Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

LIndabsalen i Grevie.

enligt kapitalandelsmetoden. I balansräk-ningen redovisas dessa bland finansiella anläggningstillgångar. Koncernens andel av resultatet som uppkommit i intresse-företagets resultat efter finansiella poster, som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet, redovisas i resultaträkningen under rubriken Övriga finansiella intäkter och kostnader. I balansräkningen redovi-sas anskaffningskostnaden för aktierna, efter justering för koncernens andel i in tresse företagets resultat, bland finansiella anläggningstillgångar. Koncernens andel av förändringar i reserver efter förvärvet redo-visas bland reserver. Ej utdelat resultat från intressebolag redovisas i koncernens eget kapital, bland bundna reserver.

När koncernens andel i intresseföre-tagets förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresse företaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovi-sar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.

Omräkning av utländska dotterföretag och utländsk valuta

Koncernens finansiella rapporter presen-teras i svenska kronor ( SEK ), vilken är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Resultat- och balans-räkningar för utländska verksamheter ( dotterbolag och intressebolag ) tas in med deras funktionella valuta och räknas om till koncernens rapporteringsvaluta med dagskursmetoden i enlighet med IAS 21, Effekterna av ändrade valutakurser. Funk-tionell valuta är detsamma som den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning.

Samtliga tillgångar och skulder i dotter företagen räknas om till balans-dagskurs och intäkter och kostnader räknas om till årets genomsnittskurs. Vid konsolidering uppstår omräkningsdiffe-renser, vilka förs direkt till eget kapital. Vid avyttring av dotterföretag redovisas den ackumulerade omräkningsdifferensen i det koncernmässiga resultatet i enlighet med IAS 21.

Transaktioner i utländsk valuta omräk-nas till den funktionella valutan enligt valuta-kurser på transaktionsdagen. De svenska koncernföretagens fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning och vid omräk-ning av monetära tillgångar och skulder i

utländsk valuta till balansdagens kurs, förs till resultaträkningen. Kursdifferenser av finansiell karaktär redovisas bland finansi-ella intäkter och kostnader.

Intern prissättning

Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid koncerninterna transaktioner.

Intäktsredovisning

Intäktsredovisning sker enligt IAS 18, Intäkter, med undantag för entreprenad-uppdrag. För entreprenaduppdrag tilläm-pas IAS 11, Entreprenadavtal, se avsnittet sidan 56. Försäljningsintäkten för produkter och tjänster redovisas när leverans skett och väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande över-förts till köparen. Försäljningen redovisas netto med avdrag för varuskatter, returer, frakter och rabatter. Pågående arbeten redovisas genom successiv vinstavräkning i resultaträkningen, i proportion till färdig-ställandegraden på balansdagen.

Nedskrivningar

Vid bedömning av nedskrivningsbehov tillämpas IAS 36, Nedskrivningar. Tillgångar som har en obestämd nyttjande period skrivs inte av utan prövas minst årligen av se ende eventuellt nedskrivningsbehov.

Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgång-ens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av verkliga värdet minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.

Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångarna på lägsta nivå, d.v.s. kassagene rerande enheter ( KGE ).

För Lindabkoncernen görs beräkning på koncernnivå och på respek tive affärsområde.

Lånekostnader

All upplåning redovisas till verkligt värde d.v.s. netto efter transaktionskostnader.

Lånekostnader kostnadsförs löpande i den perioden de uppstår, i enlighet med IAS 23, Lånekostnader.

Inkomstskatter

Koncernen tillämpar IAS 12, Inkomst skatt er.

Redovisad skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som antingen skall betalas eller erhållas

under det aktuella inkomståret. Tidigare perioders justeringar ingår också här. Upp-skjuten skatt redovisas som temporära skillnader mellan redovisade och skatte-mässiga värden på tillgångar och skulder som i framtiden skall betalas. Värderingen av uppskjutna skatter görs med utgångs-punkt från förväntade skulder och ford-ringar på balansdagen med an vändande av skattesatser för de enskilda bolagen som är beslut ade eller aviserade på balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnad-erna kan utnyttjas. Uppskjutna skatteford-ringar och skulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skatteford-ringar och skulder och när de uppskjutna skatterna avser samma Skattemyndighet.

Underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna nyttjas för att medföra lägre skatte-betalningar inom överskådlig framtid. Skatt på årets resultat och uppskjutna skatte-fordringar och -skulder, se not 14.

Segmentrapportering

Lindab har delat upp verksamheten i primära och sekundära segment för att anpassa redovisningen till IAS 14, Seg-mentrapportering. Koncernens primära segment är de två affärsområdena, Profile och Ventilation och det sekundära är geografiska marknader. De geografiska marknaderna är Norden, västra Europa, Central- och Östeuropa, USA och övriga marknader. Redovisning av segment fram-går av not 7, Segmentrapportering.

Resultat per aktie

Redovisning av resultat per aktie sker enligt IAS 33, Resultat per aktie. Posten redovisas i direkt anslutning till koncernens resultaträkning. Resultat per aktie påver-kas ej av preferensaktier eller konvertibla skulde brev, då sådana saknas. Några utestående optionsprogram finns ej heller, vilket innebär att Lindab inte har någon utspädningseffekt för helåret 2006. Om antalet aktier förändras under året beräk-nas ett vägt genomsnitt för periodens ute-stående aktier.

Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark innefattar huvudsak-ligen fabriker, butiker och kontor. Dessa redovisas till anskaffningsvärde minskat med de ackumulerade planenliga

avskriv-N o t e r t i l l k o n c e r n re d o v i s n i n g e n 53

Lindab_06_sv.indd 53 07-03-08 16.12.15

eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligt. Endast då det är sannolikt att de framtida ekono-miska förmåner som är förknippade med tillgången, kommer att komma koncernen tillgodo och om tillgången kan mätas på ett tillförlitligt sätt är det lämpligt att lägga till tillkommande utgifter till tillgångars redo-visade värde. Alla andra former av repara-tioner och underhåll redovisas som kostna-der i resultaträkningen unkostna-der den period de uppkommer.

Anläggningarnas anskaffningsvärde delas upp på väsentliga komponenter och varje komponent ska avskrivas separat över sin ekonomiska livslängd, s. k. kom-ponentavskrivning. Detta gäller såväl bygg-nader som maskiner och inventarier.

Under investeringsåret görs avskriv-ningar enligt plan på maskiner, inventarier, fordon och datorer fr.o.m. tidpunkten då de tas i bruk, eller om detta ej är möjligt, med hälften av ovanstående redovisade avskriv-ningssatser.

Finansiella anläggningstillgångar Redovisning av finansiella anläggningstill-gångar sker till verkligt värde. Nedskriv-ning sker om verkligt värde understiger anskaffningsvärdet. Se vidare not 19 och 20, Långfristiga anläggningstillgångar, för uppgifter om värde och tillgångsslag.

Immateriella anläggningstillgångar Goodwill

Goodwill, som uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter, värde-ras enligt IFRS 3, Rörelseförvärv. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffnings-värdet överstiger det verkliga anskaffnings-värdet på koncernens andel av det förvärvade dotter/

intresseföretagets identifier bara netto-tillgångar, vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotter/intresse företag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen, eller när indikation finns, för att identifiera om det före ligger något ned-skrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ackumu-lerade nedskrivningar. För att komma fram till om det föreligger nedskrivningsbehov görs beräkning av diskonterade framtida

även en separat beräkning för USA. Beräk-ningen görs inte på underliggande nivå då affärsområdena är starkt integrerade och fungerar som en enhet. Vinst eller förlust vid avyttring av ett dotter/intresseföretag inkluderar kvarvarande redovisat värde på den återstående goodwill som avser den avyttrade enheten.

Varumärken, patent och liknande rättigheter

Varumärken, patent och liknande rättig-heter redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar.

Avskrivningarna görs linjärt över den bedömda nyttjande perio den, 5–10 år.

Programvara

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden 3–5 år.

Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande Utgifter för forskningsaktiviteter, som görs för att vinna ny vetenskaplig eller teknisk kunskap, kostnadsförs i takt med att de uppstår.

