Studien visar hur förskollärarna beskriver barns olika strategier som de använ-der i den fria leken och vad leken har för betydelse för barns utveckling. Utifrån Tellgrens, (2004) analysmodell av tillträdesstrategier och uteslutningsstrate-gier kan man se utifrån förskollärarnas uppfattningar att barnen använder olika strategier i den fria leken. Utifrån Pihlgrens, (2017) aktivitetsmönster kan man uppfatta att förskollärarna i studien arbetar med de olika aktivitetsmönstren i barnens fria lek.
42
8.7 Metoddiskussion
Tidigt i studien fanns det tankar om att göra en observation för att få en inblick hur barns strategier är i den fria leken. Men på grund av den rådande Covid-19 pandemin och restriktioner som folkhälsomyndigheten skrev om blev det en svårighet att genomföra observationer på plats på förskolorna. Förskollärarna valdes ut på grund av bekvämlighetsurval. Trost, (2010) beskriver att när man gör ett bekvämlighetsurval handlar om att man har personerna inom räckhåll för den som utför studien. Förskollärarna är anonyma i studien men då jag kän-ner till deras identitet kan de påverka vilka svar de gett. Jag utgick ifrån semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod i denna studie för att få så utförliga svar som möjligt ifrån förskollärarna. Som stöd användes en intervju-guide där öppna frågor utformades för att hjälpa till att hålla svaren inom äm-net. Nackdelen med detta är att det kan dra ut på tiden och man kan missa sånt som är betydelsefullt för studien (Fejes & Thornberg, 2019). Fördelen jag såg med denna metod är att jag fick en god kontakt med förskollärna. Detta ledde till förskollärarna hade många uppfattningar om barns strategier i den fria le-ken. Detta skulle inte ske i samma utsträckning om man gjorde en kvantitativ studie. I en kvantitativ studie kan man missa viktiga uppfattningar som infor-manterna har. Detta på grund av att man fokuserar på ett konkret problemom-råde (Fejes & Thornberg, 2019). Intervjun skedde via Zoom och överlag gick det bra men ibland försvann ljudet så förskollärarna inte hörde vad jag sa. Jag började transkribera mitt material efter varje intervju och insåg att det tog längre tid än vad jag hade räknat med. Back & Berterö, (2019) beskriver att semistrukturerade intervjuer är något som tar tid på grund av det ska transkri-beras ordagrant.
Under tiden jag transkriberade intervjuerna utgick jag ifrån den fenomenogra-fiska analysmodellen som utgår ifrån de sju olika stegen som jag har beskrivit tidigare. Detta gjorde jag genom att först transkribera intervjuerna och lyssna igenom det flera gånger för att inte missa något. Sedan läste jag igenom det flera gånger för att känna mig bekant med materialet. Utifrån förskollärarnas svar såg jag att det fanns både likheter och skillnader. Genom detta kunde jag se ett samband mellan förskollärarnas svar. Jag granskade det transkriberade materialet och gjorde markeringar via datorn, detta för att minska pappersför-brukningen. Jag markerade de svaren i samma färg för att hitta likheter och olikheter. Jag grupperade likheterna och skillnader utifrån förskollärarnas svar med hjälp av färgmarkeringarna. Utifrån förskollärarnas svar såg jag att det var mycket likheter i deras svar men även skillnader. Detta gjordes för att se om kategorierna var tillräckligt innehållsrika. Detta gjorde jag genom att namnge utifrån vad jag tyckte var relevant för min studie. Jag jämförde och granska dem olika stycken och såg att de passade in i fler kategorier. Fördelen med att utgå ifrån en fenomenografisk ansats är att det ger intressanta beskrivningar
43
och informanternas uppfattningar om ett visst fenomen. Därför är denna meto-dansats passande till intervjuer (Dahlgren & Johansson, 2019). Nackdelen med denna metodansats är att den tar tid med tanke på att det är handlar om infor-manternas egna uppfattningar som analyseras. Men utifrån de förskollärarna jag har intervjuat fick jag svar på mitt syfte och frågeställningar. Detta leder också till att jag fick en ökad förståelse om vilka strategier barnen använda sig av i den fria leken, samt vilka aktivitetsmönstren jag kan använda det i min kommande yrkesroll som förskollärare.
