Sammanfattning av analys

Syftet med vår undersökning var att undersöka vad orden delaktighet och inflytande betyder för pedagogerna. Vi ville veta på vilka sätt och i vilka situationer som barnen får utrymme till

38

delaktighet och inflytande samt på vilka sätt pedagogerna kan synliggöra det för barnen. Vi har kommit fram till följande resultat.

Undersökningen visade att pedagogerna på båda förskolorna arbetade på liknande sätt med delaktighet och inflytande. Orden delaktighet och inflytande används synonymt i båda personalgrupperna och de beskriver själva att de är osäkra på innebörden. Pedagogerna har olika syn på vad begreppen innebär och tolkar därigenom begreppen på olika sätt och

uttrycker även att de ibland inte vet vad som skiljer orden åt.Pedagogerna behöver diskutera begreppen och dess betydelse och hur de kan tolkas. De flesta pedagoger tycker att

delaktighet har en mer praktisk betydelse, medan inflytande betyder att komma med tankar och idéer. Ett par av pedagogerna tolkar dock begreppen tvärtom.

Vissa av pedagogerna upplever att skillnaden mellan att göra barnen delaktiga och att låta dem få bestämma själva ibland är hårfin. En del pedagoger resonerar om att ge och ta, att vänta på sin tur och att respektera regler måste barnen lära sig, för att de ska kunna leva i ett demokratiskt samhälle. Andra pedagoger uttrycker att det är självklart att barnen ska vara med och påverka och menar vidare att det inte går att fastna i föreställningen att delaktighet ges då barnen är med och bestämmer.

Det visar sig att tolkningen av begreppen delaktighet och inflytande ses ur ett barnperspektiv. För att se det ur ett barns perspektiv måste barnens röster få tala. Det kan innebära samtal och intervjuer med barnen och deras föräldrar för att få en bättre uppfattning om barnens intresse.

Rutiner gör att barns delaktighet i val av aktivitet och aktivitetens längd blir kortare under viss tid av dagen på grund av måltider, sovstunder och att personalen är få vid vissa tider. Rutiner kan upplevas som hämmande och försvåra möjligheten att använda sig av delaktighet och inflytande i praktiken. Pedagogerna anser att den pedagogiska utformningen kan förändras för att tillgodose barnens behov bättre.

Pedagogerna visar i vissa situationer att de har ett förhållningssätt till gråt som ett naturligt uttryck. Genom att försöka lösa konflikter på ett demokratiskt sätt utan att ha en förutfattad mening om ett visst barns beteende utgår därmed pedagogerna från ett relationellt perspektiv. För pedagogerna är gråt ett uttryckssätt som framförallt de yngre barnen ofta använder sig av.

39

Pedagogerna visar ett intresse för barnen genom att lyssna, gå ner på barnets nivå och tolka det som de ser och upplever för att försöka förstå sig på just det barnets behov.

Flera av pedagogerna anser att miljön har stor betydelse för att göra barnen delaktiga. Det visade sig att de mindrebarnen inte har inflytande över det som de inte kan se, vilket gör att den pedagogiska miljön är viktig. Pedagogerna var överens om att miljön borde vara mer tillgänglig för alla barnen, även de yngsta.

I Jordgubbens arbetslag, som består av sex pedagoger, upplevs det som svårt att ha en gemensam syn på hur barn ska mötas. Pedagogerna är olika tillåtande och har också olika uppfattningar om barnperspektivet. Många åsikter kan däremot också ge en bredd på

barnperspektivet, då fler tankar blandas. Det verkar angeläget för pedagogerna att det ofta förs pedagogiska diskussioner i arbetslaget. På Smultronets förskola finns det olika avdelningar som samsas om utemiljön och de hjälper varandra vid stängnings- och planeringstillfällena. Detta samarbete gör det viktigt för pedagogerna att skapa tillfällen för att hitta tid till gemensam reflektion av olika synsätt så att barns möjlighet till inflytande gynnas.

Pedagogerna i båda arbetslagen upplever att de ännu inte har börjat arbeta så mycket med det nya avsnittet 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling i den reviderade läroplanen för förskolan. De uttrycker att de bara har börjat problematisera kring att fånga barns

lärprocesser. De har varit på föreläsningar, läst en bok kring ämnet samt påbörjat att utforma en gemensam dokumentationspärm. De är medvetna om att det krävs mer tid till att reflektera kring dokumentationen för att kunna utveckla verksamheten.