Utgifter för utveckling, där forsknings-resul tatet används för att planera eller skapa produktion av nya eller starkt för-bättrade pro ces ser eller produkter, akti-veras om det bedöms att processen eller produkten är tekn iskt och kommersiellt genomförbar. De utgifter som ska aktive-ras inkluderar material kost nad er, direkta kostnader för arbetskraft och en skälig andel av indirekta kostnader. Aktiverade utvecklingskostnader upptas till anskaff-ningsvärdet med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Den bedömda nyttjandeperi od en är 3 år.

resultaträkningen, omfattar finansiella tillgångar som innehas för handel och finansiella tillgångar som klassificerats att redovisas till verkligt värde via resul-taträkningen. Resultat från förändringen i verkligt värde på finansiella instrument i denna kategori redovisas i resultaträk-ningen i den period de uppkommer.

Investeringar som hålles till förfall, är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betal-ningar och fastställd löptid och som koncernen har för avsikt att behålla till förfall. Lindabkoncernen har inga finan-siella tillgångar klassificerade i denna kategori.

Lånefordringar och Kundfordringar, är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara be tal nings-strömmar och som inte är föremål för handel på en aktiv marknad. Denna typ av fordringar uppkommer vanligen när koncernen erlägger kontanter till en motpart eller förser en kund med varor eller tjänster utan att ha för avsikt att omsätta denna fordran. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upp-lupet anskaffningsvärde, det vill säga till det belopp som förväntas inflyta, efter avdrag för osäkra fordringar som bedöms individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort varför värdet redovisas till nominellt belopp utan dis-kontering.

Finansiella tillgångar som kan säljas, inkluderar icke-derivata finansiella till-gångar som antingen klassificeras som tillgängliga för försäljning eller inte har klassificerats i någon av de andra kate-gorierna. Koncernen har normalt inga tillgångar relaterade till denna kategori.

Finansiella skulder värderade till verk-ligt värde via resultaträkningen. Denna grupp omfattar finansiella skulder som värderas till verkligt värde, exempelvis derivat som inte omfattas av säkrings-redovisning. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.

Övriga finansiella skulder. Till denna kategori hör lån, övriga finansiella skul-der och leverantörsskulskul-der. Skulskul-derna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

•

Följande avskrivningstider har använts År

Byggnader 20–50

Markanläggningar 20

Maskiner och inventarier 5–15

Fordon och datorer 5

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor.

Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura skickats, leverantörsfakturor tas upp när faktura mottagits.

Den finansiella tillgången tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassa-fl öden från tillgången löper ut eller överförs till annan part genom att alla risker och förmåner förknippade med tillgången har överförts till den andra parten. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när åtagandet uppfyllts, upphävts eller löpt ut.

Gränsdragningen mellan och redovis-ningen av korta och långa balansposter tillämpas konsekvent för alla finansiella instrument. När reglering eller avyttring förväntas ske mer än 12 månader efter balansdagen redovisas en finansiell tillgång som anläggningstillgång. Finansiella till-gångar som förväntas regleras eller avytt-ras inom 12 månader efter balansdagen klassificeras således som omsättningstill-gångar. Finansiella skulder som förfaller senare än 12 månader efter balansdagen redovisas som långfristiga skulder och de som förfaller till betalning inom 12 månader efter balansdagen redovisas som kort-fristiga skulder.

I IAS 39 behandlas begreppen säkrings-redovisning samt inbäddade derivat.

Säkringsredovisning är inte aktuellt inom Lindabkoncernen eftersom det inte görs säkringsåtgärder i syfte att säkra framtida flöden, eget kapital i utländska dotterbolag eller för att förändra räntebindningstiden i upplåningen.

Lindab har inga inköpsavtal med kon-traktsvillkor som är av karaktären att de ska betraktas som derivatinstrument eller inbäddade derivat.

