Åttio procent av studenterna totalt vill att studierna skall leda till arbete, däremot återfinns en skillnad bland icke-yrkesinriktade och yrkesinriktad utbildning, vilket visar att det är mer betydelsefullt för dem som går yrkesinriktad utbildning. Detta kan förklaras ur rationella valteorins perspektiv (2000) på så sätt att studenterna som läser på yrkesinriktad utbildning också har detta som ett starkare mål, då yrkesutbildning är skapat för att leda till arbete. Däremot finns det ett överskott på fastighetsmäklare, vilket leder till att möjligheterna för arbete för dessa studenter skulle vara sämre. En av anledningar till detta skulle kunna vara att dessa studenter är sämre informerade om högre studier än övriga. Vilket är något som resultatet också pekar på, nämligen att de studenter som läser på yrkesinriktad utbildning är mindre informerade än de studenterna på icke-yrkesinriktad utbildning. I rationell valteori (2000) står information som en viktig aspekt för att individen
51
över huvud taget skall kunna göra ett rationellt val och att utan information blir det svårare. Trots att det är ett lägre antal bland studenter på icke-yrkesinriktad utbildning är det fortfarande femtionio procent som vill uppnå arbete med sina studier, detta trots att studenterna i dessa utbildningar har svårigheter att med att få arbete, detta då det är ett överskott på arbetsmarknaden och inget som starkt efterfrågas. Alvesson (2011) skriver att det finns en övertro på utbildning och dess välgörande effekter. Det skulle kunna vara så att dessa studenter i tron på utbildningens goda effekter skapar förhoppningar om att det skall kunna bidra till arbete trots att de går en icke-yrkesinriktad utbildning. Detta tyder på en normalisering kring vad det gäller utbildning, något som Alvesson (2011) också påpekar i sin analys. Detta innebär att aktörer som inte har utbildning eller låg utbildning blir stigmatiserade av normen om utbildning (Schoug 2003). Rationell valteori (Ritzer, 2000) belyser denna sociala mekanism om normer och som ger förklaring till detta på så sätt att utbildningsnormen blir skadligt för vissa aktörer. Vilket skulle kunna innebära att dessa personer ger upp sitt rationella val i förmån för att undvika repressalier, det vill säga stigmat, från de aktörer som besitter positionen att initiera dessa. Fortsättningsvis kan detta innebära att studenter rationaliserar valet in i högre utbildning i form av att man prioriterar sitt intresse, vilket vår undersökning visat har störst påverkan på valet av utbildning, detta för att tillhöra gemenskapen och att ingå í utbildningsnormen. Service relationship har de flesta personer i sin umgängeskrets som studerar, men både mixed och labour contract ligger på liknande nivåer. Dessa små skillnader bland umgängeskretsarna visar på att det blivit angeläget oavsett klass att studera vidare, och detta skulle också kunna vara ett uttryck för vad rationell valteori menar om just de styrande normerna som dikterar, för vad som är rationellt och vad som är det avvikande från det rationella. Det pekar dessutom på utbredningen som utbildning fått för normerande konsekvens av kunskapssamhället (Schoug, 2003). Det rationella målet blir i högre grad intresset som får en högre prioritering än att få ett arbete. Dock är det värt att poängtera att även om studenterna i icke-yrkesutbildningarna hade en majoritet som ville att utbildningen skulle leda till arbete så var det en betydligt högre siffra bland yrkesutbildningarna, hela nittiofem procent. Betydligt mindre på icke-yrkesutbildningarna alltså, vilket visar på att för många studenter finns det andra aspekter av utbildning som är viktigare än dragningskraft på arbetsmarknaden.
52
Från politiskt håll, även uppe på EU nivå, finns det krafter som värdesätter vissa aspekter av utbildning högre än andra, såsom just vikten av anställningsbarhet och konkurrenskraft av utbildning som skall leda till arbete. Vilket förstärker normen om att utbildning främst handlar om att skaffa sig ett arbete, och som ställer krav på högskolorna och universitetens utformning av utbildning, där arbete främst prioriteras, framför att det skall stimulera studenternas intresse och intellekt. Vilket i resultatet i denna undersökning pekar på har en stor betydelse för studenters val, det vill säga vikten av att man styrs av intresset i valet.
Samtidigt som det också går att se från statistiskt håll (Temarapport 2013:3) att de som läser fristående kurser i högre grad utgör en större del av arbetslösheten än de som läser mer yrkesinriktad utbildning.
Utbildningspolitiskt vill man stärka Europas konkurrenskraft med hjälp av Bolognaprocessen, dessutom präglas universiteten och högskolorna av arbetsmarknadskrafter. Dessa krafter möter studenternas förväntningar om att införliva sina intressen som största mål. Intressen som nödvändigtvis inte är kompatibla med vad marknaden efterfrågar. Det vill säga, dessa sätt att se på vad utbildning skall leda till, kan innebära en krock. Ur detta går det att urskilja två perspektiv. När dessa två perspektiv krockar blir det intressant att fråga om vad som är det rationella valet ur samhällets perspektiv eller individens?
Alvesson (2011) menar att arbetet kan bli föremål för en reduktion till att bara handla om utbildning, samtidigt som det finns andra aspekter av arbete, såsom personliga egenskaper och erfarenhet. Rationell valteori (Ritzer, 2000) förklarar att just rätt information är en avgörande faktor för att aktören skall kunna göra ett så rationellt val som möjligt. Om då arbete blir reducerat till blott akademiska betyg, riskerar detta att bidra till att studenter ges sämre information för vad arbetslivet kräver av studenterna. Vilket i så fall skulle påverka deras beslutsfattande med att göra såpass rationella val som möjligt och maximera sin nytta. Vilket i sin tur, i enlighet med Bourdieus (2011) begrepp om kapital, att det skulle försämras och därmed få negativa följder för vilket handlingsutrymme studenterna kan ha på akademins och arbetsmarknadens fält. Resultatet i detta arbete pekar en tilltro att utbildning skall bidra till ganska stor eller till stor användning bland studenterna på både icke-yrkesinriktad och yrkesinriktad utbildning. Hur går inte att säga,
53
men detta tyder på en tendens bland studenterna att utbildning är av vikt vid arbetslivet. I resultatet har de studenterna som går yrkesinriktad utbildning i större grad tilltro att de ska ha användning för deras utbildning i arbetet, något som verkar rationellt rimligt då utbildningen är förankrad i att leda till arbete. De akademiska betyg som studenter samlar på sig under sin utbildning kanske inte är tillräckliga, för att möta de andra aspekter av arbete som utbildning inte nödvändigtvis fyller upp, såsom personliga egenskaper och erfarenhet.
Studenterna har en stor tilltro till utbildning när det gäller frågan om hur mycket nytta de kan ha av den i arbetslivet, en tilltro som delas av universiteten och högskolorna som satsar mer på utbildningar ur ett marknadsperspektiv. Men kanske är denna tilltro för stor. Resultatet i detta arbete visar inte på hur viktiga andra aspekter av anställningsbarhet är, som personliga egenskaper och erfarenhet i relation med utbildning men det finns definitivt en tro på utbildningen som en viktig förberedelse in för arbetslivet, en tro som enligt Alvesson (2011) inte delas av många företagare.