Skillnader mellan läromedel

I detta avsnitt jämför vi läromedel med hjälp av analysen vi gjort i tidigare avsnitt. Vi kopplar även analysen till respektive läroplan.

5.5.1 Jämförelse bildavsnittet

Det är egentligen ingen större skillnad på läromedlen, men det vi kan se är att det visuella helt klart har utvecklats. Den tydligaste förändringen mellan läromedlen är hur bilder och

illustrationer med färg har tillkommit från 1980-talet till 2000-talet. Det visuella rimmet är genomgående i alla läromedel förutom det äldsta, Dags för svenska. Zick Zack sticker ut från

Bums och Zooms läromedel då det visuella rimmet inte är lika tydligt. Till exempel så har inte

rubrikerna samma färg som kapitlet och färgremsan som speglar det visuella rimmet är lite gömt i insidan av sidorna. Även visuell framskjutenhet är tydlig i de flesta läromedel, oftast är det rubrikerna som står ut, men det kan också vara illustrationerna eller bilderna.

Läromedlet Dags för svenska innehåller inte många textstycken, men det är många uppgifter, så det upplevs som mycket text i boken. Dags för svenska är den enda övningsboken som endast fokuserar på grammatik och det fokuseras mycket på stavning och hur olika ljud stavas.

Bums är det enda läromedlet från 2000-talet som har ett grammatikavsnitt, där det fokuseras

på ordklasser. De andra två läromedlen, Zick Zack och Zoom är inriktade mer på olika texttyper. Som vi nämnde i analysen finns det mycket beskrivande texter, skönlitterära texter och faktatexter. Det finns det även i Bums, men skillnaden är att det bara är ett kapitel. I Bums finns också ett kapitel för muntlig framställning, som vi har analyserat och det framställs inte lika tydligt i resten av läromedlen. Dock finns det ett kapitel för kroppsspråk i Zoom, som vi har analyserat, men det fokuserar inte på muntlig framställning. Zick Zack har inget kapitel som har fokus på muntlig framställning.

I Dags för svenska är inte illustrationerna utvecklade eller speciellt många, men istället har läromedlet samlat ihop illustrationerna på en stor sida. Pettersson (1991, s. 51) förklarar vikten av att bilderna inte innehåller för många detaljer och att de ska vara lätta att uppfatta snabbt. Det är de inte i Dags för svenska. I Bums är det också till storleken mindre illustrationer i övningsboken och de är utspridda. Det känns inte alltid som att bilderna är väl genomtänkta, utan de har placerats ut för utfyllnad eller göra innehållet roligt. I Bums är de små

illustrationerna sällan till visuell hjälp, att man inte ska använda bilder som inte behövs utan alla bilder ska vara relevanta för innehållet och tillföra något. Även i textboken förekommer till storleken mindre illustrationer, men det förekommer också större bilder. I Zooms textbok förekommer nästan uteslutande realistiska bilder. De kan vara så stora att de täcker en halv sida. Illustrerade bilder ofta kan bilda en tydligare bild än till exempel fotografier, även fast dessa läromedel inte har så många förklarande bilder, såsom i t.ex. biologi, så finns det

tillfällen där det skulle underlätta förståelsen med en illustrerad förklarande bild. I Zooms övningsbok är det uteslutande illustrationer. De är nästan alltid placerade högst upp på sidan under huvudrubriken. Det är få illustrationer som är små och utspridda. Även i Zick Zack är det enbart illustrationer, med undantag för en realistisk bild i övningsboken. Illustrationerna är stora och tar ibland upp halva sidorna, precis som i Zoom. Det som skiljer Zick Zack från