8.8 Slutsatser
Studiens syfte var att jag skulle undersöka hur förskollärarna beskriver barns strategier i den fria leken. Utifrån intervjuerna med stöd av tidigare forskning och den fenomenografiska analysmodellen, samt Pihlgrens och Tellgrens ana-lysmodell kunde jag se vad förskollärarna hade för uppfattning om barns stra-tegier och vad leken har för betydelse för barns sociala utveckling. Resultatet visade att barnen använder olika tillträdesstrategier för att få tillträde i leken. Barnen använder även olika uteslutningsstrategier för att exkludera varandra. Jag uppfattar som att flertalet förskollärare arbetar med regeln ”Alla får vara med” detta för att barnen ska lära sig att sammanhållning och dela med sig av materialet. Denna regel belyser barnen själva, när barnet själv eller om barnen ser någon annan bli exkluderad i den fria leken. Det är enligt Skånfors, (2013) vanligt att barnen exkluderar varandra i leken genom att ge springa iväg, byta aktivitet eller ge en kamrat en passiv roll i leken. Det kan enligt Skånfors, (2013) bero på att barnen vill beskydda sitt interaktionsutrymme och kamrat-kulturen som har uppstått. Det finns olika sätt att arbeta med inkludering och exkludering genom exempelvis dramatisera upp scenario eller prata om det. Det vill säga barnen får sätta sig in i varandras situationer och sätta sina egna känslor i fokus. En slutsats jag kom fram till som förskollärarna har sagt på intervjuerna är att det är viktigt att vara närvarande och observant för att kunna se när det uppkommer sådana här situationer. Det är viktigt att se det tysta som uppstår för en blick ifrån ett barn kan säga jag vill vara med i leken. Därför ska man stötta upp detta barn så hen får en plats i leken och känna en sammanhåll-ning med de andra barnen. En annan slutsats jag kom fram till var att förskol-lärarna beskrev att det inte alltid så lätt att se när det uppstår inkludering och exkludering i den fria leken. Detta på grund av det kan hända många saker runtomkring och det leder till att man missar situationerna.
44
Det har blivit tydligt att det är viktigt att arbeta med gruppdynamiken i tidig ålder för att motverka exkludering. För motverkar man inte detta tidigt och det håller på en längre tid kan barnet få en dålig självkänsla och tillit till sin egen-förmåga. Melin, (2013) beskriver det kan vara svårt att arbeta med barnens delaktighet då det inte finns ett självklart sätt hur man gör. Öhman, (2011) me-nar att skapas det meningsfulla aktiviteter och att barnet får ett intresse blir det positiva kamratrelationer. Det är därför viktigt att skapa en trygghet för barnet så hen kan känna en god självkänsla och vågar ta steget att komma in i leken. Enligt läroplanen ska personalen arbeta med att utveckla barnens självförtro-ende och tillit till sin egen förmåga (Skolverket, 2018).
Under tiden jag har gjort denna studie har jag fått en mer kunskap om barns tillträdesstrategier och uteslutningsstrategier som de kan använda sig av i den fria leken och hur man som förskollärare kan arbeta med detta. Det skulle vara intressant att genomföra denna studie som en komplettering via en observation för att få en mer kunskap om barns strategier i den fria leken.
45
REFERENSER
Aras, S. (2016). Free play in early childhood education: A phenomenological study. Early Child Development and Care, 186(7), 1173–1184. Http://doi.org/10.1080/03004430.2015.1083558.
Back, C., & Berterö, C. (2019). Interpretativ fenomenologisk analys. I Fejes, A., & Thornberg, R (Red). Handbok i kvalitativ analys (ss. 165-178). (3:e uppl.). Liber.
Björklund, C. & Palmér, H. (2019). I mötet mellan lekens frihet och under-visningens målorientering i förskolan. Forskning om undervisning och
lärande. (64-85).
Http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-81349.
Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2020). Forskningsmetoder för
lärar-studenter (7:e uppl.). Studentlitteratur.
Corsaro, W. A. (2003). We are friends right? Inside kids culture. Joseph Henry Press.
Dahlgren, L. O., & Johansson, K. (2019). Fenomenografi. I Fejes, A., & Thornberg, R (Red). Handbok i kvalitativ analys (ss. 179-191). (3:e uppl.). Liber.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. (3:e uppl.). Liber.
Harrist, A. W., & Bradley, K. D. (2003). “You can’t say you can’t play”: In-tervening in the process of social exclusion in the kindergarten class-room. Early Childhood Research Quarterly, 18(2), 185–205.
Http://doi.org/10.1016/S0885-2006(03)00024-3.
Jonsdottir, Fanny (2007). Barns kamratrelationer i förskolan. Http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-7484.
Löfdahl Hultman, A. (2004). Förskolebarns gemensamma lekar: Mening och
innehåll. Studentlitteratur.
Löfdahl Hultman, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014).
Förskol-lärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl.). Liber.
Löfdahl Hultman, A. (2014). Kamratkulturer i förskolan: En lek på andras
46
Melin, E. (2013). Social delaktighet i teori och praktik [Elektronisk resurs]
om barns sociala delaktighet i förskolans verksamhet.
Http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A606868&dswid=1899. Pihlgren, A.S. (2017). Undervisning i förskolan: Att skapa lärande
undervis-ningsmiljöer. (1:e uppl.). Natur & Kultur.
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18: Skolverket.
Skånfors, L. (2013). Barns sociala vardagsliv i förskolan. Http://urn.kb.se/re-solve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28622.
Svensson, L. (2006). Theoretical Foundations of Phenomenography. Http://doi.org/10.1080/0729436970160204.
Tellgren, B. (2004). Förskolan som mötesplats: barns strategier för tillträden
och uteslutningar i lek och samtal. Licentiatavhandling.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4:e uppl.). Studentlitteratur. Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
Http://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html.
Ytterhus, B. (2003). Barns sociala samvaro: Inklusion och exklusion i
försko-lan: Studentlitteratur.
47