Sammanfattningsvis i denna analys framkommer det att motiven för att påbörja studier skiljer sig något åt bland de olika klasserna, även om dessa skillnader ibland kan vara små, så finns de ändå där. I exempelvis frågan om det är betydande för studenterna att uppnå arbete verkar det enstämmigt att detta ses som något viktigt. Dessa små skillnader kan bero på att utbildning har blivit såpass förekommande, att det är något som blivit nödvändigt för en stor del av befolkningen, där fler och fler vill utbilda sig, i jakten på ny kunskap som i det kunskapssamhälle vi lever i proklamerar (Schoug 2003). Därmed blir studenterna styrda av de normer om utbildning som annars kan vara stigmatiserande för aktörer som avviker från att utbilda sig. Analysen visar också på de förändringar som sker inom akademins fält och att de nya och gamla värderingarna är något som studenterna anser vara betydelsefullt för dem. För samtidigt som studenterna anser att det är viktigt för dem att de högre studierna ger dem kapital nog att vara förberedda för arbetslivet, finns det en önskan om att också utveckla sig för sin egen skull, detta verkar rationellt då rationell valteori just påpekar att aktören strävar efter att maximera sin egennytta. Vad analysen också har påvisat är att de studenter som tillhör labour contract i mindre utsträckning har utvecklat sitt habitus gångbarhet på akademins fält. Vilket kan leda till att dessa studenter kan bli eftersatta, när det exempelvis kommer ut i arbetslivet. Samtidigt är det värt att nämna att dessa skillnader är små, så analysen visar att problemet inte verkar vara så stort.
De studenter som läser på yrkesinriktad utbildning anser i större grad att det är viktigt att studierna skall leda till arbete än övriga grupper. Detta bör också ses som en rationaliseringsprocess hos dessa studenter som i sitt produktiva handlande för sin egen
56
nyttas skull, söker sig till de tydligt yrkesutformade utbildningarna i förhoppningar om arbete efter examen. Men överlag finns det också en önskan bland studenterna att det skall leda till arbete. Detta verkar rationellt om vi ser till hur det akademiska fältet mer och mer går över till att vara marknadsbaserat i sina principer och proklamerar för utbildning som leder till arbete.
57
Diskussion
Inledning
I diskussionsavsnittet inleder vi med reflektion över resultatet, metoden och teorin. Följt av en sammanfattning och kort om vidare forskningsförslag. Främst har vi ifrågasätt metoden och hur utfallet för resultatet sett ut, men också vad teorin har gett för förklaring och svar på våra frågor i frågeställningen.
Resultat
Vi ser i vår analys att det blir allt viktigare för studenter att utbilda sig för arbetets skull. Detta ser vi särskilt i de yrkesinriktade utbildningarna där nästan alla har detta mål. Även bland de icke-yrkesutbildningarna ser vi en stor andel där detta är viktigt. Detta verkar vara en trend idag i det framträdande kunskapssamhället (Schoug, 2003). En trend där marknadskrafterna mer och mer påverkar skolorna, och ses som den enda vägen till arbete. Droppe och Söderfeldt (2010) skriver i sin artikel att högskolor och universitet i allt större utsträckning följer marknadens trender istället för att kritiskt granska dem, vilket har varit det traditionella perspektivet. Vi menar att dessa trender även spridit sig till studenter, där en stor andel söker sig till utbildning av just detta skäl, att skaffa sig arbete.
Att skaffa sig utbildning för att utföra sitt arbete ser vi inte som något dåligt i sig, men när målet blir viktigare än vägen dit, när studenten inte tar till sig de lärdomar utbildning ger, kan man fråga sig om en utbildning behövdes från början? Vi ser nämligen en tendens till detta i vår studie, att det är målet, arbetet, som är viktigast för studenterna, inte att skaffa sig medel för att utföra arbetet på ett önskvärt sätt.
Det vi ser när det gäller samhällsklasserna är att den lägre klassen, labour contract, fortfarande ligger lite under de andra i hur redo man var under gymnasiet för högskolan, men dessa skillnader är dock väldigt små. Vi ser detta som ett tecken på att kunskapssamhället sprider sig, vilket får effekterna att högre utbildning blir det enda svaret
58
på hur man ska skaffa sig ett arbete. När utbildning blir lika med arbete kan det riskera att stärka synen på utbildningen, som endast en språngbräda till arbete. Målet blir det som betyder något och inte de kunskaper som man får från utbildningen. Alvesson (2011) skriver att de utan utbildning riskerar att bli stigmatiserade i ett kunskapssamhälle. Vilket också leder till att fler ger sig in i utbildning återigen med andra mål utan syfte att faktiskt lära sig något för livet. Detta tyder på en rationalisering av utbildning, där målet överskuggar de verktyg som ges av utbildning. Det vill säga, kunskaperna anpassas utefter målet och inte att målet anpassas utefter de kunskaper man har.
