Sammanfattning och analys av år

Under 2013 och 2014 ser vi flera omvälvande händelser som är med på att rikta uppmärksamheten mot svensk försvarspolitik. Dels har vi ryska påsken under påskveckan 2013 och den ryska

invasionen på Krim, som båda två bidrar till att ändra den svenska hotbilden. En uppdatering av

Åkerman, Mikaela, Starkt stöd för värnplikten i Svenska dagbladet 2014-01-24

103

hotbilden bör naturligtvis rikta uppmärksamheten mot den egna förmågan att möta och stå emot den samma. I tillägg till detta har finner man också ÖBs uttalanden om den svenska försvarsförmågan, vilket på ett sätt ytterligare förstärker den uppdaterade hotbilden där det ryska agerandet framstår som mer oförutsägbart och farligt. Dessa händelser är med på att omedelbart rikta

uppmärksamheten mot försvarspolitiken. Samtidigt ser vi också en fortsatt debatt om försvarets ekonomiska tillstånd, vilket gör att man kan se denna debatt som en indikator som ytterligare bidrar till en högre medvetenhet om försvarspolitik på det hela taget, vilket torde göra ärendet ännu mer moget för politiska beslut. I policyströmmen ser vi en tudelning av försvarare till den pågående försvarsreformen och övergången till ett yrkesförsvar samt motståndare till detta system som hellre hade sett en återgång till en aktiv värnpliktsordning. Vänsterpartiet har hela tiden ansett att

värnplikten aldrig borde ha avvecklats och har sedan dess yrkat på dess återkomst. Politikströmmen visar att den svenska befolkningen är aktiv i debatten - i denna mening har åsikter om vad som bör göras med det sätt som landets försvarsmakt har ordnat sitt personalförsörjningssystem.

Policyentrepenörer är de politiska partierna som yrkar för ett återinförande av värnplikten, samt de experter som är med på att skapa försvarsmaktens personalförsörjningssystem som ett problem för svensk säkerhet. Här ser vi också tydligt att det finns flera möjlighetsfönster som öppnar för och ökar möjligheten att återinföra värnplikten, genom ryska påsken 2013, upptakten inför valet 2014 samt ubåtskränkningen hösten 2014. Dessa händelser var med på att flytta fram fokus på

försvarspolitik och kopplingen av strömmarna ser vi slutligen ske efter valet och efter den ryska invasionen av Krim. Dessa möjlighetsfönster kopplar strömmarna där lösningen “återinförd värnplikt” har funnits i policyströmmen tidigare appliceras på problemet: “Försvarsmaktens personalförsörjningssystem fungerar inte tillfredsställande” som blir aktuellt genom en uppdaterad hotbildsbakgrund vid en tidpunkt där den nationella sinnesstämningen lutar åt ett gillande av värnplikten.

6 En snabb jämförelse

När man jämför dessa två perioder av policyändring ser vi att lösningar på det som uppfattas på problem har existerat sedan innan problemet definierades som ett problem eller hamnade särskilt högt upp på beslutfattarnas dagordning. Problemströmmens natur är däremot annorlunda år 2009 i jämförelse med 2015. Problemet i perioden innan år 2009 är av något mer långsamt framväxande art - ekonomiska problem och avsaknaden av ett hot som undanröjde alla tvivel om värnpliktens

vikt och ett omfattande folkuppbyggt försvar var faktorer som kombinerades till ett slutgiltigt problem som “tvunget” måste hanteras. Även uppluckringen av vad som egentligen är

försvarsmaktens viktigaste huvuduppgift och den geografiska aspekten på svensk säkerhet spelar torde ha spelat en viktig roll i denna process. Ett tidigare otänkbart förslag: att avveckla värnplikten blir plötsligt möjlig i kombination med en ekonomisk kris, upptakten till valet 2010 samt tidigare möjlighetsfönster i försvarsreformen under tidigt 2000-tal. I processen fram till 2015 års

policyändring ser vi mer akuta manifestationer av problem som omvandlas till möjlighetsfönster och “lösningen” på problemet finns redan i policyströmmen och fiskas upp, klar att användas. Här ser vi tydligt att hotbilden sätter handling i kontext, även om lösningar är kända från förr, och även om man hade kunnat placera hotbilden i problemströmmen så blir kontexten för problemen

