Det pedagogiska samtalet och kollegial samverkan värdesätts högt i varje beslutsnivå som vi analyserat, vari värdet med samtalen ligger visade sig dock skilja något beroende på med vilken kodbärare vi talade. Sara talade om samtalets nytta för att skapa högre delaktighet i sitt yrkesuppdrag och därmed göra arbetsplatsen, Mioskolan, mer effektiv i sitt arbete. Cornelia betonade samtalets kunskapsspridande kraft och vikten av att ha en gemensam, enad vision om skolans uppdrag och riktning. Camilla, Irene, Jonas och Katrin höll med och poängterade även nyttan av att få dela och ta del av kollegernas erfarenheter i det egna upplägget av undervisningen. Alla kodbärarna erkänner därmed det pedagogiska samtalets kompetenshöjande kvaliteter, men de uttrycker också alla att det är i växelsamverkan med traditionell utbildning och fortbildning som de blir fruktbara och ger resultat. Sara talade om vikten av att alla anställda har en individuell utvecklingsplan att utgå ifrån, rektorn och lärarna vittnade om vilket bidrag och vilken input Lärarlyftet varit för de pedagogiska samtalen på skolan.
Vi kan vidare sammanfatta det som att Mioskolan, precis som säkerligen varje skola som utsätts för en kulturanalys, bär karaktärsdrag från alla Hargreaves kulturmodeller. Ett individuellt perspektiv verkar traditionellt höra till yrket men kan lätt övervinnas om den enskilde läraren bara vågar ta steget och be om hjälp. Något motstånd mot att dela med sig och hjälpa finns inte på Mioskolan, de behöver bara påminnas om det i vissa fall.
Rektor uppvisar en viss grad av vad vi kallat påtvingad kollegialitet då hon gärna vill behålla effektiviteten under mötestillfällena och inte älta saker som inte leder någonvart, och får även medhåll av lärarna i denna strävan. Att samtalen trots det upplevs så måste bara betyda att de inte är överens om vad som är meningsfullt och inte. Det är därför viktigt att, både för sig själv och för övriga som deltar i mötet, motivera varför de känner ett behov av att diskutera något eller varför de anser att något bör beslutas av rektorn eller annan behörig medarbetare. Vi känner att det finns en önskan, både från lärarna och från rektorn själv, att hon ska styra de gemensamma träffarna lite hårdare, att vara tydligare i vad som är föremål för debatt och inte, samt sålla bland informationen som ska tas upp och skicka mindre relevant information via e-post istället. Det gäller dock att vara försiktig här. En annan, lika rimlig tolkning av detta kan vara att lärarna tackar nej till den delaktighet som erbjuds dem av brist på tid och ork. Kommunens satsning på delaktighets- och effektivitetsverktyget Investors in People är ett försök att just få medarbetarna att vilja bli delaktiga; ju högre delaktighet,
46
desto bättre resultat. Att lämna över alltför mycket till rektorn att bestämma vad som ska vara lärarnas uppgifter och föremål för påverkan är också att tacka nej till det frirum som erbjudits dem och som står där tomt och väntar på en hyresgäst.
Mioskolan bör också vara vaksam mot den mån av balkanisering som kan utvecklas mellan ”lilla” och ”stora” byggnaden. Diskussionerna fungerar bäst i de små ålders- och ämnesspecifika grupperna vilket är naturligt då ju de pedagogiska samtalen ska ha sin utgångspunkt i det praktiska arbetet; de som arbetar tillsammans delar också upplevelser erfarenheter i större utsträckning och är i större behov av gemensam planering och utvärdering. Samtidigt är meningen med pedagogiska samtal att lärarna placerar in sina erfarenhetskunskaper i ett större perspektiv. Att som de föreslår ibland organisera samtalsgrupper utifrån skilda årskurser skulle föra med sig en naturlig och effektiv spridning av kompetensen på hela skolan, dels i form av tips och idéer och dels som en förståelse om vad eleverna kommer ifrån/vad de är på väg mot när de går från ”lilla” till ”stora”.
Vår analys av kulturen på Mioskolan uppvisar annars en väldigt positiv inställning till samarbete och att det finns förutsättningar för denna i form av engagerad personal och skolledning. Då den egentliga samarbetskulturen enligt Hargreaves framförallt visar sig i de små vardagshandlingarna och de korta, anspråkslösa samtalen som förs mellan pedagogerna i lärarrummet eller på väg till klassrummet, är detta något som kanske bättre kan mätas med hjälp av observation. Det kan mycket väl vara så att lärarna ägnar sig åt pedagogiska samtal i mycket högre grad än vad de tror, man måste inte avtala en tid och kalla det för ett ”pedagogiskt samtal” för att diskussionen ska vara utvecklande och leda till reflektion. Vetskapen om de olika kulturmodellerna och de olika formerna för samarbete kan dock tjäna som underlag för diskussioner kring den egna verksamheten. Genom att använda sig av de gemensamma begreppen underlättas också en reflektion, både en personlig och kollektiv sådan.
Som vidare forskning hade det varit intressant att införa en utarbetad metod som t.ex. dagboksskrivning eller använda sig av en utbildad handledare utifrån under en begränsad tid någon gång i veckan och därefter utvärdera arbetet för att se om lärarnas attityder eller samtalsmönster kommit att förändras. Att utvärdera hur det visar sig i den praktiska undervisningen och vilka konsekvenser det får för eleverna är ett ännu mer omfattande men spännande förslag till vidareutveckling av detta arbete. Vad gäller tankarna kring skapandet av gemensamma begrepp och ett professionellt språk hade det varit väldigt intressant att utforska detta närmre utifrån ett föräldraperspektiv, något som lärarna själva föreslog som intressant aspekt.
47
Slutligen kan väl sägas att vår analys visade att det pedagogiska frirummet lärarna förfogar över är ganska generöst, önskan att skapa delaktighet bland medarbetarna och ängslan över att frånta någons ansvar genomsyrar varje beslutsnivå; staten anser kommunen mogen att utöva ansvaret för skolan; kommunen vill stärka rektorn och inte undergräva hennes auktoritet gentemot lärarna med fastställda direktiv; rektorn lämnar lärarna stor frihet i val av undervisningsmetoder och i tolkningen av läroplanens mål och riktlinjer. Väggarna till ettan som utgjorde Lärarens boning har rivits och renoverats till en rymlig trea med inglasad balkong. Nu gäller det bara att våga inreda det funktionellt och efter personlig smak. Att placera det runda bordet i lägenhetens största rum är enligt oss en god början.
48
Referenser
Alexandersson, Mikael (1999) (Red.). Styrning på villovägar. Lund: Studentlitteratur.
Alexandersson, Mikael (2007) Tankens krökning tillbaka mot sig själv. Pedagogiska
Magasinet, (1), 28-33.
Arvastsson, Gösta & Ehn, Billy (2007). Kulturnavigering i skolan. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Berg, Gunnar, Groth, Erik, Nytell, Ulf & Söderberg, Hans (1999). Skolan i ett
institutionsperspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Berg, Gunnar (2003). Skolkultur – nyckeln till skolans utveckling. Stockholm: Gothia AB.
Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2004). Lärare av imorgon. Stockholm: Lärarförbundet.
Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2006) Kulturanalyser. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Granström, Kjell (2007) Språket är tankens redskap. Pedagogiska Magasinet, (1), 34-38.
Hargreaves, Andy (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa
Malmqvist, Johan (2007). Analys utifrån redskapen. I Jörgen Dimenäs (Red), Lära till lärare (ss. 122-132). Stockholm: Liber
Maltén, Arne (2003). Att undervisa – en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Mohlin, Martin (2004). Att vara i särklass: om delaktighet och utanförskap i
49
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:20962/FULLTEXT01
Rönnerman, Karin (1998). Utvecklingsarbete – en grund för lärares lärande. Lund: Studentlitteratur.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan. Tillgänglig, 2009-12-14.
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=37&doktyp=prop&rm=1990/91&bet=18
Skolverket (2003). Grundskola för bildning. Carlgren, Inger, Hylén, Jan & Holmqvist, Berit. Tillgänglig 2009-12-14. http://www.skolverket.se/sb/d/150
Skolverket - Inspektionsrapporter. Tillgänglig, 2009-12-14.http://www.skolverket.se/sb/d/225
Skolverket - Lärarlyftet. Tillgänglig, 2009-12-14.
http://www.skolverket.se/sb/d/2862;jsessionid=726BA088BEAA948E6F2A752B33F9F9AD
Skolverket (1994). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och
fritidshemmet, Lpo 94 Tillgänglig, 2009-12-14. http://www.skolverket.se
Skolöverstyrelsen (1980). Läroplan för grundskolan. Lgr 80 - Allmän del, mål och
riktlinjer,kursplaner, timplaner. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Thomsson, Heléne (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Tiller, Tom (1999). Det didaktiska mötet. Lund: Studentlitteratur
Utbildningsdepartementet (1974). SOU 1974:53 : Skolans arbetsmiljö : betänkande av
utredningen om skolans inre arbete – SIA. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
50
http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_principer_t f_2002.pdf