I detta avsnitt presenterar vi de slutsatser vi kommit fram till utifrån analysen och sätter analysen i kontext med frågeställningarna.
6.1 På vilket sätt har samspelet mellan bild och text förändrats över tid?
Bild och text hänger samman i alla våra läromedel. Det var svårare att avgöra sambandet mellan text och bild i det äldsta läromedlet eftersom det inte innehöll speciellt mycket text eller bilder. I analysen tog vi upp att det upplevdes som om illustrationerna var samlade på en sida, för att det sedan var flera sidor utan illustrationer. Det vi kunde se är att det blev allt vanligare med små illustrationer eller bilder ju modernare läromedlen blev. I Bums, exempelvis, från 2014 är det inte ovanligt med små bilder eller illustrationer utspridda lite överallt på sidorna. Dessa hänger fortfarande ihop med texten och med uppgifterna som ska utföras, men kan upplevas som onödiga och distraherande. Zoom, från 2007, höll sig till en stor bild genomgående i nästan hela läromedlet.
Det vi upplevde med Dags för svenska var att det blev svårt att utläsa vad illustrationerna hade för syfte när de var samlade på en sida. I Dags för svenska 1 (1985, s. 73) finns det just en sådan bild där vi inte kopplade syftet med bilderna förrän vi hade läst uppgiftsinstruktionerna. Om man läser rubriken två sidor bakåt, så förstår man att uppgiften handlar om sammansatta ord men betraktar man endast bilden finns inget syfte, till skillnad från exempelvis Zoom, där kan man redan innan man läst texten se på bilden vad innehållet kan vara. Det är tydligt på de bilderna vi har analyserat från novellen i Zoom. Hjärtat och den röda färgen avslöjar vad temat kommer att vara.
I bakgrunden och analysen har vi lyft det visuella rimmet. Då vi har analyserat våra läromedel har vi sett att det finns i tre av fyra. Det enda läromedel vi inte kan se det visuella rimmet i är det äldsta från 1985, Dags för svenska. Detta kan bero på flera faktorer, antingen att det inte var aktuellt under tiden som det läromedlet blev till eller att det faktiskt inte gick att trycka i färg i lika stor utsträckning som idag. Eftersom hela läromedlet genomgående är svartvitt, förutom några få rosa detaljer, kan vi anta att det är den senare anledningen. Från 2007 och framåt verkar det visuella rimmet vara genomgående i alla läromedel som vi har tillgång till. Det som är värt att tänka på är att glappet mellan Dags för svenska (1985), och Zoom från (2007) är 22 år. Det är lång tid och mycket hinner hända under det tidsspannet, både forskning om olika lärstilar samt tillgången och möjlighet till färgtryck.
Med hjälp av den ideationella analysen märker vi att det är betydligt lättare att se vilka makro- och mikroteman texterna har i de nyare läromedlen jämfört med det äldre. I de nyare texterna märker vi att det finns en underliggande mening i texterna, något som är till nytta för eleverna om de förstår vad texten vill lyfta mellan raderna. Det finns ett djup i de nyare texterna, något som saknas i Dags för svenska, där är det mer fokus på humor. När det kommer till
propositioner kan vi se att det finns i Zoom från 2007 och i Bums från 2012, men inte i Zick
Zack från 2012 och i Dags för svenska från 1985. Vi kan inte se att användningen av
propositioner beror på åldern av läromedlet, utan mer textens längd, innehåll och hur tydligt utsatta de är. I vår analys kom vi fram till att skönlitterära texter, berättelser eller noveller ofta är skrivna utifrån personperspektiv i dessa läromedel. Det handlar oftast om en eller två personer och deras känslor, därför är de också individuellt inriktade. Texter som är mer faktabaserade eller som fokuserar på skrivutveckling är ofta skrivna ur läsarperspektiv.
Då vi analyserade texten var det flera texter som hade känslor som makrotema, i flera av dessa texter ser vi även att bilderna speglar känslor. Till exempel i Zoom där vi analyserade texten ”Mitt livs novell”, texten handlar tydligt om en pojke som var kär i en tjej och där bilden i boken är en hand som håller i ett hjärta.