tydligare när den står separat. Det är möjligt att spekulera om hurvida problemen i

problemströmmens natur präglar farten på policyprocessen - “focusing points” tenderar att skapa behov av att visa att man “gör något” och att man tar situationen på allvar. Här bör man väl även kunna anta att det korta tidspann mellan de två ändringarna av policy gör det mer aktuellt att titta på det system man nyligen avvecklat - eftersom det finns flera policyaktörer som har yrkat för ett återupptagande av värnplikten så kan inte förslaget ha hamnat så alldeles för långt ned i “soppan” av olika policyförslag i policyströmmen. Förslaget att återinföra värnplikten har helt enkelt inte hunnit försvinna bland så många andra förslag på personalförsörjningsfrågan i Försvarsmakten, vilket gör att det lätt fiskas upp när problemströmmen får en mer akut karaktär och på ett helt annat sätt kräver hantering än tidigare.

7. Slutsats

Frågan om hur värnpliktens vara eller inte vara har svängt snabbt. När man applicerar Kingdons MS-teori på detta fall av policyändring ser vi tydligare att när problem uppstår är det sällan som det är helt nya lösningar som används, utan någon som över längre tid har arbetat fram förslag som i rätt ljus blir accepterat som en lösning på det uppkomna problemet och därefter implementeras. Denna uppsats har även använt hotbilden som ett extra element till Kingdons teoretiska strömmar, möjlighetsfönster och policyentrepenörer. När man även analyserar hotbilder och förändringar av denna så får man ytterligare en dimension i analysen. Den tydliggör på ett sätt problemströmmen eftersom även de problem av säkerhetspolitisk art på så sätt placeras i en bredare kontext och ger en

djupare förståelse på varför den försvarspolitiska policyändringen skedde så snabbt och i så tvära kast.

Uppsatsens frågeställning var tudelad: att undersöka hurvida man kunde applicera Kingdons modell på detta fall som omhandlar snabb förändring av policy och se om teorin kunde förklara denna process för oss. Den första delen av frågeställningen bör sägas kunna vara tillfredställd. Genom att bryta ned teorins beståndmodeller till mer konkreta begrepp som kunde tillfredsställas genom noga empiriskt utvalt material så har man kunnat identifiera de olika teoretiska bestånddelarna och ge dessa en innebörd.

Den andra delen av uppsatsens frågeställning var att se huruvida denna teorin kan förklara detta skeende av snabb ändring av policy trots att man tenderar att förvänta sig att policy skapas och ändras långsamt. Som det påpekades i avsnittet där policyprocessen 2009 och 2015 jämfördes var innehållet i problemströmmen mer präglat av mer omvälvande händelser, vilka kräver

handlingskraft. Det faktum att det torde ge oss en förklaring på varför bytet mellan värnpliktens vara eller icke vara sker mellan 2009 och 2015. Även målformuleringen för Försvarsmakten som given i propositionerna som har undersökts bör ha varit medverkande i denna processändring. Den svenska insatsen i Afghanistan som ett resultat av en breddad säkerhetsdefinition kan man också argumentera för är med på att ändra bilden av svensk försvar bland befolkningen - soldaterna är någstnas i utlandet istället för i de svenska skogarna, vilket kan ha varit med på att “mjuka upp” tanken om att värnplikten inom kort skulle ändras kraftigt och/ eller försvinna. I och med att man kan se att det har funnits policyentrepenörer som har argumenterat både för ett ändrat försvar och en förändring eller total avveckling av värnplikten redan innan 2009 och att det även innan 2015 finns och har funnits olika policyentrepenörer som har föreslagit att uppliva värnplikten så bör man kunna hävda att denna teori kan förklara även fall där policy förändras snabbt - att de faktorer som

Kingdon använder sig av i sin undersökning fortfarande klarar av att fungera i en tämligen annorlunda politisk miljö och dryga 30 år efter att han skrev sitt verk.

