Här följer en sammanfattning av kapitlet som utgör studiens referensram. De olika styckenas inbördes förhållande redovisas i Figur 5 (på följande sida) som utgör studi-
34
ens analysmodell, ur denna modell går även att utläsa hur referensramen används för att besvara studiens frågeställningar.
Den teoretiska utgångspunkten utgör en bakgrund till studien och ger en beskriv- ning av hur LOU föreskriver att upphandlingsprocessen skall gå till, vidare beskrivs även generellt byggprocessen och LOUs bakgrund i EG-rätten redogörs för. Därefter ges en djupare beskrivning av förfrågningsunderlaget och den faktiska värderingen av anbuden och hur detta kopplas till tilldelningen av kontrakt.
Den övre delen av modellen behandlar uppsatsens första frågeställning som rör hur kommunens utvärderingsarbete beskrivs i litteraturen enligt lag och praxis? Denna fråga kom att besvaras i den studiens referensram där en teoretisk fördjupning sker gällande utformning av förfrågningsunderlag och tilldelning av konstrakt.
Den undre delen av modellen behandlar uppsatsens andra och tredje frågeställning- ar, den andra frågan rör hur anbuden för byggprojekt utvärderas av kommunerna i praktiken? Och den tredje frågan rör vilka svårigheter och motsättningar kommu- nerna möter i arbetet med värderingen av anbud? Olika svårigheter kring utvärde- ring av anbud behandlas tillsammans med motsättningar mellan upphandlingspro- cessen och byggprocessen. Detta ställs sedan i analysavsnittet mot vad som fram- kommit i den empiriska undersökningen om hur upphandlare på kommunerna i praktiken upplever sitt arbete med värdering av anbud.
35
För kommande delar av uppsatsen är det av vikt att ha i åtanke att byggprojekt or- ganiseras genom olika entreprenadformer och att det finns ett fackspråk i byggbran- schen som återkommer i LOU. För att förstå referaten till LOU bör läsaren kunna gå tillbaka i uppsatsen och läsa om de olika byggbranschspecifika begrepp som presen- terats i kapitlet ovan. Definitionen av byggentreprenad enligt LOU speglar uppsat- sens syfte och lägger grunden för att beskriva hur kommuner värderar anbud för byggprojekt genom att definiera vad som generellt utgör ett byggprojekt. Hur den upphandlande enheten i egenskap av byggherre förvaltar sitt arbetsmiljöansvar på- verkas både av de val som görs gällande riskhantering och planering, då kanske främst tidsuppskattningar.
36
3 Vetenskaplig metod
I detta kapitel beskrivs de metodologiska val som legat till grund för studien. Ge- nom att beskriva hur arbetet genomförts skapas underlag för replikerbarhet och transparensen ökar. Tillämpningen av en kvalitativ metod beskrivs för uppsatsens olika delar var för sig varpå begrepp som induktion, deduktion, validitet och reliabi- litet diskuteras för studien som helhet.
3.1 Kvalitativ metod
Problemformuleringen avgör vilken metod som lämpligen bör väljas för att nå sva- ren på forskningsfrågorna (Goldkuhl 1998). Kunskapsbehovet tillsammans med pro- blemformuleringen blir alltså avgörande för vilken metod som lämpligen används i undersökningen. Uppsatsen syftar till att beskriva hur kommuner i praktiken värderar an- bud för byggprojekt över gränsvärdet samt att analysera och jämföra detta med hur anbuds- värdering är beskrivet i litteraturen utifrån tillämplig lag och praxis för att urskilja eventuella brister i anbudsförfarandet. För att åstadkomma detta fann jag den kvalitativa metoden lämplig. Detta utifrån forskningsfrågorna som skall besvaras i uppsatsen, de lyder enligt följande: Hur beskrivs kommunens utvärderingsarbete i litteraturen enligt lag och praxis? Och; Hur utvärderas anbuden för byggprojekt av kommunerna? – Hur resoneras för- frågningsunderlaget fram? Och; Vilka svårigheter och motsättningar möter den upphandlan- de enheten?
