Sammanfattning och analys av 2009 års avskaffande av värnplikten

År 2009 när beslutet om att värnplikten skulle avskaffas fattades, så ansågs detta vara i led med den ändring som Försvarsmakten i övrigt genomgick. Ett nytt personalförsörjningssystem ansågs vara en viktig del i övergången mellan ett invasionsförsvar som skapades och upprätthölls av en

värnplikt och ett insatsförsvar där rekryteringen var frivillig och soldaterna var yrkessoldater. Man kan argumentera för att denna period i sig är två policyändrade perioder, uppdelat följande: 1) En period där försvarsreformen antas tidigt 2000-tal, då en tidigare ekonomisk kris och ett

ändrat säkerhetsbegrepp möjliggör policyförändring genom förslag från policyentrepenörerna Försvarsmakten och politiker som har haft åsikter om personalförsörjningssystemet och Försvarsmaktens övriga organisering sedan sent 1999-tal, och där möjlighetsfönstret öppnade sig i problemströmmen genom Försvarsmaktens dåliga ekonomi.

2) En period innan valet 2010 där möjlighetsfönstret öppnas i politikströmmen. I

problemströmmen finner vi fortfarande efterdyningarna av ytterligare en finanskris och i försvarspropositionerna fokus och avstamp i det vidgade säkerhetsbegreppet. Dessutom befinner man sig mitt i avvecklingen av invasionsförsvaret och uppsättningen av

insatsförsvaret. I ljuset av att man måste yrka för ytterligare besparingar inom försvaret finns det möjlighet för policyentrepenörer som exempelvis Miljöpartiet som länge har yrkat för en nedläggelse av värnplikten att genomföra sin politik.

Det är möjligt att man med denna analys kan hamna till fel konklusioner. Eftersom Sverige nu kommer ut ur en tid där värnplikt och försvar har varit tätt knutna till varandra verkar det inte finnas många tydliga policyaktörer som under längre tid har åberopat en avveckling av värnplikten. Att tillskriva Miljöpartiet hela äran blir lite väl svagt. Däremot är det svårt att inte ta med deras ståndpunkt och därmed tillskriva partiet en viss roll som policyskapare/policyentrepenör. Det är också viktigt att påpeka glidningen i vad som bedöms vara de viktigaste uppgifterna för försvarsmakten - från ett strängt territoriellt fokus under tidigt 1990-tal till ökande fokus på förmågan att delta och genomföra internationella insatser. Den geografiska tyngdpunkten för vart svensk säkerhetspolitik ska utföras delas och balansen ändras i och med denna punkt. Det är möjligt att det finns en koppling mellan denna ändring i både hotbild och målsättning för försvarsmakten under 2000-talet i kombination med stämningen bland svenskarna generellt gällande värnplikten,

där det är majoritet för en radikal förändring av det tidigare systemet. Man bör också ta med det faktum att Sverige är en bidragande part i Afghanistan under denna tid. Man kan argumentera för att svenskt deltagande i Afghanistan bidragit till både att ge fokus på Försvarsmaktens ekonomi på hemmaplan genom att strålkastaren riktas mot Försvarsmakten som helhet, samt att en insats så långt bort från svenskt territorium har bidragit till en känsla av att det är “dags för nya tider”, vilket kan förklara stämningen bland folket för en ändring av värnplikten. Det är därför också möjligt att argumentera för att möjlighetsfönstret har öppnat sig i politikströmmen i och med att stämningen bland befolkningen möjliggör en förändring av personalsystemet. Däremot kan man också

argumentera för att möjlighetsfönstret öppnas i problemströmmen, där ekonomiska problem för både landet generellt och försvarsmakten i synnerhet i kombination med ändringar i mål och en ändrad hotbild och omvärldsanalys möjliggör för att lösningen på problemet blir att avveckla värnplikten.