Dock kan man rikta kritik mot denna slutsats, då man kan rikta kritik mot det material som har undersökts och sättet undersökningen har operationaliserats på. Ett generellt problem med de två fallen av policyförändring - 2009 och 2015 är att i och med att processerna och tankarna om policyn sträcker sig över ett längre tidsrum, så kan det vara svårt att avgöra vart gränsen går mellan inkrementalism och snabb policyändring. Det är lätt att hamna i ett överflöd av källmaterial och sedan konkludera med att det i det stora och hela inte var någon snabb ändring. Samtidigt kan man

försöka värja sig från denna kritik genom att påpeka att en avveckling av en 100 år gammal

tradition som har omfattat hälften av befolkningen för att så öppna för möjligheten att återinföra den samma på strax över en mandatperiod är en snabb ändring, även om processens kontext och det ideologiska ställningstagandet för eller mot värnplikten var en del av en längre ideologisk diskussion.

7.1 Diskussion

Denna uppsats har försökt applicera Kingdons MS-teori på ett fall av snabb policyförändring nämligen det svenska beslutet att göra värnplikten vilande till att plötsligt öppna för ett återinförande av den samma, dryga fem år efter att det första beslutet var fattat. Uppsatsens slutsatser är naturligtvis präglat av det material som har använts, vilket påverkar resultatet. Det är möjligt att man hade fått en annan uppfattning om policyprocessen om den svenska insatsen i Afghanistan hade varit en större del av materialet eller om man endast hade förhållit sig till vissa politiska partiers hållning i frågan. Frågan om avgränsning var en tämligen svår balansgång, då processspårning i mångt och mycket handlar om att undersöka hur processen fram till beslutet såg ut, men inte dra det för långt tillbaka i tid. Valet att inkludera hotbilden i analysen har onekligen varit viktig för att kunna förklara processen och sätta den i en bredare kontext. Dock kan man diskutera huruvida den borde placerats i problemströmmen under en egen kategori istället som i den nuvarande analysen där den står som ett självständigt tillägg till Kingdons modell. Att sätta svensk säkerhetspolicy i en bredare kontext var och är absolut nödvändigt för att kunna i någon mån förklara den samma, dock kan det lätt bli så att den tar över som förklarande faktor och man anser att det blir den enda förklaringsfaktorn. Men är det svårt att argumentera för att svensk

säkerhetspolitik och svensk försvarspolicy endast skulle bestå av reaktioner på ändringar utifrån, utan att det också måste vara del av en större process inom den politiska apparaten. Denna uppsats har försökt visa detta, men har i endast i viss mån åstadkommit detta då fokus fortfarande har legat på hotbildsuppfattning, vilket onekligen har styrt analysen och slutsaten.

Vidare forskning inom området behövs. Området policyskapande och policyförändring hade antagligen behövt en större debatt i frågan om hur man väljer innehåll till sina modellers kategorier - något som Kingdon själv har fått utså mycket kritik för. I fallet svensk försvarspolicy hade det

varit intressant att följa utvecklingen vidare och undersöka hur utfallet till sist blev - det har hittills uttryckts mycket vilja för att man ska eller borde göra detta, men hur kommer policyutfallet se ut år 2020 och hur har processen dit sett ut?

8. Referenslista

Elektroniska källor

Bendor, J., Moe, T.M., och Shotts, K.W. Recycling the Garbage Can: An Assessment of the

Research Program, 2001, The American Political Science Review, vol. 95, no. 1, (2001): 169-190. http://links.jstor.org/sici?sici=0003-0554%28200103%2995%3A1%3C169%3ARTGCAA

%3E2.0.CO%3B2-B (hämtad 12.12.2015)

Downs, Anthony. Up and down with ecology - the “issue-attention cycle” i The public interest, 28: 38-50, http://sciencepolicy.colorado.edu/students/envs_5720/downs_1972.pdf (hämtad:

2016-01-06)

Holmberg, Arita. A demilitarization process under challenge? The example of Sweden. http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/14702436.2015.1084174 (hämtad 28.11.2015)

Lijphart, Arendt. “Comparative Politics and the Comparative Method, The American Political Science Review, vol. 65, no.3, 682-693.

http://www.la.utexas.edu/users/chenry/core/Course%20Materials/Lijphart1971/0.pdf (hämtad: 2015-12-29

Lindblom, Charles. “The Science of “Muddling Through”, Public Administration Review, vol. 19, no.2, s.79.88. http://www.jstor.org/stable/973677?origin=JSTOR-

pdf&seq=1#page_scan_tab_contents (hämtad: 2016-01-04)

Tryckta källor

Birkland, Thomas, Lessons of Disaster: Policy Change after catastrophic events, Washington, D.C. Georgetown University Press, 2006.