Nilsson (2008) skriver om hur det i tidigare studier använts många olika metoder för att utför undersökningar, detta har jag tagit hänsyn till vid val av metod. Han hänvi- sar till att Mintzberg vurmade för att komplexiteten i arbetet fångades bäst med in- tervjuer och observationer. Jag har valt en kvalitativ metod för att de frågor som jag söker svar på är av komplex natur så en djupare undersökning krävs. Enligt Eneroth (1994) är den kvalitativa ansatsen lämplig för dem som vill skaffa sig ett begrepp om en verklig företeelse vilken de söker lära sig mer om. Backman (2008) gör gällande att synsättet inom naturvetenskap traditionellt sett är objektivt medan den kvalitativa ansatsen använder en subjektiv syn på omgivningen. Att mäta, registrera och obser- vera en given verklighet är naturvetenskapens signum (Thurén 2007). Att studera människor och hur de tolkar och uppfattar sin omgivning är den kvalitativa ansat- sens focus. Denna uppsats syfte vilket återgivits ovan gör att studien kommer under- söka hur upphandlare på kommunernas upphandlande enheter arbetar med an- budsprocessen, detta gör att den kvalitativa ansatsen bör kunna anses passande. 3.2 Tillvägagångssätt
Denna rubrik beskriver hur den valda metoden tillämpats på de olika delarna av uppsatsen. Kvalitén i uppsatsen är beroende av hur metoden tillämpas i studien. Goldkuhl (1998) betonar att metoden i sig inte är en garanti för en lyckad studie utan att en sund, förnuftig och korrekt tillämpning av metoden utgör den avgörande skillnaden mellan en bättre och en sämre studie. Problemformuleringen har tillsam-
37
mans med den kvalitativa metoden bidragit till de val som gjorts gällande studiens genomförande dessa val beskrivs i de följande styckena.
Om man läser om forskningsprocessen i Backman (2008 sid. 39) så accentueras vikten av att sätta in forskningen i ett sammanhang. Detta har initialt gjorts i introduktion, problematisering och fortsatt vid författande av referensramen.
3.2.1 Studiens Referensram
Syftet med studien är bland annat att jämföra det som framkommer i den empiriska delen om hur kommuner gör för att värdera anbud med det arbetssätt som finns be- skrivet i litteraturen. Härav har sökandet efter instruktioner och argumentationer sökts i artiklar och böcker inom området. Enligt Backman (2008 sid. 29) är det av hög vikt att författaren har läst på inom det valda området och att på så sätt stödjer sig på befintlig kunskap i sitt arbete. Litteratursökningen har främst utförts med biblioteks- kataloger som kan tillgås via Mittuniversitetets hemsida. De olika böcker och artiklar som funnits har sedan gett länkning till annan litteratur som varit citerad i texten. En sökning på den nationella databasen Libris på sökordet anbud gav 211st träffar. Alla dessa böcker kontrollerades inte, men träffbilden säger att det finns en hel del skrivet om anbud i allmänhet. Men om sökningen istället görs på anbud* bygg* kommun* så framgår endast tre stycken träffar. Så en snabb men mer exakt sökning på ämnesområdet ger en bild av att det inte finns lika mycket litteratur som ringar in området för uppsatsen mer precist. Detta fenomen kan sägas vara representativt för de flesta litteratursökningar som gjordes där det konstaterades att mängden litteratur på området var aningens begränsad. Litteraturen som är äldre än tio år är endast i en begränsad utsträckning relevant för denna rapport, den lagstiftnings som då gällde är inte helt tillämplig nu, men de tekniker de använde då kan vara tillämpliga i nu- tid.
För sökning av litteratur har hemsidor så som uppsatser.se och avhandlingar.se an- vänts. Och för att söka artiklar har databaserna Business Source Premier och Emerald främst använts. Sökorden var bland annat; upphandling, anbud*, offentlig upphand- ling, tendering, tendering procedure, tendering procedure + sweden, tendering pro- cedure + construction, public procurement + construction + Sweden.
3.2.2 Urval
Intervjuerna har genomförts som telefonintervjuer till de anställda på kommunerna. Fyra stycken upphandlare intervjuades på följande kommuner som nämns i fallande ordning från norr till söder: Krokom, Sundsvall, Uppsala, Linköping. Urvalet grun- dades på att de som jobbar med upphandling av byggentreprenader på kommuner- na bör sägas vara naturligt bekanta med problemområdet. Men inom själva popula- tionen kontaktades först kommuner som fanns på ett för författaren nåbart geogra- fiskt avstånd från den plats där han var bosatt under sommaren då intervjuerna genomfördes. Detta följde av att det fanns en initial tanke om att undersöka möjlig- heterna till att utföra direkta intervjuer på de respektive respondenternas arbetsplat-
38
ser. Allt eftersom det kom fram att de tänkta respondenterna inte var nåbara främst beroende på att de hade semester så ändrades strategin kring urvalet. Härav kan det inom populationen sägas funnits en viss nivå av naturligt urval eftersom de som hade semester inte kunde ställa upp på en intervju. En annan för urvalet styrande faktor var att de kommuner som inte utfört något byggprojekt över tröskelvärdet de senaste åren inte kunde bidraga med någon för studien lämplig respondent. Detta gav i sin tur ett ytterligare steg i urvalsprocessen där kommuner med låga invånar- antal inte kontaktades för intervju med en upphandlare eftersom de kunde antagas ha lägre frekvens på sina genomföranden av byggprojekt över tröskelvärdet. Den ur- valsprocess som då skedde var aningens godtycklig där kommuner valdes ut för kontakt efter dess storlek som de befolkningstätare. Men en analys av hemsidorna hos de tre största kommunerna (Stockholm, Malmö, Göteborg) sett till invånarantal gav resultatet att dessa inte skulle utgöra ett representativt urval då de i dessa kom- muner har många kommunalt helägda bolag som står för byggnation och drift av fastigheter. De har dessutom stora upphandlingsenheter med specialfunktioner så som jurister och liknande expertis på plats.