Metod
Totalt sett fick vi in 134 enkäter, med några få saknade uppgifter bland vissa variabler, men dessa uppskattar vi inte har påverkat resultatet nämnvärt. Att vi fick in 134 enkäter var över vår förväntan, men vi märkte senare i arbetet att vi hade behövt fler. Det har haft stor betydelse att vi inte fick in tillräckligt med enkäter från studenter som läste på både icke- yrkesinriktad och yrkesinriktad utbildning. Vilket alltså ledde till en viss snedfördelning och att det försvårade att dra tydliga slutsatser. Även om bortfallet alltså inte var särskilt stort och endast gällde för några få variabler så påverkade detta naturligtvis tillförlitligheten. Vi har främst analyserat frekvenser bland de svar som studenterna uppgav. Detta på grund av att den insamlade data i mycket varit otillräckligt för att göra sambandsanalyser mellan variabler. Om vi hade gjort om undersökningen hade vi särskilt försökt nå ut med fler enkäter till studenter som går icke-yrkesinriktad och yrkesinriktad utbildning för att kunna fastställa att det inte är slumpen som bidragit till resultatet. Vilket i vårt fall kan ha bidragit till resultatet och påverkat arbetets reliabilitet, om arbetets oberoende av slumpfaktorn. Urvalet är dessutom i förhållandevis litet i jämförelse med hur många registrerade studenter det finns idag, som är runt 430 000, värdet är dock lägre för vilka som läser yrkesinriktade och icke-yrkesinriktade program. Vad som är tänkvärt är att det urvalet vi gjort har anpassats efter vår praktiska förutsättningar, bland annat tidsaspekten för denna uppsats.
59
Hur vi kategoriserade klass innebar också att vi fick bunta ihop ett antal olika yrkeskategorier med varandra, vilket inte visade sig vara helt enkelt. Vi använde oss av en internationell standardmodell för hur man kategoriserar klass. Det fanns fler modeller att använda, men vi valde ESeC eftersom att den just har internationellt anseende.
Överlag innebär ett kvantitativt tillvägagångssätt att man också gör nödvändiga generaliseringar för att kunna få ut ett svar. Något som kan reducera bort nyanser av resultatet, vilket inte återspeglar hela verkligheten utan främst visar på tendenser. Därmed ger detta arbete ingen enhällig sanning för studenters attityder till deras utbildning i förhållande till arbetsmarknaden, utan vad som är viktigt att poängtera här, är att denna undersökning visar ett resultat utifrån sina givna preferenser.
Teori
Rationell valteori var helt nytt för oss när vi började denna studie. Vi tyckte den kunde ge förklaring till människors val eftersom det är något som den berör och på grund av att vår studie var tänkt att handla om varför studenter väljer som de gör, verkade det vara en givande teori att grunda arbetet i. Detta har också varit delvis sant. Den har hjälpt oss mycket men vi har också uppmärksammat problem vi haft med teorin. Vi nämner i metod- kapitlet att teorin har fått en del kritik och en av dem var att den är internt utvecklad och den är utvecklad i försvaret av teorin. Den kan förklara allt och därför, enligt kritikern, inget. Detta var något vi lade märkte till. Beroende på vilka variabler du använder så kan rationell valteori i princip förklara allt. Detta gör att när man ska föra in andra teorier så kan detta skapa svårigheter. I och med att den förklarar allt och på ett ganska självklart sätt så blir det dessutom svårt att tolka resultat genom teorin, eftersom allting kan vara rationellt beroende på vad aktören har för preferenser. Däremot råder det tvister om rationell valteori, om den förklarar hur aktörer bör handlar eller hur aktörer handlar. Dock vill vi inte säga att den var onödig. När vi lyckades föra ihop teorierna kunde vi se tydliga mönster ur vilket analysen sen gjordes. Tillsammans med rationell valteori valde vi också att redogöra för vad som utgör en handling, för att understödja teorin ytterligare.
Utöver rationell valteori använde vi även begrepp från Bourdieu. Vi ansåg att detta också skulle vara en givande teori att grunda arbete i. Då den också kan ge förklaring till de
60
maktförhållanden, som vårt urval, studenterna, befinner sig i, och i vår klassanalys ger den förklaring till den data vi fått ut och återspeglas de klassaspekter som kan finnas i betydelsen av valet av högre studier. Den sätter in studenterna i en kontext som rationell valteori inte tar hänsyn till i samma utsträckning. Således blir dessa både teorier komplement för varandra.
I detta arbete nämner vi att utbildningsnormen kan bli stigmatiserande för de aktörer som avviker från normen. Vi använder oss inte av teori som behandlar just stigma, men om vi gjort det, hade det eventuellt kunna leda till nya perspektiv och förklaringar. Eventuella förslag på vidare forskning skulle kunna vara att gå djupare in på de normaliseringsprocesser av utbildning som breder ut sig över samhället. Vad händer med de avvikande? Vidare kan man fråga sig om utbildning är för alla? Är utbildning så välgörande som man från utbildningspolitiskt håll tror? Vad i så fall skall utbildning inbegripa? Därtill har det varit intressant att se hur högskole- och universitetslandskapet har förändrats, och hur kan det i framtiden komma att påverka akademins oberoende? Kräver en god samhällsutveckling att även marknaden skall ingripa i akademins värld? Hur rimligt kan det vara att endast se till målen utan att ta större hänsyn till de medel som vi kan använda oss av?
