I avsnittet sammanfattas de brister som identifierats i kartläggningen. Under våren 2022 kommer
Civil Rights Defenders att diskutera punkterna tillsammans med berörda myndigheter, politiker och verksamhetsföreträdare, med syftet att ta fram gemensamma rekommendationer på åtgärder.
Civil Rights Defenders kartläggning av rättsläget och den praktiska implementeringen av brottsofferdirektiven visar att brottsofferdirektivens rättighetskatalog inte fullt ut implementerats eller fått genomslag i praktiken när det gäller frihetsberövade brottsoffer. Precis som i situationen för häkte och migrationsverkets förvar betraktas intagna som utsatts för olika former av våld i tvångsvården sällan som brottsoffer. Exempelvis finns det tendenser att klä våld från intagen mot annan intagen i termer av konflikt, vilket leder till att händelsen inte hanteras som ett misstänkt brott. Det tycks också finnas tendenser att behandla våldshändelser inom ramen för de ”vårdinterna” regelverken om vårdskada/
säkerhetsskada/missförhållande utan att också koppla på brottsutsatthetsperspektivet.
Några av de utvecklingsområden som särskilt
identifierats inom ramen för undersökningen är följande:
• Det saknas bestämmelser i lag och
myndighetsföreskrifter som direkt ålägger hälso- och sjukvården ett generellt ansvar att tillgodose brottsutsattas rätt till stöd och skydd enligt
minimidirektivet. De regelverk som finns är avgränsade och exkluderar flera grupper av sårbara brottsoffer, däribland frihetsberövade (se analys i avsnitt 7.2.4).
• Det saknas bestämmelser i lag och
myndighetsföreskrifter som direkt ålägger SiS ett ansvar att tillgodose brottsutsattas rätt till stöd och skydd enligt minimidirektivet (se analys i avsnitt 7.2.4).
• Relevanta myndighetsföreskrifter på säkerhets- och trygghetsområdet saknar perspektiv som är viktiga för frihetsberövade brottsoffer (se analys i avsnitt 7.3.1.4 och 7.3.2.3).
- Det finns exempelvis inget centralt krav i SOSFS 2006:9 och HSLF-FS 2016:55 på verksamheterna att ha riktlinjer som beskriver vilka åtgärder personalen ska vidta när det uppstår misstankar om att en person som är intagen i tvångsvård utsatts för brott.
• Många vårdgivare saknar adekvata riktlinjer vid brott (se analys i avsnitt 7.4.2.22).
• SiS saknar en central riktlinje för brott mellan intagna.
• Det saknas ibland en brygga till socialtjänstens faktiska ansvar enligt 5 kap. 11 § SoL och det specifikt brottsofferstöjande arbetet inom socialtjänsten.
• Det saknas oftast en brygga till ideella
brottsofferjourers stödjande verksamhet (se avsnitt 7.5 samt verksamheternas riktlinjer).
• Arrangemangen för att informera frihetsberövade brottsoffer om sina rättigheter är otillräckliga.
- Exempelvis saknar de centralt framtagna
informationsbladen om rättigheter som tagits fram av Socialstyrelsen, IVO och SiS information om brottsofferrättigheter.
• Arrangemangen för att få skador dokumenterade av sjukvårdspersonal eller läkare är otillräckliga.
• Det saknas metod för att de rättsvårdande myndigheterna, i ett inledande skede, ska kunna identifiera en omständighet hos en individ som gör att hen kan behöva anpassningar av informationen, kommunikationen eller av rättsprocessen som sådan (se analys i avsnitt 8.1.6).
• Det finns utrymme för förbättring i polisens informationsgivning till brottsutsatta (se analys i avsnitt 8.2.2).
• Dokument som rör en polisanmälan skickas till adressen till den intagnes folkbokföringsadress varför intagna riskerar att inte får tillgång till handlingarna som rör händelsen eller information.
• Det saknas statistik rörande frihetsberövande brottsoffer (se analys i avsnitt 10.4).
- Frågor om upplevelser av hot och våld under vårdtiden ställs inte till barn och unga vid SiS utskrivningsintervjuer.
- IVO saknar händelsekategorier för lex Maria och säkerhetsskador som kan fånga upp utsatthet för olika typer av våld under vård enligt LPT och LRV.
• Utbildningen för personalen i tvångsvården innehåller inte information om brottsoffers rättigheter och behov.
Även utbildning som möjliggör för personalen att identifiera brottsoffer saknas (se avsnitt 11.3).
OFFENTLIGT TRYCK Lagrådsremisser
Lagrådets yttrande den 22 september 2005. Europeisk brottsskadeersättning.
Lagrådets yttrande den 5 september 2015.
Genomförande av brottsofferdirektivet.
Propositioner
Prop. 1990/91:58 om psykiatrisk tvångsvård, m.m.
Prop. 1995/96:187. Patientskadelag m.m.
Prop. 1997/98:55. Kvinnofrid.
Prop. 2005/06:26. Europeisk brottsskadeersättning.
Prop. 2005/06:63. Anmälningsskyldighet, säkerhet och tillsyn inom psykiatrisk tvångsvård.
Prop. 2008/09:193. Vissa psykiatrifrågor m.m.
Prop. 2009/10:131. Lex Sarah och socialtjänsten – förslag om vissa förändringar.
Prop. 2009/10:210. Patientsäkerhet och tillsyn.
Prop. 2011/12:4. Utredningar avseende vissa dödsfall.
Prop. 2020/2021:163. Förebyggande av våld i nära relationer.
Statens offentliga utredningar
SOU 2020:47. Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag.
SOU 2021:85. Vägar till ett tryggare samhälle.
SOU 2021:64. Ersättning till brottsoffer.
Departementspromemorior
Ds 2014:14. Genomförande av brottsofferdirektivet.
Kommittédirektiv
Dir. 2021:36. Översyn av vissa frågor gällande den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården.
Dir. 2021:84. Barn och unga i samhällets vård.
Föreskrifter och allmänna råd
SOSFS 2006:9. Socialstyrelsens föreskrifter om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning.
SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah.
SOSFS 2011:9. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
SOSFS 2012:11. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem, stödboende och hem för vård eller boende.
SOSFS 2014:4. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer.
HSLF-FS 2016:55. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård och boende.
HSLF-FS 2017:40. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete.
HSLF-FS 2017:41. Inspektionen för vård och omsorgs föreskrifter om anmälan av händelser som medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (lex Maria).
Regeringsbeslut
Regeringsbeslut den 22 december 2014, Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Polismyndigheten, https://
www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=16508 Regeringsbeslut den 28 mars 2019, S2019/01522/
FS (delvis), Uppdrag rörande den barn- och ungdomspsykiatriska heldygnsvården inklusive den psykiatriska tvångsvården, https://
www.regeringen.se/49593d/contentassets/
b110eae0dcaa4e40ac0ca1d34de493a9/uppdrag- rorande-den-barn-och-ungdomspsykiatriska-heldygnsvarden.pdf