig lärare. Pedagogisk forskning i Sverige, 18(3-4).
258-279.
Male, T. & Palaiologou, I. (2015). Pedagogical leadership in the 21st century: Evidence from the field. Educational Management Administration & Leadership, 43(2). 214-231. DOI:
https://doi.org/10.1177/1741143213494889
Malmberg, L-E., Hagger, H., Burn, K., Mutton, T., & Colls, H. (2010). Observed Classroom Quality During Teacher Education and Two Years of Practice. Journal of Educational Psychology, 102(4), 916-932. Doi: 10.1037/a0020920
Malmström, M. & Öqvist, A. (2016). Teachers’ leadership: a maker or a breaker of students’
educational motivation. School Leadership & Management,36 (4). 365-380.
DOI: https://doi.org/10.1080/13632434.2016.1247039
Marton, F. (1981). PHENOMENOGRAPHY - DESCRIBING CONCEPTIO WORLD AROUND US. Instructional science, 10(2). 177-200.
NE. (u.å). Edmund Husserl.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/edmund-husserl
Nordzell, A. & Skott, P. Skolverket. (29e december 2021). Pedagogiskt ledarskap – ett begrepp som består och förändras. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/artiklar-om-forskning/pedagogiskt-ledarskap---ett-begrepp-som-bestar-och-forandras#h-Svenskforskningompedagogisktledarskap
Patel, R., & Davidsson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder. (Uppl. 5) Lund: Författarna och Studentlitteratur.
Pounder, J. (2009). Transformational classroom leadership: A basis for academic staff development. Journal of Management Development, 28(4). 317-325.
Silva, A. (2016). What is leadership? Journal of Business Studies Quarterly, 8(1). 1-5. ISSN 2152-1034
Skolverket. (9 mars 2022a). Att ge lärare kompetensutveckling och stöd är viktigt för studieron.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-studiero/att-ge-larare-kompetensutveckling-och-stod-ar-viktigt-for-studieron
Skolverket (25 april 2018). Kollegialt lärande – individutveckling eller skolutveckling?
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/kollegialt-larande---individutveckling-eller-skolutveckling
Skolverket (3 juni, 2022b). Skolplikt och rätt till undervisning. https://www.skolver- ket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/skolplikt-och-ratt-till-utbildning#h-Narborja-rochslutarskolplikten
Skolverket (u.å) Läroplan för grundskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundsko-
lan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=-996270488%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fcurriculum.htm%3Ftos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44 715d35a5cdfa219f#anchor_5
Statistiska centralbyrån. (2020-08-25). Fler grundskollärare än någonsin – men lägre andel med examen. https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2020/fler-grundskollarare-an-nagonsin--men-farre-med-examen/
Summerfield, M-R. (2014). Leadership: A simple definition. American Journal of Health-System Pharmacy, 71. 251-253.
Svensson, L. (1997). Theoretical Foundations of Phenomenography. Higher Education Research & Development, 16(2). 159-171, DOI: 10.1080/0729436970160204
Sveriges kommuner och regioner. (2021-03-22). Lärarstatistik.
https://skr.se/skr/arbetsgivarekollektivavtal/personalochkompetensforsorjning/forskolaochsko la/lararstatistik.28986.html
Säljö, R. (2015). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups.
Thomson, M.M. & Wery, J. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students. British Journal of Learning Support,28(3). 103-108. DOI:
10.1111/1467-9604.12027
Thornquist, E. (2021). Vetenskapsfilosofi och vetenskapsteori. För samhällsvetenskaplig och medicinsk fakultet. Malmö: Gleerups Utbildning.
Utbildning. (14 sep 2021). Vad är kompetensutveckling?
https://www.utbildning.se/inspiration/artiklar/vad-ar-kompetensutveckling-7889 Vallerand, R-J. (2012). From Motivation to Passion: In Search of the Motivational
Processes Involved in a Meaningful Life. Canadian Psychology, 53(1), 42–52. DOI:
10.1037/a0026377
Bilaga 1.
Intervjuguide
Intervjufrågor:
Bakgrundsfrågor Namn, ålder och kön?
Hur länge har du arbetat som legitimerad lärare?
Vilken/vilka årskurs/er arbetar du i?
Hur länge har du arbetat på nuvarande arbetsplats?
Reflekterande frågor
Vad är pedagogiskt ledarskap för dig?
Hur upplever du att en ledare i klassrummet bör vara?
Vad är den viktigaste uppgiften för klassrumsledaren?
Hur upplever du ditt ledarskap i klassrummet?
Upplever du några hinder när du utövar ditt ledarskap i klassrummet? Till exempel i
arbetsmiljön, kunskaper/erfarenheter, kompetensutveckling, samarbete med övrig personal, stöttning av dina ledare?
Vad upplever du vara det svåraste med det pedagogiska ledarskapet?
Vilka förutsättningar finns för att du ska kunna vara en bra ledare och även för att utveckla ditt ledarskap?
Är det något mer du vill tillägga som du inte känner att du fått sagt?