Britz, Malena & Westberg, Jakob. “Återtåget till närområdet.” i Internasjonal politikk Oslo: Universitetsforlaget, 2015. Vol. 73, no 3, s. 423-431, s. 1

Christensen, Søren, Daugaard Jensen, Poul Erik, Lindkvist, Lars. Makt, beslut, ledarskap. Märkbar och obemärkt makt. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle förlag, Stockholm 2011.

Eriksson, Johan Kampen om hotbilden. Rutin och drama i svensk säkerhetspolitik, Santérus förlag, Stockholm, 2004.

Esaiasson, P., Giljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L. Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle och individ. Nordstedts juridik, 2012.

Hansén, Dan. Kriser och Policyförändring i Perspektiv på krishantering. Deverell, Edward, Hansén, Dan, Olsson, Eva-Karin (red), Studentlitteratur, 2015.

Kingdon, John. W. Agendas, Alternatives and Public Policies. Addison-Wesley Educational Publishers Inc., 2003.

Sabatier, Paul. Fostering the Development of Policy Theory, Sabatier, P. (red.), Theories of the Policy Process, 321-337. University of California, Westview Press, 2007.

Sabatier, Paul. The Advocacy Coalition Network. Sabatier, P. (red) Theories of the Policy Process, s. 189-220, University of California, Westview Press, 2007.

Teorell, Jan., Svensson, Torsten. Att fråga och att svara. Samhällsvetenskaplig metod. Liber, Malmö, 2013.

Zahariadis, Nikolaos. The Multiple Stream Framework: Structure, Limitations, Prospects. i

Theories of the Policy Process, Sabatier, Paul (red) 65-93. University of California, Westview Press, 2007.

Avhandlingar

Hansén. Dan. Crises and perspectives on policy change. Swedish counter-terrorism policy making. Diss, Universitetet i Utrecht, 2007.

Empiriskt material - elektroniska källor.

Arvidsson, Claes, Så blev svenskarna ett folk utan försvar i Svenska dagbladet 2010-11-26 http:// www.svd.se/sa-blev-svenskarna-ett-folk-utan-forsvar (hämtad: 2015-12-22)

Delling, Hannes. Försvarsministern öppnar för att återinföra värnplikt i Svenska dagbladet, 2014-10-28 http://www.svd.se/forsvarsministern-oppnar-for-att-infora-varnplikt (hämtad: 2015-11-12)

Eriksson, Fredrik (red.).Förnyelse eller förfall? Svenska försvaret efter kalla krigets slut. Samtidshistoriska frågor, Huddinge, 2013. http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:621002/ FULLTEXT01.pdf (hämtad: 2015-12-22)

Expressen, 2003-05-10/2007-02-08

http://www.expressen.se/nyheter/ny-ordforande-for-svenska-freds/ (hämtad: 2015-12-22) Fjällström, Per. Dokument inifrån - Vad hände med försvaret? Stockholm, Sveriges television, 2015 : http://www.svtplay.se/video/2816948/dokument-inifran-vad-hande-med-forsvaret/dokument- inifran-vad-hande-med-forsvaret-avsnitt-1 (hämtad: 2016-01-05)

FP (L) Partiprogram, Liberalismen: http://snd.gu.se/sv/vivill/party/fp/program/1999 (hämtad: 2015-12-22)

Försvarsmakten, Bekräftad ubåt i Stockholms skärgård, 2014-11-14

http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2014/11/bekraftad-ubat-i-stockholms-skargard/ (hämtad: 2015-12-22)

Försvarsmakten, utan år. Värnplikten.

http://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/varnplikt/ (hämtad: 2015-11-26)

Försvarsmakten, utan år, Försvarets andel av BNP http://www.forsvarsmakten.se/sv/om-

myndigheten/ekonomisk-planering-och-redovisning/forsvarets-andel-av-bnp/ (hämtad: 2015-12-22)

