Syftet med vår undersökning var att ta reda på om hur och varför skönlitteratur används i undervisningen när de kommer till de samhällsorienterande ämnena samt om det går att koppla till kursplanerna för varje specifikt ämne. Vår analys påvisar att det är fördelaktigt när skönlitteratur väljs in som ett medvetet didaktiskt val i undervisningen. Det som är viktigt som våra intervjuade lärare lyfter är att ett tydligt syfte ska finnas. Alla instämmer med att
33 högläsning som en metod vid arbete med skönlitteratur stärker elevers språkutveckling och även ger elever möjlighet att inhämta kunskaper. Utifrån vår analys framkommer det tydligt att skönlitteratur går att koppla till alla SO-ämnen, vilket den forskning vi tagit del av inte gör. När det ska påbörjas med ett nytt arbetsområde är det fördelaktigt att skönlitteratur används för att det kan skapa ett sammanhang för eleverna när de möter ett meningsfullt innehåll som diskuteras i klassrummet. Denna dialog om läsningen i klassrummet låter eleverna bygga upp en förförståelse till ämnet.
6 Resultatdiskussion
Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur verksamma lärare arbetar med skönlitteratur i de samhällsorienterande ämnena i lågstadiet och vilka didaktiska tankar lärarna har med detta arbetssätt. Det vi även ville ta reda på är hur kopplingen mellan skönlitteratur och de samhällsorienterande ämnena kan göras utifrån kursplanerna. Detta tycker vi att vår forskning samt svaren vi fått av våra verksamma lärare besvarats på olika sätt. Vår undersökning visar att skönlitteratur med fördel kan användas i de samhällsorienterande ämnena för att skapa en ingång till ett arbetsområde eller för att fånga in alla elever och nå en djupare förståelse för ämnet. Både forskning och intervjuer konstaterar att läsning i alla former främjar språkutvecklingen där ordförrådet och läsförståelsen blir central för att det bidrar till att skapa ett sammanhang mellan kontext och elev. Det som framkommer från de verksamma lärarna är att elevernas egen läsning blir bättre eftersom ordförrådet blir större och de får en bättre förståelse av innehållet. Läsning framhävs vara viktig i skolan när många elever saknar läsningen hemifrån av olika anledningar. Läsningen kan därför utveckla elevers litteracitet som har blivit ett krav i samhället. I dagens samhälle möter vi ständigt olika former av medier som ska tolkas och sedan skapa en bild för vår omvärld. Skolan blir därför en aktiv plats där denna utveckling sker eftersom litteracitet handlar om att aktivt ta till sig ett innehåll som blir grunden för läsningen samt skrivandet. I dagens samhälle krävs det att medborgarna har en god läsförmåga samt läsförståelse för att kunna ta plats i det mångkulturella demokratiska samhälle vi lever i. Detta lyfter inte bara forskningen utan även verksamma lärare som använder sig av skönlitteratur i sin undervisning. Det framhävs även att elever genom skönlitteratur kan få ett första möte med olika kulturföreteelser när de tillsammans med läsningen och klassrumsdiskussioner får en gemensam upplevelse och ett lärande sker. De verksamma lärarna vi intervjuat ställer sig positiva till att skönlitteratur är en bra ingång för klassrumsdiskussioner
34 och även ett bra sätt för eleverna att utveckla de förmågor som kursplanerna framställer. Skönlitteraturen kan därför med fördel kopplas till det Lgr11 uttrycker kring skolans uppdrag där eleverna ska få utveckla kunskaper och värden samtidigt som de ska utveckla sin språkliga förmåga. Det går även i linje med Läsdelegationens (SOU 2018:57) rapport där det framgick att det krävs ett systematiskt arbete där elevers egen motivation till läsning och läslust lyfts fram som en viktig poäng och skönlitteraturen kan därför bidra till detta.
Lärandet, språket och identitetsutvecklingen går hand i hand, vilket syns när ett arbete med skönlitteratur pågår. Detta påverkas av de didaktiska överväganden lärarna ställer sig till eller vilket syfte skönlitteraturen ska ha i ämnet. Den enskilda eleven får dessutom möjlighet att i böcker finna fiktiva karaktärer som de kan relatera till eller för att kunna sätta sig in i olika situationer utan att själva behöva uppleva dem. Upplevelsen sker därför genom boken vilket även våra intervjuer påvisat, då det i vår analys framhävs att skönlitteratur i klassrummet skapar en upplevelse.
Läsningen kopplas inte enbart till kunskaper och värden som elever ska utveckla, det som framkommit i vår undersökning understryker även hur viktigt det är att elevers läslust och läsglädje kommer fram på ett positivt sätt. Både forskning och verksamma lärare uttrycker att läsning bidrar till elevernas egen framtida läsning och det finns ingen större skillnad på skönlitteratur jämfört med en faktatext förutom de frågor som ställs kring texten. I de samhällsorienterande ämnena kan det saknas läromedel eller finnas läromedel att utgå ifrån som en grund, detta har våra verksamma lärare uttryckt men att skönlitteraturen ändå tar plats för att skapa ett lärande eller en ingång till ett arbetsområde. Forskningen lyfter vikten av att vara en läsande förebild och detta framhävs som viktigt i våra intervjuer. Vi tolkar i vår analys att lärarnas egen läsglädje och positiva syn på skönlitteratur genomsyrar undervisningen och påverkar elevernas syn på skönlitteratur.
Den forskning vi tagit del av har inte lyft samhällskunskapsämnet eller geografiämnet med någon koppling till skönlitteratur utan det är religionsämnet och historieämnet som har haft den kopplingen. Detta motsäger våra intervjuer som gett olika förslag på böcker som fungerar i alla de fyra samhällsorienterande ämnena kopplat till kursplaner och beskrivit kort om olika lektionsupplägg. Vi anser med stöd av forskningen vi tagit del av och genom intervjuer med lärare att skönlitteratur med fördel kan användas i de samhällsorienterande ämnena för att lyfta varje ämnesidentitet genom ett berättande som skapar ett lärande för eleverna. Det didaktiska övervägandet att använda skönlitteratur i undervisningen påvisar våra intervjuer har många fördelar kring till varför skönlitteratur är bra att utgå ifrån. Detta stärker våra intervjupersoner
35 och den forskning vi tagit del av när det kommer till att elevernas läsförståelse sjunkit och att det krävs ett systematiskt arbete i svensk skola för att främja läslust och läsförståelse.