6. Resultat/analys
6.4 Sammanfattning av resultat och analys
Majoriteten av pedagogerna har koll på studien, vad som görs och vad syftet med den är. De berättade att de inte bemöter könen olika, men det kom fram att de tidigare kommunicerat mer med pojkarna. Många lyfte pedagogens betydelse för barnens kommunikation, som ökar om pedagogerna är aktiva. De förklarade också att de blivit mer medvetna under studiens gång och försöker se alla barn, oavsett vilken sorts kommunikation de använder sig av. Barn påverkas av miljön de befinner sig i och med hjälp av att placera barnen har kommunikationen ökat i barngrupperna. Att filma för att inte missa kommunikation var det många pedagoger som förespråkade, de förklarade att med hjälp av pildokumentationerna ser man det kvantitativa men att det senare blir kvalitativt genom analyser och då syns det om något barn inte kommunicerar och behöver lyftas. Pedagogerna var eniga om att det varit ett bra arbetssätt.
7. Diskussion
I resultatet kom det fram att det bland pedagogerna finns en medvetenhet gällande förskolans studie. De berättade hur de arbetat med pildokumentationer och hur deras resa varit, både den individuella, den i arbetslaget samt den generella för förskolan. De gick igenom hur deras arbetssätt och tankesätt har varit, hur det i vissa fall har ändrats och hur de tänkt om för att anpassa sig till studien, till exempel började de att placera barnen för att se hur kommunikationen såg ut i olika konstellationer. Pedagogerna poängterade att kommunikation är mer än det verbala språket och detta hade underlättat för en del som tidigare inte räknat det som en kommunikation.
Under studiens gång har det varit en del saker som tydligt gått att se, såsom att kommunikationen ökar när pedagogerna är aktiva. För att kunna se detta är det nödvändigt att vara medveten om kommunikation, på flertalet sätt.Eidevald (2013) förklarar att barn kommunicerar på olika sätt i olika konstellationer. Utifrån detta tänker vi att det är viktigt att gå igenom om det finns barn som inte kommunicerar i en del sammanhang och miljö samt vad anledningen kan vara till att det är så i just den specifika situationen. Johnsson (2016) skriver att kommunikation handlar om uttryck och samspel och samspel är en viktig del i lärandet.
Genom kommunikation skapas ett samspel mellan individens egna tankar och
mottagarens respons. Vi inser hur stor roll kommunikationen har för att samspelet ska funka med andra barn och vuxna.Vidare kopplar vi detta till anknytning, eftersom det handlar om närhet och lyhördhet från den vuxna (Broberg, 2000).Om de vuxna inte är närvarande och uppmanar barnen och ger de en anknytning förstår vi det som att
samspelet lätt uteblir. Kommunikation, samspel och anknytning hänger ihop och det ena är avgörande för att det andra ska göra att det blir en fungerande situation för barnen. Flertalet pedagoger var nöjda när de förklarade att de efter en tid in i arbetet insåg att det inte endast var kvantitativt, utan det gick att ses utifrån ett kvalitativt perspektiv också. Uppfattningen vi har fått från olika förskoleverksamheter är att pedagoger ofta är negativt inställda till kvantitativa arbetssätt. Pildokumentationer är ett kvantitativt arbetssätt som leder till ett kvalitativt arbetssätt när resultatet studeras och analyseras. Vi tycker att det hade varit intressant att se fler kvantitativa undersökningar på andra förskolor också, efter vår studie kan vi nu tydligare se att det är ett fungerande arbetssätt
om man väljer att analysera och jobba utefter resultaten. Vår åsikt är att man i största möjliga mån ska vara så positivt inställd till förändringar och nya arbetssätt som möjligt, man vet aldrig hur något fungerar i praktiken innan man har provat det.
Från vårt resultat kan man se att de råder en viss meningsskiljaktighet angående sättet att arbeta, åtminstone fanns det olika åsikter i början av det nya arbetssättet. Detta berodde mycket på inställning hos pedagoger och att en del kände att tiden inte räckte till. Efterhand som dokumentationerna har pågått har inställningen ändrats för många, åt det mer positiva hållet. Kommunikation innefattar uttryck och samspel och pedagoger kan ge barnen goda villkor för lärande (Jonsson, 2016). Därför kan pildokumentationer vara en bra metod att arbeta med då det kan vara ett hjälpmedel och för att synliggöra kommunikationen barnen emellan och mellan barn och vuxna. Det är viktigt att synliggöra kommunikationen för att alla barn ska vara delaktiga i förskolan, på deras villkor.