Försvarsmakten, utan år. Afghanistan, RSM

http://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/internationella-insatser/pagaende-internationella- insatser/afghanistan-isaf/ (hämtad: 2016-01-02)

Holmström, Mikael, Djup ekonomisk kris i Försvaret i Svenska dagbladet 2008-01-12 http:// www.svd.se/djup-ekonomisk-kris-i-forsvaret

Holmström, Mikael. Försvar med tidgräns i Svenska Dagbladet, 2012-12-30, http://www.svd.se/ forsvar-med-tidsgrans (hämtad: 2015-12-30)

Höglund, Jan. En majoritet vill avskaffa lumpen i Göteborgsposten, 2007-10-07, http://www.gp.se/ nyheter/sverige/1.185726-en-majoritet-vill-avskaffa-lumpen?m=print

Miljöpartiets idéprogram 1982; reviderat 1985, 1987, 1988, http://snd.gu.se/sv/vivill/party/mp/ program/1988 (hämtad: 2015-12-22)

Socialdemokraterna, valmanifest 2006, http://snd.gu.se/sv/vivill/party/s/manifesto/2006 (hämtad: 2015-12-22) Svenska dagbladet, 2012-12-30 http://www.svd.se/ryskt-flyg-ovade-anfall-mot-sverige (hämtad: 2015-12-22) Svenska dagbladet, 2014-07-04 http://www.svd.se/folkpartiet-vill-aterinfora-varnplikten (hämtad: 2015-12-23) Svenska freds, 2010-04-06 http://www.svenskafreds.se/pax/rysk-upprustning-oroar (hämtad: 2015-11-28) Sveriges television, 2015-11-23 http://www.svt.se/nyheter/regionalt/norrbotten/vill-infora-allman-varnplikt (hämtad: 2015-12-28) Valmanifest Alliansen, 2010-08-26 http://snd.gu.se/sv/vivill/party/m/manifesto/2010 (hämtad: 2015-12-23)

Vänsterpartiet, 2015-12-22

http://www.vansterpartiet.se/assets/Forsvarspolitiskt-uttalande.pdf (hämtad: 2015-12-22) Wolodarski, Peter. Vem avvecklade försvaret? i Dagens nyheter. 2011-01-23 http://www.dn.se/ ledare/signerat/vem-avvecklade-forsvaret/ (hämtad: 2015-12-30)

Åkerman, Mikaela, Starkt stöd för värnplikten i Svenska dagbladet 2014-01-24 http://www.svd.se/starkt-stod-for-varnplikten (hämtad: 2015-12-23)

Empiriskt material - SOU och Propositioner DS 2013: 33 Vägval i en globaliserad värld.

http://www.regeringen.se/contentassets/0783c292579948ec8d9fb1ba70eb056b/vagval-i-en- globaliserad-varld---ds-201333 (hämtad: 2015-12-22)

DS 2014:20 Försvaret av Sverige. Starkare försvar i en osäker tid.

http://www.regeringen.se/contentassets/7f2ab5930a3c49c38f4ade73eca07475/forsvaret-av- sverige---starkare-forsvar-for-en-osaker-tid (hämtad: 2015-12-22)

Proposition 1991/1992: 102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/1997 samt anslag för budgetåret 1992/1993

http://data.riksdagen.se/fil/89C9BD64-C280-4CF2-ADB4-71A2CF772880 (hämtad: 2015-01-04) Proposition 1999/2000: 30 Det nya försvaret

http://www.regeringen.se/contentassets/4fd213f477fa4e41a8e3e31e1b7b10e7/det-nya-forsvaret (hämtad: 2015-12-22)

Proposition 2004/05: 5 Vårt framtida försvar.

http://www.regeringen.se/contentassets/6a2fe3ec956f4f65983e507614adec32/ proposition-2004055---vart-framtida-forsvar (hämtad: 2015-12-22)

Proposition 2008/09: 140 Ett användbart försvar.

http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2009/03/200809140/ (hämtad: 2015-12-22) Proposition 2014/15:109 Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2015/04/prop.-201415109/ (hämtad: 2015-12-22)

SOU 1995: 19 Ett säkrare samhälle