5. 2015 - en återinförd värnplikt? En ändrad försvarspolicy? 5.1 Hotbilden

I Försvarsberedningens rapport från år 2013 påpekas det att den globala utvecklingen endast ökar i komplexitet och att utvecklingshastigheten ökar och att detta gör omvärldsanalyser som har

ambition om att förutsäga framtiden svårare. Man konstaterar att den ryska utvecklingen har 92 alltjämt sedan år 2007 blivit mer osäker, både på grund av det ryska agerandet under kriget i Georgien, vilket inte enbart skickar signaler om förväntad rysk uppförande mot andra forna

sovjetstater, men som också kommer påverka det svenska närområdet. Även om man är nyanserad i synen på den ryska militära upprutningen - man erkänner att den ryska ekonomin är känslig för svängningar, att underhållandet av väsentlig infrastruktur är eftersatt o.l. så konkluderar man att de ryska stormaktsambitionerna är högst närvarande och att detta påverkar den svenska

säkerhetsmiljön. Den ryska invasionen av Ukraina och annekteringen av Krim omnämns i ett eget 93 kapitel i försvarsberedningens rapport från 2014 och man konstaterar att det ryska agerandet har inneburit ett kraftigt försvagande av den europeiska säkerhetsordningen och att den långsiktiga risken för kriser i svenskt närområde där militära maktmedel kan komma att användas inte kan uteslutas. Försvarsberedningen påpekar även att norden och östersjöregionen har ett viktigt 94 geostrategiskt område ur ett brett säkerhetsperspektiv och att den militära närvaron i området har ökat kraftigt sedan 2007 - både från NATO och EU-länder såväl som från Ryssland.

Sverige blir också föremål för territoriella kränkningar i perioden mellan 2013 och 2014. Under långfredagens natt påsken 2013 övade ryska flygplan mot attackmål på svenskt territorium och i

DS: 2013: 33, Vägval i en globaliserad värld, s. 213.http://www.regeringen.se/rattsdokument/

92

departementsserien-och-promemorior/2013/05/ds-201333/ (hämtad: 2015-12-22) DS, 2013: 33, s. 221.

93

DS 2014:20 Försvaret av Sverige. Starkare försvar i en osäker tid.

94

http://www.regeringen.se/contentassets/7f2ab5930a3c49c38f4ade73eca07475/forsvaret-av-sverige--- starkare-forsvar-for-en-osaker-tid (hämtad: 2015-12-22), s. 18 - 19.

september 2014 bedrivs en ubåtsjakt i Stockholms skärgård. Försvarsmakten via ÖB Sverker Göranson bekräftar att en “främmande makt har kränkt svenskt territorium”. 95

5.2 Problemströmmen

Överstebefälhavare Sverker Göranson säger i en intervju år 2012 att Sverige kommer kunna

försvara sig från ett angrepp med begränsat mål i ungefär en vecka och att landet efter denna period kommer behöva få stöd från andra länder. Efter detta börjar försvarspolitik att uppmärksammas 96 mer. Man skulle kunna karaktärisera både ÖB:s uttalande, den ryska flygövningen mot Sverige påsken 2013 samt ubåtsjakten i Stockholms skärgård hösten 2014 för mindre focusing-events och feedback som tillsammans skapar mycket uppmärksamhet runt Försvarsmakten och landets försvarsförmåga. Även det ryska agerandet i Ukraina och annekteringen av Krim påverkar den svenska hotbilden och sätts i kontext med svensk försvarsförmåga, något som redan är demonstrerat i avsnittet om hotbildens utveckling.

Även aktörer utan politisk parti-bundenhet uttalar problem som man kan placera i

problemströmmen. Wilhelm Agrell utger år 2010 en bok om det svenska försvaret med titeln Fredens illusioner: det svenska nationella försvarets nedgång och fall, där han påpekar den snabba avvecklingen av värnplikten och den minskande finansieringen av försvaret och hans tes om att svenskarna har blivit ett folk utan försvar plockas upp och uppmärksammas både av Claes Arvidsson på svenska dagbladet och av Peter Wolodarski på Dagens Nyheter och får därmed spridning till en större del av befolkningen än möjligtvis en frågepanel på Folk och Förvars konferens i Sälen hade gjort. 97

Försvarsmakten, Bekräftad ubåt i Stockholms skärgård, 2014-11-14

95

http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2014/11/bekraftad-ubat-i-stockholms-skargard/ (hämtad: 2015-12-22)

Holmström, Mikael. Försvar med tidgräns i Svenska Dagbladet, 2012-12-30, http://www.svd.se/forsvar-

96

med-tidsgrans (hämtad: 2015-12-30)