Ett av målen i läroplanen för förskolan (Lpfö 98. rev. 16) är att varje barn ska utveckla “förståelse för att alla människor har lika värde(...)” och för att det ska lyckas tänker vi att varje individ måste behandlas utifrån detta tankesätt för att själva kunna handla efter det. Vidare tar läroplanen för förskolan (Lpfö 98. rev. 16) upp att förskolan ska “ge barn stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer” och arbetslag ska “visa respekt för individen (...)”. Det är viktigt att behandla alla barn lika, oavsett kön, men utifrån deras individuella nivå. Vi anser att det är av betydelse att granska sig själva och inte tänka på att behandla barn olika beroende på deras kön. Det är skillnad på det sociala könet och det biologiska könet - hur man känner sig och vad man är fött som. Vi tänker, i arbeten som detta, att det är ett bra förhållningssätt att inte gå efter den strukturella eller symboliska nivån. Det är den individuella nivån som bör betonas, att behandla alla efter vem den är som individ, dens egen socialisering, utifrån de två återstående nivåerna.
Kommunikationen har betydelse då det handlar om samspel mellan barn och vuxna och tack vare detta växer barnens lärande (Williams, Sheridan och Pramling Samuelsson, 2000). När förskolan, genom pildokumenationer, synliggör kommunikationen får de syn påhur den har gått och hur samspelet har utspelat sig. Samspel ger goda villkor för lärande och kommunikation handlar även om ömsesidighet, lyhördhet samt empati
(Jonsson, 2016). Detta är väsentligt då det hela tiden sker kommunikationer och för att alla ska kunna vara delaktiga i den är det en betydande aspekt för att samspelet ska fungera. Genom pildokumentationerna har förskolorna fått syn påindividerna ochom det exempelvis finns någon som inte kommunicerar och då kan pedagogerna lyfta dessa barn och se till så att alla barn kommer till tals och blir sedda.
Den här undersökningen har vi gjort för att vi anser att det vi har valt att fokusera på är en viktig del av vårt framtida yrke. Relation, kommunikation och genus är
grundläggande begrepp inom förskoleverksamheten, och något vi personligen kommer sträva efter i vår yrkesroll.Det är grundläggande kunskaper som behövs för att skapa så trygga verksamheter som möjligt för barnen där alla har samma rätt till att uttrycka sig. Förskolorna jobbar hela tiden för att utvecklas och skapa nya möjligheter, både för barn och pedagoger, och vi tycker att förskolorna i vår studie använt en bra metod för att dokumentera det relevanta ämnet.Vi känner att vi har fått en inblick i hur deras studie har gått till samt att vi har fått förståelse över hela arbetsprocessen. Det är något vi kommer bära med oss, både hur de har arbetat och utfört studien, men också hur de djupare har förstått vikten av samspelet och anknytningar inom förskolan.
Det var enkelt att hitta pedagoger som var villiga att delta i intervjuerna. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer och har genom detta metodval fått ett brett omfång att arbeta med. Eftersom att Sofie har sin VFU på en av dessa förskolor blev intervjuerna därför mer avslappnade och eventuella följdfrågor kom mer naturligt då Sofie redan visste lite om arbetet innanoch eftersom intervjun med chefen gav oss en större grund att stå på.Vi ansåg att vi hade valt det mest givande metodsätt utifrån målet med vår studie, för att få pedagogernas tankar gällande pildokumentationer. Alla pedagoger har fått samma frågor och vi har därför kunnat sammanställa alla svar för att ta reda på hur helheten ser ut och var svaren skiljer sig.
En semistrukturerad intervju kan vara problematisk då intervjuaren bör vara medveten och skicklig och för att få ett givande samtal som inte ska kännas som ett förhör för intervjupersonen (Alvehus, 2013). Detta var vi medvetna om innan vi utförde
intervjuerna och valde därför att låta samtalen ta sin tid. Vi lät intervjupersonerna svara i sin takt och var inte snabba med att ställa nästa fråga. Vi var även noggranna med att ställa en fråga i taget, så det inte skulle kännas som ett ”påhopp”, då det är viktigt att
intervjun inte känns som ett kunskapstest för intervjupersoner (Alvehus, 2013). Vi försökte under intervjuerna visa vårt intresse och vi upplevde inte att någon kände sig obekväm. Pedagogerna hade möjlighet att besvara frågorna med deras egna ord, vilket gett oss möjligheten att ställa följdfrågor på ett naturligt sätt.