Resultatet visar att barnen blev sedda och lyssnade på, men att barnens delaktighet och inflytande främst handlar om att de får bestämma aktivitet. Pedagogerna är medvetna om barnperspektivet genom att de tänker utifrån barnets bästa och försöker sätta barnets intressen i centrum. För att öka barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet tror

pedagogerna att de behöver synliggöra begreppen bättre, bland annat genom att utveckla dokumentationsarbetet samt att avsätta mer tid för reflektion och utvärdering. Vår

gemensamma uppfattning är att pedagogerna vet att barnen är kompetenta. Rutinerna i den vardagliga verksamheten hindrar däremot pedagogerna från att fullt ut ta tillvara på det kompetenta barnet.

40

5. Diskussion

I avsnittet diskussion har vi sammanställt en utvärdering av vår metod och av vårt resultat där vi även redogör för nya kunskaper och insikter samt förslag på fortsatt forskning.

5.1 Metoddiskussion

Det övergripande syftet med denna uppsats är att lyfta fram barnens delaktighet och

inflytande utifrån pedagogernas barnperspektiv. Detta gjordes med hjälp av pedagogintervjuer och observationer i två olika barngrupper. Undersökningen visade att pedagogerna på de två förskolorna arbetade på liknande sätt med barns delaktighet och inflytande. Förskolan med färre antal pedagoger i arbetslaget hade en mer gemensam syn på teorin än det stora

arbetslaget. Vi kunde också se att det större arbetslaget gav exempel på flera olika perspektiv, trots att vi bara intervjuade 3 av totalt 6 pedagoger. Vi hade kunnat intervjua alla 6

pedagogerna på Jordgubbens förskola för att få bättre bredd på svaren. Det hade varit

intressant för resultatet av studien att undersöka om de övriga 3 pedagogerna på Jordgubbens förskola hade liknande tankar och åsikter som de andra iarbetslaget.

Vi upplevde att det var till god hjälp att spela in intervjuerna med diktafon så att vi kunde fokusera på att lyssna på pedagogerna. Det öppnade upp för samtal och det blev lättare att ställa följdfrågor. Vi hade kunnat delge informanterna våra frågor före intervjuerna, för att förbereda pedagogerna på vilka frågor som skulle komma upp. Vi valde att inte göra det, för vi förmodade att spontana svar skulle ge mer tillförlitlighet till studiens svar. När vi

transkriberade intervjuerna upptäckte vi att frågan om demokrati var för vid. Pedagogerna kopplade demokratifrågan till hur de tolkade delaktighet och inflytande, därför valde vi att inte följa upp frågan.

5.2 Resultatdiskussion

Vi har själva upplevt orden delaktighet och inflytande som svårtolkade, men har genom detta arbete fått en mer nyanserad bild av begreppens innebörd. Vi känner igen oss i att det är förhållningssättet och de perspektiv som vi pedagoger intar som bestämmer hur arbetet med

41

barns delaktighet och inflytande i verksamheten utformas. En varierad sammansättning av pedagoger vad gäller yrkeserfarenhetens längd, olika åldrar samt att de har olika utbildningar under olika tidsperioder kan vara gynnsamt för ett arbetslag.

Vår uppfattning är att det inte främst är pedagogernas utbildning eller erfarenhet som påverkar samarbetet i arbetslaget, utan mer den kultur som finns i arbetslaget. Med kultur menar vi vilka värderingar och känslor som arbetslaget har och hur respekten för varandra tar sig uttryck. Det är en tolkningsfråga hur pedagogerna förstår och utför uppdraget om barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet.

Vi ser svårigheterna med hur teori möter praktik i förskolans vardag, genom pedagogers olika barnsyn och perspektivtagande samt tidsbrist för att kunna reflektera och utvärdera. Ofta är det ett barnperspektiv som pedagogerna intar genom att de sätter det de tror är barnens intresse i fokus. Genom att samtala med barnen om deras egna åsikter och tankar kan detta vara ett sätt att närma sig ett barns perspektiv. Att se världen ur barnets synvinkel tror vi kan leda till att barnet får mer inflytande i sitt eget lärande. Det är vad barnet ser, hör, känner och upplever som är viktigt ur ett barns perspektiv. Ju mer tid som kan avsättas till reflektion och utvärdering, desto mer samsynt kan ett arbetslag bli. Det är viktigt att förskolan genomför möten tillräckligt ofta när det finns en större personalgrupp. Ju mer medvetna pedagogerna är om att ett utvecklingsarbete krävs, desto större blir möjligheterna att de arbetar förenligt med Barnkonventionen, styrdokument, förstår uppdraget och använder Lpfö-98 rev 2010, som ett levande dokument.