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan vi säga att slutsatserna vi kunnat dra utifrån denna undersökning är att motiven till vad studenterna verkar rationellt utifrån deras preferenser. Teorin gör en del svårigheter för analysen på det sättet att den går att tillämpa och ger förklaring till mycket, samtidigt som det inte behöver vara så att studenterna agerar rationellt. Men utifrån till den ökande betydelsen som utbildning har, för att öka chanserna till arbete och med kunskapssamhällets utbredning, ställs det större krav på utbildning än tidigare. På så sätt verkar det rimligt att många av studenterna, oavsett utbildning, pluggar in på arbetsmarknaden. Det finns små, men dock märkbara skillnader i vilken klasstillhörighet man har och vilka motiv man har för att studera. Att utbildning skall leda till utbildning är i större utsträckning viktigare för dem som läser yrkesinriktad utbildning. Dessutom bidrar kunskapssamhället till att utbildning normaliseras och riskerar att på så sätt stigmatisera de
61
som avviker från denna norm. Dessutom kan utbildning devalveras, på så sätt att det är något alla har, och därmed blir ytterligare försök att inhämta ny kunskap en stark drivkraft för olika aktörer.
Diskussionen om metod som vi redogjort för ovan pekar på en osäkerhet på tillförlitligheten, främst på grund av det låga antalet respondenter. Vilket har lett till att vi inte kunnat se några samband. Således baserar sig resultatet på det frekvensantal som respondenterna fått stå för i ett slag jämförandeperspektiv med icke-yrkesinriktad och yrkesinriktad utbildning, samt en jämförelse av klasstillhörighet baserat på ESeC modellen. Vi är också väl medvetna om att resultatet inte pekar på någon enhällig sanning. Arbetet har dock väckt en del frågor såsom Vad händer med de avvikande? Vidare kan man fråga sig om utbildning är för alla? Är utbildning så välgörande som samhället tror? Vad i så fall skall utbildning inbegripa? Därtill har det varit intressant att se hur högskole- och universitetslandskapet har förändrats, och hur kan det i framtiden komma att påverka akademins oberoende? Kräver en god samhällsutveckling att även marknaden skall ingripa i akademins värld? Frågor om utbildningspolitik och synen på hur utbildning skall utformas framöver, är viktigt för oss framtida studie- och yrkesvägledare i allra högsta grad. Studie- och yrkesvägledare regleras av den lagstiftning som Skolverket sköter och den lagstiftningen påverkas av den rådande utbildningspolitiken. Det är alltså något som ingriper på hur studie- och yrkesvägledning skall arbeta.
Förslag på vidare forskning vi kommit på i relevans till vår egen forskning är främst att undersöka människors värde av utbildning. Vad är det för avkastning utbildning ska ge?
62
Referenslista
Litteratur
Alvesson, M. 2011, Tomhetens triumf: om grandiositet, illusionsnummer &
nollsummespel, Atlas i samarbete med Liber, Stockholm.
Askling, B. 2012, "Enhetlighet och/eller profilering i det svenska högskolelandskapet?",
PEDAGOGISK FORSKNING I SVERIGE, , no. 1, pp. 1.
Askling, B. 2012, Expansion, självständighet, konkurrens – vart är den högre utbildningen
på väg? Göteborgs universitet.
Bourdieu, P. 1 2, exter om de intellektuella en antologi, B. stlings bokförl. Symposion.
Droppe, A. 2010, "Akademisk kvalitet, vad är det? : Om utarmningen av den akademiska
autonomin", SOCIOLOGISK FORSKNING, , no. 3, pp. 57.
Eliasson, A. 2006, ntit ti etod n n Studentlitteratur, Lund.
Engdahl, O. 2011, ocio ogi k e ekti g nd gg nde eg e och teo ie Studentlitteratur, Lund.
Kunsk h et kn d 2003, Studentlitteratur, Lund.
Larsen, A.K. 2009, etod he t enke t en int od ktion ti h eten k ig etod leerup, Malmö.
Litteraturvetenskap: en inledning, 2002, Studentlitteratur, Lund. Pierre Bourdieu: key concepts, 2010, Acumen, Durham [U.K.].
Ritzer, G. 2000, Sociological theory, McGraw-Hill, New York, N.Y.
Rothwell, A. & Herbert, I. 2008, "Self-perceived employability: construction and initial validation of a scale for university students", Journal of vocational behavior, vol. 73, no. 1, pp. 1-12.
Sarnecki, J. 2009, Introduktion till kriminologi, Studentlitteratur, Lund.
Tomlinson, M. 2008, "'The Degree Is not Enough': Students' Perceptions of the Role of Higher Education Credentials for Graduate Work and Employability", British Journal of
63
Tymon, A. 2013, "The student perspective on employability", STUDIES IN HIGHER
EDUCATION, vol. 38, no. 6, pp. 841-856.