Utifrån att vi har granskat både det visuella och textinnehållet i läromedlen så anser vi att samspelet mellan text och bild har utvecklats till det positiva eftersom förekomsten av det visuella har ökat i samspel med texten. Bilderna skildrar och kan tydliggöra vad texten handlar om och står för. Det är därför lätt att hävda att text och bild har större inverkan på varandra, än vad de hade tidigare. Utifrån vår analys upplever vi att under 2000-talet tar skribenterna för läromedel mer tillvara på samspelet mellan text och bild jämfört med de läromedlet vi sett från 1985. En negativ aspekt kan vara det som vi märkte i de senare läromedlen, Zick Zack och
Bums, att illustrationer och bilder nästan blivit för mycket och kan upplevas distraherande mer
än en tillgång för eleverna. I Bums har vi också analyserat en mindre bild som vi inte upplever hör ihop med texten, då textrutan ska handla om skriftspråk medan bilder uttrycker
kroppsspråk.
6.2 Vilken av bild och text tar mer plats i de respektive läromedel?
Dags för svenska är det läromedlet det inte finns någon textbok till, därför är det inte lika lätt
att besvara denna fråga jämfört med resterande frågor. Dock kan vi säga utifrån
övningsböckerna vi har så är det mer text än bild. Då det är uppgifter upplevs det inte som mycket text efter det inte finns någon löpande text. Trots avsaknaden av löpande text kan vi konstatera att det ändå finns mer text, eftersom det inte finns illustrationer på varje sida. I Zoom är det mycket löpande texter i textboken, för den innehåller många olika texttyper som kräver plats. Det är svårt att avgöra vad det är mest av i detta läromedel, för det varierar
mycket mellan kapitlen. Vanligtvis finns det en stor bild på två sidor, då sitter den ofta i mitten av sidorna. Annars kan det finnas en bild som tar upp halva sidan, eller så finns det ingen alls. Vissa sidor och kapitel kräver också mer plats för text än andra, då kan det också upplevas som att andra sidor tar mer plats för bilder. I helheten av läromedlet så är upplevelsen att det är lika mycket bild som det är text i textboken, trots att det är svårt att avgöra. Som vi nämnde i frågan ovan anser vi att text och bild kompenserar varandra bra och tillsammans utgör de ett bra syfte. I övningsboken anser vi att det finns mer text än illustrationer. Det finns plats för långa stycken flytande text, men övningsboken tar också mycket plats för uppgifter. Nästan
varje sida har en illustration, men de varierar kraftigt i storlek. Vissa sidor är helt utan
illustrationer och är bara fyllda av text. Därför är vår uppfattning att övningsboken innehåller mer text än vad den innehåller illustrationer.
Zick Zack är liknande Zoom med mycket fokus på olika texttyper, vilket gör att det finns
många olika texter i textboken. Texterna i boken är långa med få avbrott, ibland inga avbrott alls. I kapitlen varierar bildstorleken mycket och vissa bilder är så stora att de tar upp hela sidor medan andra sidor knappt har någon bild alls. Textstorleken är ganska liten så även det gör att det känns som mycket text, framförallt på de sidor där de inte finns någon bild eller illustration. I sin helhet anser vi att boken innehåller mer text än bild då det är få sidor där bilden tar upp hela sidorna. Även i övningsboken tar texten mer plats än bilderna, det finns delar av boken som har långa textavsnitt där det finns få bilder.
Sista boken vi har analyserat är Bums, i den textboken är det svårt att avgöra vad som tar mest utrymme. Det finns gott om både bild och text, där det upplevs som att vissa kapitel innehåller fler bilder medan andra kapitel innehåller mer text. Bilderna är mindre, men fler, så det
upplevs som att de tar mycket plats. Sammanfattningsvis upplever vi att textboken innehåller lika mycket text som bild, men den här boken är den som överlag har mest bilder. Då är det lätt att det uppfattas som fler bilder än vad det är text. Även i övningsboken är det mycket mindre bilder. I analysen tog vi upp att det finns risk att bilderna har en distraherande effekt, istället för hjälpande. Trots mängden bilder, så är det ändå mer text i övningsboken. Det finns inte speciellt många texter som är långa, men det finns många uppgifter med text.
Sammanfattningsvis innehåller läromedlen olika mängd med illustrationer och bilder. Även storleken på illustrationerna och bilderna varierar kraftigt i de olika läromedlen. Det ser också olika ut rent textmässigt i läromedlen. Två av läromedlen har fokus på längre texter, medan de andra två mest innehåller kortare texter. Vi anser dock att alla läromedel, oavsett text- eller övningsbok, innehåller mer text än bild. Således kan vi inte se någon markant skillnad mellan de olika årgångarna på läromedlen.