Vår slutsats är att det behövs riktade utbildningsinsatser kring begreppet barns delaktighet och inflytande i förskolan och hur pedagogerna kan arbeta praktiskt med begreppen. Vi menar att den stora utmaningen i pedagogernas arbete med barns delaktighet och inflytande är att bli medveten om sitt eget förhållningssätt, sin barnsyn och sina egna förgivettaganden samt att se förändringsarbetet som en process och inte som ett enstaka projekt. På så sätt kan

pedagogerna ta vara på det kompetenta barnets möjligheter.

En fortsättning på vårt arbete skulle kunna vara att undersöka möjligheter för barns

delaktighet och inflytande utifrån den pedagogiska miljön. Det skulle vara intressant att göra en undersökning på en förskola som har barnen uppdelade i en småbarnsgrupp på 1-3 år och

42

en syskongrupp på 3-5 år, och jämföra den med en förskola som har en åldersblandad barngrupp på 1-5 år. Då barngruppen delas in i en bestämd ålderssammansättning, sätts ramarna för innehållet eftersom att barnen ska ha tillgång till en utvecklande och lärande miljö som även tar hänsyn till säkerhetsaspekten. Det skulle vara intressant att se om det går att ge barnen en större känsla av delaktighet och inflytande och samtidigt se om detta kan synliggöra barns egna lärprocesser bättre.

43

6. Referenser

Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.

Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna - att komma nära barns perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Arnér, Elisabeth (2006). Barns inflytande i förskolan – problem eller möjlighet för de vuxna. Licentiatavhandling. Örebro: Pedagogiska institutionen.

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan - en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur.

Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid. (2007). Att bli sig själv - Daniel Sterns teori i förskolans vardag. Stockholm: Liber.

Doverborg, Elisabeth & Pramling, Samuelsson, Ingrid. (2007). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber AB.

Engdahl, Ingrid (2011). Toddlers as social actors in the Swedish preschool. Stockholm: Stockholms universitet.

Halldén, Gunilla (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Linköping: Linköpings universitet.

Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande – några perspektiv. Stockholm: Liber.

Juul, Jesper (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa förlag. Lärarförbundet (2008). Lärarens handbok. Läroplaner, Skollag; Diskrimineringslag, Yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. Lund: Studentlitteratur.

Näsman. Elisabeth (1995) Vuxnas intresse av att se med barns ögon I: Dahlgren, Lars & Hultqvist (red.) Seendet och seendets villkor. Stockholm: HSL Förlag.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

44

Persson, Sven (2010) Förskolans janusansikte förskolan I: Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & kultur

.

Pramling Samuelsson, Ingrid (2003). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.

Riddersporre, Bim & Persson, Sven (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & kultur.

Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson (2009). Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet. Stockholm: Liber

Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi. Stockholm: Runa förlag.

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur.

Svenning, Bente (2011). Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 rev 2010. Stockholm: Skolverket.

Utrikesdepartementet (2010). Mänskliga rättigheter – Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: UD-PIK-INFO.

Vallberg Roth, Ann-Christine (2002). De yngre barnens läroplanshistoria - från 1800-talets mitt till idag. Lund: Studentlitteratur.

Westlund, Kristina (2010). Demokrati förskolan I: Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur.

Williams, Pia (2006). När barn lär av varandra: samlärande i praktiken. Stockholm: Liber. Williams, Pia, Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Barns samlärande – en forskningsöversikt. Stockholm: Liber.

45

Bilaga 1

Intervjufrågor till pedagoger

1. Berätta vad ordet delaktighet betyder för dig?

2. Vad innebär det i ditt vardagliga arbete i barngruppen? 3. När anser du att barnen är delaktiga i verksamheten?

När tror du att barnen upplever att de är delaktiga? 4. Berätta vad ordet inflytande betyder för dig?

5. Vad innebär det i ditt vardagliga arbete i barngruppen? När tror du att barnen upplever att de har inflytande? Vilka situationer/aktiviteter?

6. På vilket sätt kan det lilla barnet som ofta har en icke-verbal kommunikation få inflytande och delaktighet i verksamheten?

7. Vad har ordet demokrati för betydelse för dig i den reviderade läroplanen 98, i avsnittet 2.3 Barns inflytande?

Kan du ge något exempel?

8. Hur uppfattar du att personalgruppen i sin helhet ser på delaktighet/inflytande? Finns det en gemensam samsyn?

Finns det några spänningar/motsättningar? 9. Är detta något ni diskuterar och hur ofta/och när?

10. Har ni diskuterat det nya avsnittet 2.6 Uppföljning, utveckling och utvärdering och om hur ni ska delge barn inflytande över sina egna lärprocesser?

11. På vilket sätt synliggör du delaktighet/inflytande? Behövs det synliggöras mer och hur?

12. Vad är bra respektive dåligt med begreppen inflytande/delaktighet? 13. Arbetar er förskola (alla avdelningar) med begreppen just nu?