Inköp av råmaterial görs i SEK, EUR och USD. Valutaklausuler som ger möjlig-het till omförhandling av avtalet kan före-komma i vissa avtal. Inga avtal avseende råmaterial är tvingande, d.v.s. Lindab har inte förbundit sig att köpa vissa minimivolymer från leverantörerna.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Samtliga tillgångar och skulder i dotterföre-tagens räknas om till balansdagskurs och intäkter och kostnader räknas om till årets genomsnittskurs. Vid konsolidering uppstår omräkningsdifferenser, vilka förs direkt till eget kapital. Vid avyttring av dotterföretag redovisas den ackumulerade

omräknings-differensen i det koncernmässiga resultatet i enlighet med IAS 21, Effekterna av ändrade valutakurser.

Redovisat värde och verkligt värde för fi nansiella instrument

Räntefria finansiella instrument såsom kundfordringar och leverantörsskulder redovisas till verkligt värde.

Räntebärande finansiella instrument, såsom koncernens upplåning, redovisas också till verkligt värde.

I övrigt existerar det inga finansiella instrument inom koncernen där det före-ligger en differens mellan redovisat värde och verkligt värde.

Varulager

Koncernens varulager har redovisats efter avdrag för internvinster, vilket påverkat rörelseresultatet. Värderingen av varulagret har skett till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet för råvaror, förbruk-ningsmaterial och inköpta färdigvaror samt till tillverkningskostnad för producerade varor. Lagret har i inget fall upptagits över verkliga värdet. Prissättningen vid leveran-ser mellan koncernföretagen sker till mark-nadspriser. Avdrag har skett för erforderlig inkurans.

Kundfordringar

Kundfordringar redovisas till ursprungligt fakturerade belopp med avdrag för osäkra fordringar. Bedömningen av osäkra ford-ringar baseras på regelbunden genomgång av obetal da fordringar.

Likvida medel

I likvida medel ingår kassa och banktillgodo-havanden. I balansräkningen redovisas checkräkningskredit som upp låning bland kortfristiga skulder.

Eget kapital Aktiekapital

Transaktionskostnader som direkt hänför sig till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott

Redovisning av koncernbidrag och aktie-ägartillskott i moderbolaget görs i enlighet med, ett uttalande från Redovisnings rådet, URA 7. Erhållet koncernbidrag 2006 har redovisats som utdelning i resultat-räkningen, till skillnad mot 2005 då det

redovisades direkt mot eget kapital med hänsyn tagen till skatteeffekter. Koncern-bidrag lämnades då för att minimera kon-cernens skattekostnad.

Inlösen av aktier

Inlösen av aktier har förts direkt mot balans-erade vinstmedel. För Inlösen av aktier, se sidan 43, Koncernens Egna kapital samt not 24, Aktiekapital och antal aktier.

Avsättningar

För avsättningar tillämpas IAS 37, Avsätt-ningar, eventualförpliktelser och eventual-tillgångar förutom för avsättningar gällande personal, där IAS 19, Ersättningar till anställda, tillämpas.

En avsättning redovisas när, och endast när:

det finns ett aktuellt legalt eller infor-mellt åtagande som en följd av en inträffad händelse.

det är sannolikt att en kostnad kommer att uppstå för att reglera åtagandet, och en tillförlitlig uppskattning kan göras av åtagandets belopp.

Det belopp som redovisas som en avsätt-ning är den bästa uppskattavsätt-ningen av den kostnad som krävs för att reglera det aktu-ella åtagandet per balansdagen.

Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser

Lindab tillämpar IAS 19, Ersättningar till anställda, vilket innebär att pensionsför-måner och andra ersättningar, såsom vid uppsägning, till anställda efter avslutad anställning beräknas med hänsyn till bland annat uppskattade framtida löneökningar och inflation. I rekommendationen skiljs mellan avgiftsbestämda och förmånsbe-stämda planer. Avgiftsbeförmånsbe-stämda planer definieras som planer där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon förpliktelse att betala ytterligare avgifter, även om den juri-diska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen.

Alla planer som inte är avgiftsbestämda anses vara förmånsbestämda. Inom kon-cernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda planer. De mest om fatt-ande förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Norge, Luxemburg och

•

•

•

N o t e r t i l l k o n c e r n re d o v i s n i n g e n 55

Lindab_06_sv.indd 55 07-03-08 16.12.16

period de anställda har utfört de tjänster avgiften avser. Kostnaderna redovisas i sin helhet inom rörelseresultatet.