Det är i denna kontext intressant att bortfallet generellt inte kan sägas vara varken större eller mindre vid telefonintervjuer jämfört med direkta intervjuer. Detta kom- mer av att det finns för få eller inga empiriska studier på området som gett sam- stämmiga resultat (Bryman 2002).
Respondenterna arbetar på olika kommuner men med samma typer av arbetsuppgif- ter inom deras tjänster som upphandlare. De valdes eftersom de ansågs inneha god insikt i arbetet med utformning av förfrågningsunderlag och värdering av anbud. Något som bidrog till att öka reliabiliteten på studien är att författaren sedan tidigare inte var bekant med någon av respondenterna.
3.2.3 Intervjuer / Empiri
Intervjuerna gick till så att respondenten kontaktades några dagar innan intervjun för att bestämma en lämplig tid för intervjun. Vid själva intervjutillfället spelades in- tervjun in för att sedan transkriberas, utifrån denna inspelning kunde sedan en me- ningskoncentrering göras. Meningskoncentreringen innebar att utfyllnadsord, upp- repningar, ljud som inte var ord togs bort för att få ett flyt i texten. Stödanteckningar gjordes även under intervjuerna men analysen bygger helt på de transkriberingar som gjorts utifrån ljudupptagningarna.
Att utföra intervjuer var ett metodval som kom sent i processen av skrivande för att det kunde anses lämpligt utifrån studiens syfte. Steinar Kvale beskriver i boken den kvalitativa forskningsintervjun hur användbar en intervju kan vara för att ta reda på hur en människa upplever en situation. En av styrkorna med intervjuer är att inter- vjuaren kan interagera med respondenten och på så sätt få en ökad förståelse tack vare respondentens kroppsspråk och gestikulation. Möjligheten att förtydliga en frå- geställning eller att ställa följdfrågor och på så sätt nå svårtillgänglig information är fördelar med intervjuer som Andersson (1994) framhåller. Men Backman (2008) be-
39
tonar att kvalitativa studier inte är lätta att genomföra och att det ställs stora krav på den som genomför intervjun. Intervjuarens obrutna objektivitet är viktig så denna inte påverkar svaren. Att genomföra intervjuer via telefon är omskrivet i litteraturen, Bryman (2002) anger följande fördelar med att genomföra intervjuer via telefon jäm- fört med att utföra direkta intervjuer; de är ekonomiskt sett mycket billigare att genomföra då intervjuaren inte behöver resa till de olika respondenterna om dessa befinner sig på olika platser geografiskt sett, dessa typer av intervjuer är även lättare att genomföra korrekt enligt Bryman, ytterligare en fördel som Bryman framhåller är att olika faktorer hos intervjuaren (till exempel kön, klass, ålder, erfarenhet) som kan göra att respondenten svarar som denne tror att intervjuaren uppskattar, vid en tele- fonintervju inte gör sig påminda eller i varje fall minskas avsevärt. De svagheter som Bryman (2002 sid. 129) framhåller att telefonintervjuer har jämfört med direkta inter- vjuer är de följande; Den som inte har en telefon kan givetvis inte kontaktas via en telefon, den som genomför telefonintervjun kan inte se respondenten och detta ger i sin tur konsekvenser så som att intervjuaren inte kan läsa respondentens kropps- språk, gestikulation och annat som ger intervjuaren möjlighet att öka förståelsen för respondenten.
För att få svar på samma frågor vid de olika intervjuerna utformades en intervjumall som sedan följdes vid alla intervjutillfällen. Den finns med längst bak i uppsatsen som Bilaga 1.
3.2.4 Teknik för analysarbetet
När det empiriska materialet sammanställts så har den bild av verkligheten som re- spondenten givit skildrats, detta för att söka subjektets uppfattning av sin verklighet i enlighet med Backman (2008). Likheter och skillnader i svaren som framkommit under intervjuerna har vid analysen jämförts med referensramens innehåll. Om re- spondenten inte använt den klassiska nomenklatur som används i byggbranschen eller den terminologi som i övrigt är naturligt associerad med lagen om offentlig upphandling så har ändå paralleller kunnat dras baserat på förståelse av själva bud- skapet.
Att titta efter likheter och olikheter kallas för jämförande design eller komparativ undersökningsdesign (Bryman 2002 sid. 69).