Bums är att illustrationerna är till hjälp i textboken. De sitter strategiskt utplacerade, så att de

ger ett syfte. Däremot är de stora och skulle kunna vara distraherande. I övningsboken finns desto fler små illustrationer som liknar figurer, dessa är ofta utplacerade tillsammans med en pratbubbla. De innehåller ofta kortare förklaringar eller tips, så även dessa har ett syfte. Det är övervägande mycket text i varje textbok förutom vissa kapitel i Bums. Det visuella i form av bilder eller illustrationer tar inte över. I Zooms textbok är det mycket text eftersom fokuset ligger på att läsa och skriva, medan det i Bums egentligen inte är speciellt mycket flytande text att läsa. Texten är ofta uppdelad i underrubriker och ofta fylls sidorna av

faktarutor, illustrationer eller bilder. Det behöver inte betyda något negativt, illustrerad text är betydligt mer effektiv för lärande än en text med enbart skrift. Författaren fortsätter dock med att hänvisa till forskning som visar på att bilder inte alltid underlättar förståelsen av texten. Det kan vara svårt för läsaren att flytta fokuset mellan bild och text. Det upplevs som att texten hoppar mycket mellan ämnen och situationer i Bums. Ett exempel från analysen är när det står om kroppsspråk under underrubriken om skriftspråk, det kan vara svårt att hänga med när texten inte hör samman. I Zick Zack är det mycket text gentemot illustrationer, men det är också en textbok fokuserad på bara olika texttyper. Trots att det är mycket text så upplevs det som att illustrationerna är strategiskt utsatta för att bryta av texten ibland, så den inte upplevs så lång. Ofta är det en huvudrubrik och sedan sätter texten igång, det är oftast inga

underrubriker som ger en paus i texten eller som byter fokus. I övningsboken finns det också längre texter, de sträcker sig inte mer än en sida men det står ut från resten av

övningsböckerna.

Något vi märkte när vi analyserade böckerna var att Zick Zacks övnings- och textbok inte hör samman då uppgifterna i övningsboken inte kopplas till textboken alls. Det ska finnas en övningsbok till Zick Zack, läsrummet, men det är tyvärr inte en bok vi har fått tag i. Däremot anser vi att Zick Zacks övningsbok skrivrummet, skulle kunna varit lite mer

då båda böckerna handlar om olika texttyper. I Bums, Dags för svenska och Zoom kan vi däremot se att övnings- och textboken stämmer överens.

5.5.2 Jämförelse textavsnitt

Vi har analyserat 7 texter med olika texttyper men vi har försökt hålla oss inom samma ram för att kunna göra en rättvis analys. Det vi har kommit fram till är att tre av texterna har olika känslor som makrotema medan de övriga texterna har mer fysiska makroteman än det

emotionella. Fyra av texterna har två eller fler mikroteman medan två texter har ett mikrotema och en har inget mikrotema vad vi kan se. Mikroteman är både emotionella, som t.ex. sorg, glädje och känslor, men de är också språkmässiga såsom tal-, kropps- och skriftspråk. Vi har ett mikrotema som vi inte riktigt vet under vilken kategori vi ska placera det då det handlar om jämställdhet.

Propositionerna har varierat mycket då det är tre olika typer av propositioner. Tre av texterna har underrubriker som propositioner, t.ex. ”Med tunga steg” och ”Med lätta steg”. Vi valde att se det som propositoner då vi förstod vad texten skulle ta upp med hjälp av underrubrikerna. I en av texterna, ”Mitt livs novell”, finns det en tankebubbla som gav oss en ledtråd om att texten handlar om kärlek. I tre av texterna kunde vi inte avgöra om det fanns någon preposition då ena texten var för kort och de andra texterna inte bytte tema.

I tre av texterna fanns det ett personperspektiv varav två var individuella, alltså

känslobaserade. Den sista är svår att avgöra då den är så kort men vi avgör att den är kollektiv på grund av ”de”. Tre texter anser vi är läsarperspektiv då de det finns ett ”du” i texterna. Ett läsarperspektiv innebär att mottagaranpassa texten och i detta fall genom att tilltala läsaren med bestämda kunskaper om t.ex. miljöbeskrivningar. Det sista perspektivet vi ser i en av texterna är aktörsperspektiv, då pronomenet i texten är ”vi” och det syftar på läsaren och inte författaren.