Förmånsbaserade åtaganden däremot, värderas i princip årligen. Åtaganden av mindre värde omvärderas med rimliga intervall eller vid behov. Beräkningarna utförs av oberoende aktuarier. Kostnader som uppkommer p.g.a. omvärderingen redovisas i rörelseresultatet. Räntedelen i pensionsskuldernas förändring redovisas dock som finansiella kostnader.

Förmånsbestämda planer kan vara ofonderade eller helt eller delvis fonderade.

Vid fonderade planer avsätter bolaget medel till t. ex. särskilda fonder eller stiftel-ser. Dessa förvaltningstillgångar värderas till verkligt värde och minskar det fram-räknade pensionsåtagandet så att netto-redovisning sker i balansräkningen.

Värderingen av skulden för de förmåns-bestämda planerna görs till nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna, med användande av en diskonteringsränta. För beräkningen används den s. k. ”Projec-ted Unit Credit Method”. Denna innebär att varje tjänstgöringsperiod ger upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen. För varje enhet görs en separat beräkning och tillsammans utgör enheterna den totala förpliktelsen på balansdagen. På det här sättet kostnads-förs ( pensions )betalningarna linjärt under anställningstiden.

Vid beräkningen av skulden används s. k. ”aktuariella antaganden”, som inne-fattar bl. a. förväntade löne- och pensions-ökningar samt förväntad avkastning på för-valtningstillgångar. Den diskonteringsränta som tillämpas är den som gäller på balans-dagen för förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer för respektive valuta.

Räntan har en återstående löptid som mot-svarar pensionsförpliktelserna. Förändring-ar i aktuFörändring-ariella antaganden och utfall som avviker från antaganden ger upphov till så kallade aktuariella vinster eller förluster.

Beräknade aktuariella vinster och förluster redovisas ej när de faller inom den s. k.

tioprocentiga ”korridoren”. Det är först när de aktuariella vinsterna/förlusterna faller utanför ”korridoren”, d.v.s. överstiger 10

Övriga ersättningar till anställda kost-nadsförs i takt med att förmånerna intjänas av de anställda.

Entreprenader och liknande uppdrag Successiv vinstavräkning av

entreprenadprojekt

Koncernen följer IAS 11, Entreprenadavtal, avseende redovisning av entreprenad-uppdrag. Vid tillämpning av successiv vinstavräkning framkommer resultatet i takt med projektets färdigställandegrad. För att komma fram till vilket resultat som vid en viss angiven punkt har upparbetats krävs uppgifter om följande komponenter:

Projektintäkt – Intäkter hänförliga till uppdraget. Intäkterna skall vara sådana att mottagaren kan tillgodogöra sig dem i form av inbetalningar eller annat vederlag.

Projektkostnad – Kostnader hänförliga till uppdraget som svarar mot projekt-intäkterna.

Färdigställandegrad – Bokförda kost-nader i förhållande till beräknad total uppdragskostnad.

Grundläggande villkor för successiv vinstavräkning är att projektintäkt och kost-nad skall kunna kvantifieras på ett tillförlit-ligt sätt. I de fall då intäkter och kost nader för ett projekt inte tillförlitligt kan bestäm-mas vid en viss tidpunkt, t. ex. vid bok-slutstillfället, tillämpas nollavräkning. Detta innebär att projektet redovisas med en intäkt som motsvarar upparbetad kostnad, d.v.s. det blir ett nollresultat, i avvaktan på att en resultatbestämning kan göras. Så snart detta görs sker övergång till succes-siv vinstavräkning.

Leasing

Lindab följer IAS 17, Leasingavtal. Leas-ing klassificeras i koncernredovisnLeas-ingen antingen som finansiell eller operationell leasing. Redovisning av finansiell leasing medför att anläggningstillgångar upptas som tillgångspost i balansräkningen och

Lindab följer IAS 17, Leasingavtal. Leas-ing klassificeras i koncernredovisnLeas-ingen antingen som finansiell eller operationell leasing. Redovisning av finansiell leasing medför att anläggningstillgångar upptas som tillgångspost i balansräkningen och