6.3 Hur förhåller sig läromedlen till respektive läroplan?
Som vi nämnde i analysen upplever vi att Dags för svenska förhåller sig väl till Lgr 80:s huvudmoment ”skrivning” och ”språklära”. Lgr 80 är den läroplanen som har mest fokus på grammatik, vilket vi även ser i böckerna. Vi förklarade i analysen att Lgr 80 är indelad i olika
huvudmoment, där två av dem är läs- & skrivning och tala & lyssna. Precis som vi nämnde ovan så behandlar Dags för svenska 1 & 2 ordklasser, sammansatta ord, synonymer och avstavning. Läromedlet förhåller sig således väl till Lgr 80 under grammatikavsnittet. Under huvudmomentet tala & lyssna står det i Lgr 80 (Skolöverstyrelsen 1980, s. 135) ”På alla stadier ska eleverna arbeta med att vårda sin röst och sitt tal”, det kan uppfattas som att
eleverna ska ha god koll på sitt tal. Det står även att elever ska ”Undersöka ord och uttryck för att komma underfund med hur de svarar mot det som man kan iaktta och vill säga och därvid skaffa sig kunskaper om språk och språkbruk” (Skolöverstyrelsen 1980, s. 135). Dags för svenska 1 & 2 behandlar elevers kunskaper om ord, uttryck, språk och språkbruk genom att ha kapitel där eleverna får öva sig på tj-ljudet, sj-ljudet, j-ljudet och k-ljudet före t. Av de
läromedel vi har kan vi se att de förhåller sig till vissa av huvudmomenten i läroplanen.
Zoom, som tillhör perionden under Lpo 94, är något annorlunda uppbyggt jämfört med Dags för svenska. I Dags för svenska fokuserade de på några huvudmoment från Lgr 80 medan Zoom behandlar näst intill varje del av Lpo 94 på ett eller annat sätt. De delar som saknas i Zoom är sådana aspekter som vi inte kan lära ut via en lärobok, som t.ex. ”Gärna läser på egen
hand för att stilla sin nyfikenhet och uppnå personlig tillfredsställelse”
(Utbildningsdepartementet 1994, s. 47). I Zoom finns det kapitel om olika texttyper,
grammatik och de nordiska språken som alla ingår i läroplanen. Till stor del anser vi att Zoom förhåller sig till Lpo 94 då läromedlet tar upp mycket av det som står i läroplanen.
Både Zick Zack och Bums är tryckta efter Lgr 11 började gälla. Zick Zack behandlar läsa och skriva samt berättande texter och sakprosatexter i det centrala innehållet. Dock behandlar inte
Zick Zack allt under läsa och skriva i det centrala innehållet, eftersom läromedlet inte har
något kapitel om grammatik eller språkets struktur. Under berättande texter och sakprosatexter är det tydligast att läromedlet berör beskrivande, förklarande, instruerande och faktatexter tillsammans med deras uppbyggnad och typiska språkliga drag, vilket är ett kunskapskriterium i Lgr 11 (Skolverket 2011, s. 4). Bums däremot behandlar hela det centrala innehållet, dock väldigt ytligt. Det som det fokuseras på i Bums läromedel är läsa och skriva samt tala, lyssna och samtala. Till skillnad från Zick Zack berör Bums grammatik en del men fortfarande betydligt mindre än t.ex. Dags för svenska. Zick Zack är det läromedlet som behandlar minst antal punkter ur läroplanen, men de går däremot väldigt djupt in på de punkter som framgår i läromedlet. Bums rör fler punkter i Lgr 11 men likt de andra läromedlen så går det inte att jobba med endast Bums för att uppnå alla kunskapskrav i läroplanerna.
Överlag överstämmer alla läromedel väl med respektive läroplanerna. Eftersom alla läromedel, förutom Bums och Zick Zack, tillhör olika läroplaner är det svårt att ställa dessa mot varandra. Det vi kan konstatera är att läromedlen behandlar olika delar i respektive läroplan. Dags för svenska behandlar grammatikavsnittet väl, Zoom behandlar texttyper, nordiska språk och lite grammatik, Zick Zack och Bums har två helt olika uppbyggnader. Den stora skillnaden vi egentligen kan se är att Zick Zack endast behandlar två delar i det centrala innehållet i Lgr 11, men trots det så tar läromedlet inte upp allt inom respektive punkt. Bums behandlar alla centrala delar, men går djupare in på vissa punkter än andra. Alla läromedel har olika förutsättningar och mål, trots detta så märks det att läromedlen är byggda utifrån vad som finns i det centrala innehållet i läroplanerna.