5.5.3 Koppling till läroplan

Kursplanen inom svenska i Lgr 80 är indelad i olika huvudmoment, tala & lyssna, läs- & skrivning, studier av massmedier, skrivning, språklära och språken i de nordiska

länderna. Dags för svenska som är utgiven under Lgr 80 speglar avsnittet ”skrivning” väldigt bra. I avsnittet står det bl.a. ”ljudenlig stavning: Ord där uttalet kan vilseleda, sammansatta ord, svåruttalade ord,” och ”speciella beteckningar för olika ljud: Främst ä eller e, å eller o

samt ng, tj- och sj-ljud” (Skolöverstyrelsen 1980, s. 140). Vi kan se skilda kapitel för alla dessa ljud och sammansatta ord i Dags för svenska. Vi kan också se att läromedlet skildrar språklära ”Lär sig ordklasserna, i första hand de vanligaste formerna av substantiv, verb och adjektiv” (Skolöverstyrelsen 1980, s. 140). De två ”Dags för svenska” vi har tar således upp allt under skrivning och språklära, det finns även en tredje bok som vi inte har fått ta del av så resterande avsnitt kan möjligen komma upp där.

Zoom är det läromedel vi har fått tillgång till som faller under Lpo 94. Det står bland annat i

läroplanen att ”eleven kan läsa och förstå texter av olika slag, såsom skönlitteratur, faktatexter och dagstidningars artiklar i allmänna ämnen och kan anpassa lässättet till textens karaktär och till syftet med läsningen” samt ”lär känna skönlitteratur från de nordiska länderna och från andra delar av världen och får förståelse för kulturens mångfald” men även ”lär sig använda skriftspråkets normer för stavning, meningsbyggnad och bruk av skiljetecken samt lär sig utveckla en tydlig handstil” (Utbildningsdepartementet 1994, s. 47). Zoom har mycket fokus på olika texttyper, men det finns också inslag av att öva på sin handstil, olika skiljetecken och de nordiska språken. När det gäller de nordiska språken ger läromedlet möjlighet till att lära sig grundläggande ord och begrepp samt kortare texter. Det vi inte kan se i läromedlet är sådant som man inte kan lära sig utifrån ett läromedel, exempelvis ”Gärna läser på egen hand för att stilla sin nyfikenhet och uppnå personlig tillfredsställelse” (Utbildningsdepartementet 1994, s. 47). Det är sådant man behöver jobba med utöver läromedelsanvändning. Vi upplever att läromedlet är skapat utifrån läroplanen, samt att det finns goda möjligheter till utveckling i olika delar av svenskämnet.

Både Bums och Zick Zack är utgivet strax efter att Lgr 11 trädde i kraft. I Lgr 11 står det ”Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg” (Skolverket 2011, s. 3). Detta kan vi se i både Bums och Zick Zack. Båda läromedlen fokuserar på texters olika uppbyggnad och egenskaper. Det som skiljer läromedlen åt är att Bums också anammar ”Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser” (Skolverket 2011, s. 3), eftersom det finns ett grammatikkapitel. Bums behandlar också förmågan att tala inför grupp samt att ge respons, det faller under ”Hur man ger och tar emot respons på texter” (Skolverket 2011, s. 3) samt ”Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om

presentation” (Skolverket 2011, s. 4). Eftersom Zick Zack behandlar många olika texttyper faller det under ”Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger” (Skolverket 2011, s. 4) och ”Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag” (Skolverket 2011, s. 4) i det centrala innehållet. Skrivna texter blir allt viktigare i fler ämnen, vilket också syns i skolans styrdokument (Danielsson & Selander, 2014 s. 24) och visar sig tydligt i båda läromedlen.

När vi har jämfört dessa tre läroplaner med varandra, men även läromedlen, så märker vi en tydlig skillnad på hur vikten av grammatik har avtagit med åren. Läromedlet vi har från Lgr 80 innehåller nästan enbart grammatik och ordsammansättningar, läromedlet från Lpo 94 har fortfarande inslag av grammatik men vi märker att grammatiken inte är lika närvarande som under Lgr 80. Böckerna vi har till Lgr 11 tar upp grammatik olika mycket. I Zick Zack hittar vi knappt någon grammatik alls medan i Bums hittar vi några grammatik avsnitt. I Lgr 11

fokuserar man mycket på olika texttyper, vilket även speglas i läromedlen.