Med detta arbete anser vi oss ha uppnått vårt syfte och svarat på våra frågeställningar. Vi har arbetat för att ha en röd tråd genom hela arbetet och att läsarens möjliga frågor besvaras under läsningen. I resultatet belyser vi pedagogernas syn angående hur det är att arbeta med pildokumentationer. Det förklarades att majoriteten känt att det varit ett bra arbetssätt för att synliggöra barnens kommunikation och hur de initierar till den. Vårt arbete innefattar hur det ser ut inom ett område, som består av tre förskolor. För att kunna generalisera och yttra sig om hur tillförlitlig metoden är behövs det mer underlag och vetskap om hur det fungerat för andra förskoleverksamheter. Resultatet kan därför inte generaliseras men det är ett alternativ till hur man kan gå tillväga för att få syn på barns kommunikation och relationsskapande.
Vi tycker att detta har varit ett givande arbete och det har varit spännande att inte bara se slutresultatet, utan se hela processen. Vi har sett från det att de bestämde sig för att testa metoden till vilka vägar de valt, hur synsättet ändrats under tiden samt hur de har insett saker de inte tänkt på tidigare. Vi vet ingen annan förskola som arbetar med just pildokuementationer, dock hade vi tyckt att det hade varit intressant att se hur det kan se ut på andra förskolor och inom andra områden. Det hade varit intressant att se hur de hade valt att arbeta med det och vad deras slutresultat blivit isåfall, förutom det hade vi velat se hur andra arbetar med barns kommunikation- och relationsskapande.
8. Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Alvesson, Mats (2011). Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. 1. uppl. Malmö: Liber
Broberg, Anders (2000). Är det möjligt att bli en bättre förälder?- Brister i det tidiga samspelet förälder-barn tycks kunna förebyggas/behandlas. I “Läkartidningen, volym 97, nr 25, 2000” http://lakartidningen.se/OldPdfFiles/2000/21349.pdf Hämtad 17/5- 2017
Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan: vikten av trygghet för lek och lärande. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur
Edström, Charlotta (2010). Samma, lika, alla är unika. Pedagogiskt arbete, nr 36. Umeå Universitet
Eidevald, Christian (2011). "Anna bråkar!": att göra jämställdhet i förskolan. 1. uppl. Stockholm: Liber
Eidevald, Christian (2013). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: hallå, hur gör man?. 1. uppl. Stockholm: Liber
Fredholm, Lotta (2005) ”Könsidentiteten sitter mellan öronen”. I “Forskning &
Framsteg, nr. 6, 2005” http://fof.se/tidning/2005/6/konsidentiteten-sitter-mellan-oronen
Hämtad 20/4-2017
Gannerud, Eva (2001). Lärares liv och arbete i ett genusperspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber
Harding, Sandra (1986). The science question in feminism. Ithaca, NY: Cornell University Press.
Hillén, Sandra, Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Hirdman, Yvonne (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Jonsson, Agneta (2016). Förskollärares kommunikation med de yngsta barnen i
förskolan med fokus på kvalitativa skillnader i hur ett innehåll kommuniceras. Nordisk Barnehageforskning. http://hkr.diva-
portal.org/smash/get/diva2:916266/FULLTEXT01.pdf Hämtad 27/3-2017
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Lindqvist, G (1999). Vygotskij och skolan. Texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur. Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998. Rev 2016). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet
Malmö Stad, 2015. Alla barns rätt till stöd.
http://malmo.se/download/18.28ab91a21590cc0f670432b/1491300918612/Mer+om+Al la+barns+rätt+till+stöd.pdf. Hämtad 20/4-2017
Nilsson, P. (2005). Barns kommunikation och lärande i fysik genom praktiska experiment. NorDiNa: Nordic Studies in Science Education. http://hh.diva-
portal.org/smash/get/diva2:239484/FULLTEXT01.pdf Hämtad 4/4-2017
Olofsson, Britta (2007). Modiga prinsessor och ömsinta killar: genusmedveten pedagogik i praktiken. Stockholm: Lärarförbundets förlag
Skolverket, 2015,
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.159812!/1505_ratt_%20till_kunskap_sarskilt_ stöd.pdf Hämtad 13/4-2017
Tallberg Broman, Ingegerd. Genusperspektiv på förskola, skola och utbildning: några inlägg från en arbetsgrupp på lärarutbildningen. (2001). Malmö: Lärarhögskolan
Processes. M. Cole, V. John-Steiner, S. Scribner & E. Souberman (red): Cambridge, MA: Harvard University Press.
Wahlström, Kajsa (2003). Flickor, pojkar och pedagoger: jämställdhetspedagogik i praktiken. Stockholm: Sveriges utbildningsradio (UR)
Williams, Pia, Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Barns samlärande: en forskningsöversikt. Stockholm: Statens skolverk
Öhman, Margareta (2009). Hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber