5 1 Första valet till gymnasiet
6.3 Sammanfattning av analys
Det finns flera olika orsaker till programbyten men det som är mest framträdande i denna studie är att bytet vanligtvis beror på den sociala miljön och inte missnöje med programinriktningen. Familj och vänner har haft en påverkan på informanternas första val till gymnasiet men när det kommer till programbytet har informanterna styrts av den egna känslan och inte tagit omgivningens åsikter i beaktande. Istället har faktorer som sociala miljön och svårigheter att klara utbildningen påverkat informanterna så starkt att de valt att agera utifrån sina egna behov.
Programbytet förklaras med en utvidgad handlingshorisont då informanterna har fått information som inte stämmer överens med deras förväntningar. Den nya handlingshorisonten synliggör och möjliggör ett programbyte och individerna initierade en frivillig brytpunkt.
Informanterna sökte sig ifrån sitt gymnasieprogram av olika anledningar där de möttes av bekräftande rutiner på det nya programmet vilket förstärkte deras nya karriäridentitet medan den tidigare karriäridentiteten tonades ner.
Den huvudsakliga orsaken till programbytet beror på den sociala miljön i klassrummet vilket eleverna inte kunde förutspå innan de började gymnasiet. Den nya kontexten har påverkat individernas karriärval och deras individuella system med influenser som kön och etnicitet har interagerat med den nya miljön.
7. Diskussion
I detta kapitel reflekterar vi över studiens resultat samt för diskussion kring vald metod och teori. Vi delar även med oss av egna reflektioner som uppkommit under studiens gång samt ger förslag på framtida forskning inom ämnet.
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkat individer vid valet inför gymnasiet samt vad som orsakat att de senare valt att byta gymnasieprogram. Vi ville även undersöka hur ett programbyte kunnat förhindras.
Trots tidigare forskning som visar att elever är lämnade åt sig själva och upplever en avsaknad av stödinsatser och förebyggande åtgärder inför ett programbyte (Skolverket 2011, 17) visar vår studie att samtliga informanter är positiva till hur programbytet hanterats både före och under. Vi trodde att resultatet av empirin skulle visa att vägledningen i samband med övergången mellan grundskolan och gymnasiet skulle vara avgörande för hur informanterna fattat sina beslut men där skiljer sig vår studie från tidigare forskning eftersom informanterna anser att vägledningen inte haft någon betydelse varken inför första valet eller programbytet.
I vår studie framkommer det att de informanter som inte trivts i sin klass är också de som valt att göra ett programbyte. Detta stödjer tidigare forskning där det framkommer att det sociala klimatet i klassrummet fått konsekvenser för lärandet och trivseln (Skolverket 2012, 91). Detta får oss att fundera över om själva programinriktningen egentligen är avgörande för en individs val att stanna kvar eller byta, eller om det är andra sociala faktorer som spelar en större roll, såsom klimatet i klassen. Detta visar sig också i vår studie där konflikter i klassen fick en informant att byta gymnasieprogram trots att hon egentligen
trivdes med programinriktningen.
Tidigare forskning stödjer även de resultat som framkommer i vår studie, att elever på
gymnasieprogram som är överrepresenterade av ett visst kön är mer benägna att byta
program eftersom de upplever att det förekommer mobbning (Svensson 2007, 321). Informanter beskriver att de var så rädda för utanförskap att de därför valde ett gymnasieprogram likt sina vänner trots att det inte fanns intresse för själva programinriktningen. Tidigare forskning stödjer detta samt visar även på fakta som säger
att kompisar valt att göra gemensamt programbyte (ibid, 58). Elever som haft svårt att hantera studierna i grundskolan tenderar att fortsätta med det
vidare till gymnasiet (Svensson 2017, 301). Här skiljer sig vår studie åt som visar att
informanterna inte haft svårigheter att klara studierna under grundskolan utan tvärtom. Vår
studie visar också att informanter bytt program trots att de upplevt gymnasiestudierna som
enkla. Däremot upplevde informanterna att det blev svårare att klara av utbildningen på
gymnasienivå på grund av ökade krav samt större konkurrens om höga betyg. Skolverkets
rapport om att gymnasieprogrammens ökade krav på självständigt arbete leder till programbyte stödjer vår studie som också visar att informanter bytt program på grund av att
studieupplägget inte passat (2012, 50). Vi noterade också att det fanns en gemensam faktor
för de elever som bytt på grund av svårigheter att klara utbildningen och det var att de gick
på det naturvetenskapliga programmet. Eftersom detta är en kvalitativ studie drar vi inga
generella slutsatser men anser ändå att det är ett intressant resultat, programinriktningen
skulle möjligtvis kunna ha en betydelse för valet att byta. Forskning visar att individer med stort stödbehov är överrepresenterade bland elever som
gör ett programbyte och att det är viktigt att behoven uppmärksammas i tid (Skolverket
2011, 17-18). Hade informanterna fått stöttning i studierna snarare än i själva bytet hade
kanske programbyte kunnat förhindras. En intressant infallsvinkel från studiens resultat är att etnicitet spelat en avgörande roll
för programbyte. Många faktorer lyfts upp från tidigare forskning men inget om etnicitetens betydelse. I studien framkommer det att en informant med utländsk bakgrund bytte
beaktande då det kan vara en förklaring till varför vissa gymnasieprogram och skolor är segregerade.
Det som varit genomgående för samtliga informanters berättelser är det faktum att programbyte har skett till följd av att informanten sökt sig från något snarare än till något. Detta visar att själva valet av programinriktning spelat mindre roll, det är snarare sociala faktorer som visat sig vara avgörande för informanterna. Detta visar sig också genom att informanterna inte haft ett tydligt mål med sina studier, de har inte varit bundna till en särskild programinriktning eftersom de inte haft några långsiktiga karriärplaner, dörrarna till framtida yrket har varit öppna. Därför har bytet från programmet spelat mindre roll utifrån utbildningens innehåll, istället har det sociala varit den viktigaste faktorn.
Studien visar också att informanter är positiva till programbytet och att det inte kunnat förhindras, detta resultat blev vi förvånade över då vi före studien trodde att det skulle framkomma att de önskat mer vägledning inför valet till gymnasiet. Som svar på frågeställning huruvida programbyten kan förhindras har vi genom empiriska data fått svar från informanter som indikerar att det inte finns ett sätt att förhindra programbyte. Däremot anser de att PRAO och skuggning kan fylla en viktig funktion för att kunna göra ett väl underbyggt val. Därför valde vi att ha med det i vår resultatdel trots att vi inte kunde analysera det på ett teoretiskt plan.
7.2 Metoddiskussion
Eftersom vi ville undersöka varför programbyten sker samt få en djupare förståelse kring hur individer som gör ett programbyte tänker blev kvalitativ metod ett naturligt val då vi inte efterfrågade en generaliserande bild. Den kvalitativa metoden bestod av semi-strukturerade intervjuer där vi kunde ställa följdfrågor vilket bidrog till att svaren från informanterna blev olika och studiens validitet ökade eftersom den anpassades utefter informanten (Larsen 2009, 80). Vi märkte att flertalet informanter svarade kort på frågorna, att ha möjligheten att kunna ställa följdfrågor gjorde därför att vi fick mer
djupgående svar när vi önskade. En kvantitativ metod i form av enkäter hade inte resulterat i djupgående svar, därför kändes inte den metoden relevant för studien.
Vi kontaktade samtliga studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolorna i den kommun där studien utfördes, endast en var villig att hjälpa oss med att få fram informanter. Därför sökte vi även utifrån vårt egna kontaktnät för att undvika en överrepresentation från ett visst gymnasieprogram i vår studie samt en alltför homogen urvalsgrupp. Vi hade dock önskat att fler studie- och yrkesvägledare delgivit oss kontaktinformation om elever som gjort programbyte för att erhålla informanter från olika stadsdelar i kommunen och därmed fått en mer heterogen grupp. En bredare urvalsgrupp hade kunnat bidra med fler infallsvinklar.
På grund av Covid-19 viruset insamlades data med säkerhetsaspekter i åtanke, därför skedde intervjuerna via telefon vilket både har sina fördelar och nackdelar. Fördelen med detta förfarande var att vi slapp boka en fysisk plats där intervjuerna skulle ske vilket gjorde att vi sparade tid och lättare kunde anpassa intervjutillfällena efter informanternas önskan. Dessutom upplevde vi att informanterna kände en större trygghet att delta i intervjun på hemmaplan. Nackdelen med denna metod var att det var svårt att få en helhetsbild av personerna eftersom vi inte kunde tolka deras kroppsspråk eller ansiktsuttryck (Kvale och Brinkmann 2014, 190). Vi upplevde att informanterna vågade vara ärliga i beskrivningen av programbytet vilket vi tror berodde på den anonymitet som utlovades samt att deras namn ersattes med fiktiva namn och att skolans namn och hemkommun inte nämns i studien.
7.3 Teoridiskussion
När vi påbörjade denna studie ville vi undersöka faktorer som påverkar ungdomar i deras val. Att enbart hitta en teori som förklarar människors val av utbildning och karriär finns inte. Därför ansåg vi att det var lämpligt att använda oss av STF-modellen där karriärval ses utifrån ett systemiskt perspektiv där flera faktorer påverkar individen och där påverkansfaktorerna även påverkar varandra. Fördelarna med att använda denna teori är att
våra resultat har kunnat analyseras övergripande med hjälp av STF-modellen. Nackdelen med teorin är dess stora omfattning i relation till vår mindre studie, att använda STF-modellen i en större studier tror vi hade varit mer användbart. Av den anledningen valde vi att fördjupa oss mer i teorin Careership då den fokuserar på övergångar och omställningar i livet vilket också är relevant för studien då informanterna först gjorde en övergång från grundskola till gymnasiet och därefter en omställning från ett gymnasieprogram till ett annat. Genom att använda denna teori har vi fått en bild av informanternas syn på sitt habitus, fält och handlingshorisont. Men även synen på de brytpunkter de ställts inför i samband med programbytet.
Efter att vi analyserat studiens resultat insåg vi att informanternas vilja att byta gymnasieprogram snarare berodde på sociala faktorer än en missnöjsamhet med själva programinriktningen. Därför anser vi att vi kunde haft nytta av en teori som behandlar hur ungdomar ser sig själva i omvärlden. Förslagsvis hade vi kunnat använda Linda Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser när vi analyserade studiens resultat. Gottfredson (1981) delar in utvecklingen i fyra nivåer där hon beskriver hur ungdomar försöker hitta yrken som passar deras värderingar, intressen, förmågor, personlighet och familjens behov. Med tanke på att resultatet av vår studie visar att ungdomar väljer utifrån faktorer ovan nämnda tror vi att denna teori också hade varit användbar i studien.