Wolodarski, Peter. Vem avvecklade försvaret? i Dagens nyheter. 2011-01-23 http://www.dn.se/ledare/

97

5.3 Policyströmmen

Vänsterpartiet har under hela försvarsreformen under det tidiga 2000-talet varit motståndare till avvecklingen av värnplikten och har sedan dess ansett att återinförandet av värnplikten är den “enskilt viktigaste försvarspolitiska frågan”. Även Socialdemokraterna med försvarsminister Peter 98 Hultqvist har under denna tidsperiod tagit till orda för en utredning och ett möjligt återinförande av mönstringsplikt med resonemanget att ett yrkesförsvar inte har tillräckligt stark folklig förankring. 99 Den regeringsbärande alliansen bestående av Moderata Samlingspartiet (M), Centerpartiet (C), Folkpartiet (L) och Kristdemokraterna (KD) påpekar i sitt valmanifest inför valet 2010 att de genomfört en försvarsreform där de påpekar att värnpliktslagen inte tillämpas om inte

försvarsberedskapen så kräver. Folkpartiets (L) Allan Widman uttalar under Almedalsveckan 100 2015 att värnplikten borde återinföras , och under sommaren och hösten 2015 väljer Alliansen att 101 tillsammans med regeringen tillsätta en utredning gällande försvarsmaktens

personalförsörjningssystem. Försvarsminister Peter Hultqvist uttalar också i slutet av november 2015 att regeringen vill återinföra värnplikten, vilket i sig är ett betydligt starkare (dock möjligen 102 ett mer personligt uttryck) uttryck än man använt sig av tidigare.

5.4 Politikströmmen

Svenska dagbladet låter i januari 2014 utföra en SIFO-undersökning där man undersöker

befolkningens förhållande till värnplikten. Undersökningen visar att 48% av de tillfrågade ställer sig positiva till ett återinförande av värnplikten, medan 40 % säger nej till ytterliga ändringar i

Vänsterpartiet, 2015-12-22 98 http://www.vansterpartiet.se/assets/Forsvarspolitiskt-uttalande.pdf (hämtad: 2015-12-22) Svenska dagbladet, 2014-08-28, 99 http://www.svd.se/dags-att-aterinfora-monstring_3862720 (hämtad: 2015-12-22) Valmanifest Alliansen, 2010-08-26 100 http://snd.gu.se/sv/vivill/party/m/manifesto/2010 (hämtad: 2015-12-23)

Holmström, Mikael. Folkpartiet vill återinföra värnplikten i Svenska dagbladet, 2014-07-04 http://

101

www.svd.se/folkpartiet-vill-aterinfora-varnplikten i Svenska Dagbladet, (hämtad: 2015-12-23) Sveriges television, 2015-11-23

102

försvarsmaktens rekryteringsprocedurer. På twitter sprider hashtagen #ryskapåsken sig i 103

tidsrymden efter den ryska flygövningen över svenskt territorium påsken 2013. Det är också svårt att utesluta att när chefsredaktören och en kolumnist på några av landets största dagstidningar anammar Agrells tes om “folket utan försvar” så kommer försvarsförmågan att diskuteras i ökande grad bland medborgarna och försvarspolitik i stort bli ett tema som upptar en större del av media som når ut till stora delar av befolkningen.

5.5 Policyentrepenörer

Policyentrepenörerna i detta skeende torde vara de politiska partierna som i riksdagen tillsätter en försvarsutredning och höjer anslagen till försvarsmakten. Även ÖB Sverker Göransson som varslare om försvarsmaktens dåliga beredskap bör kunna placeras i detta fack.

5.6 Möjlighetsfönster

Även i detta skeende kan man argumentera för att man ser flera möjliga möjlighetsfönster. Det ena tillfället är den såkallade ryska påsken 2013, där uteblivandet av svenska reaktioner på den ryska kränkningen av svenskt luftrum skapar reaktioner bland befolkningen. Men till denna kategori kan man även placera den ryska invasionen i Ukraina och annekteringen av Krim under 2014, som gav stora chockvågor i svensk säkerhetspolitisk debatt. Det sista torde också vara upptakten till och själva valet 2014 där regeringen Reinfeldt fick avgå efter två valperioder med en regering bestående av borgerliga- och centrumspartier för att så ersättas med en mer vänsterorienterad regering

bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet.