moderna
I följande kapitel följer först en kort sammanfattning av resultatet för undersökningen, i relation till detta förs därefter ett resonemang mot bakgrund av tidigare forskning och den diskussion om det
andra moderna som fördes i kapitel 1.
3.1. Idealtyp för lärarprofessionens olika fält
I föregående avsnitt belystes att det professionella metaspråket i lärarens yrkesroll i första hand kretsar kring styrdokument. Det är alltså byråkratin som acceptabilitetsplattform som ger lärarnas yttranden giltighet och det är på byråkratins villkor som läraryrket utvecklas. I undersökningen har det framkommit att även ämneskompetensen är ett viktigt fält för att giltigförklara undervisningens tillvägagångssätt. Det är alltså, vid sidan av pedagogiken, två stycken fält som utgör yrkesutövningen, enligt de intervjuade lärarna: ämnet de undervisar i och styrdokumenten från Skolverket. Mot bakgrund av detta resonemang som utgår från resultatet, kan alltså en bild tecknas som beskrivning av hur yttranden har givits giltighet i olika acceptabilitetsfält i lärarprofessionen.
Figur 2. Existerande acceptabilitetsfält som ger giltighet för lärarens yttranden.
Styrdokument och
Bedömning Pedagogik
och
Ämneskompetens Didaktik
Idealtypen är möjligen inte ett kontroversiellt antagande, då både ämneskompetens å ena sidan och pedagogik och didaktik å den andra utgör två grundpelare i den akademiska utbildningen till lärare.
Inte heller är det kanske förvånande att styrdokument är en viktig del av läraryrket, då det är på uppdrag av Skolverket som läraren exempelvis sätter betyg. Figur 2 är tänkt att tjäna som premiss för det resonemang kring hur läraryrkets profession tecknar sig i materialet, som följer i nästa avsnitt. Det är därför viktigt att påpeka att storleken på fälten i Figur 2. inte har någon betydelse för hur det ser ut i praktiken, eller ens hur det är tänkt att se ut. Att linjerna i figuren är streckade understryker också att fälten inte är strikt isolerade från varandra. I nästa avsnitt, däremot, visas en liknande figur, med ett förslag på hur en sådan bild kan tecknas baserat på vad materialet visar.
3.2. Idealtyp: hur lärarprofessionen tecknar sig i materialet
Tidigare har studien konstaterat att den akademiska disciplinen pedagogik är ett förhållandevis litet fält i lärarprofessionen. Dessutom har det konstaterats att acceptabiliteten för giltigheten yrkesutövningens yttranden företrädesvis hämtas från styrdokumenten. För att tydliggöra grafiskt hur lärarprofessionens yttranden ges giltighet i olika acceptabilitetsfält, och hur acceptabilitetsfälten förhåller sig till varandra i materialet föreslås en idealtyp:Figur 3.
Styrdokument
och
Bedömning
p e d a g o g i k ÄmneskompetensDet kommunikativa förhållningssättet till den akademiska kunskapsbasen utgör de två minsta fälten i figuren, och det är det som avses tydliggöras. Det är inte en statistisk sammanställning, utan en grafisk renodling av en bild som illustrerar hur giltighet för lärarprofessionen skapas. Såväl min undersökning som det relevanta forskningsläget medverkar till det intryck som den här bilden avses mediera.74 Konkret har undersökningen visat att det är styrdokumenten som kontrollerar
professionens kunskapsbas snarare än att de är självständiga i förhållande till varandra. Det är alltså
74 Jämför Egil Andersson & Maria Lawenius (1983) Lärares uppfattning av undervisning s. 261ff och Mikael
detta som Marie Jedemark anser peka mot att läraryrket inte är professionellt enligt gängse kriterier.75 När läraren har pekat på yttre förutsättningarna så är det primärt styrdokumentens påbud
som tillgodoses. Men undersökningen har också pekat på att ämneskompetensen har en större roll för lärarnas yrkesutövning än pedagogiken och det är därför som pedagogiken utgör det minsta fältet i figuren. Det är innehållet (frågan om vad som skall göras eller användas för kunskapsförmedlingen) som bestämmer metoden (hur läraren ska gå tillväga för att uppnå ett kunskapsmål) och inte tvärtom.76 Ur ett habermasianskt normativt perspektivt skulle dessa frågor –
vad och hur – i princip kunna ställas samtidigt, utan att den ena av dem sätter premisserna för den andra. Dessutom läggs huvudfokus i många fall på lärarens agerande, inte på interaktion.77
Själva sättet att tala om just den vetenskapliga disciplinen pedagogik håller en förhållandevis låg abstraktionsnivå och interaktionen lärare emellan handlar ”mest om bedömning”, som de själva uttrycker det, och sällan om pedagogik. Det ligger emellertid inte i undersökningens huvudintresse att söka svar på frågan om vad detta beror på, men det framstår som ett inte helt irrationellt förfarande i lärarnas situation. Med tanke på att forskningen tidigare visat att yrkets praktik försvårar teoretiska resonemang kring lärande,78 så kan pedagogik och en förnuftsmässig
utveckling av kommunikation nästan te sig som ett moment 22 för lärarna: eftersom pedagogik som vetenskap utgör ett så litet fält inom professionen, vad ska lärarna då interagera kring? Eftersom lärarna inte interagerar kring det vetenskapliga fältet, varför ska då dess utrymme i professionen öka?
3.3. Det andra moderna och läraren
Resultatet för undersökningen av intervjuerna ger vid handen att villkoren för utvecklingen av den livsvärldsliga delen av lärarprofessionen (pedagogik) inte sker på dess egna villkor. Snarast har det handlat om styrdokumentens villkor. Det är också dessa villkor som styr hur interaktionen lärare- elev går till. Interaktion som medel och mål kommer till uttryck i någon av intervjuerna, men det bestående intrycket är att interaktionens mål tjänar systemvärldsliga villkor. I en habermasiansk begreppsapparat liknar det en systemvärldens kolonisation av livsvärlden.
75Marie Jedemark. (2006) Lärarutbildningens olika undervisningspraktiker – En studie av lärarutbildares olika sätt att praktisera sitt professionella uppdrag, s. 32.
76 se också tidigare resonemang med Mikael Alexandersson (1994) Metod och medvetande respektive med Egil
Andersson & Maria Lawenius (1983) Lärares uppfattning av undervisning
77 Mikael Alexandersson (1994) Metod och medvetande s. 255 78 Jfr Mikael Segolsson (2011) Lärandets hermeneutik
Ur Habermas perspektiv är interaktionen samtalets medel och mål. Det är ”vad”, ”hur” och ”varför” på samma gång. Där växer den kommunikativa kunskapsbasen (i det här avseendet pedagogik) fram ur samförstånd mellan två subjekt och därtill utgör den också verktygen för interaktionen mellan lärarna: interaktionen som sådan har förvisso samförståndet som telos men tjänar sitt eget syfte i sig självt. Interaktionen är både medel och mål. Undersökningen har dock visat att kunskapsbasen framför allt innehåller en begreppsapparat som är hämtad i från systemvärldsliga premisser, där de kommunicerande lärarna förhåller sig som verkställande objekt i förhållande till institutionens subjekt. I det andra moderna skulle institutionen ständigt formulera om sig själv i relation till andra subjekt, men jag vill snarare beskriva skolverkets relation till lärarna som mer lik egos relation till alter än att det är två subjekt som uppstår i interaktionen med varandra. Fram träder bilden av ett skolväsende som placerar sig i det första modernas kontext.
3.4. Avslutande metodologiska reflektioner
Det faktum att undersökningen visar på en brist på pedagogisk vetenskap inom läraryrket kan ses från olika perspektiv. Det går inte att utesluta att det är en konsekvens av en skolkultur på den skola där huvuddelen av intervjuerna gjordes. Det går heller inte att utesluta att resultatet vilar på en metodologisk problematik – intervjuerna frågar aldrig rakt ut efter pedagogisk vetenskap och får därför heller inga svar som utgår från pedagogisk vetenskap.79 Alla dessa invändningar är relevanta
i sammanhanget. Å andra sidan har lärarna varit subjekten i utformningen av materialet. De har alla svarat på olika sätt, och möjligheterna att resonera kring pedagogisk vetenskap har funnits i
intervjuerna, men de har inte upplevts som den mest relevanta förväntningen på professionen från lärarnas håll. Ändå vill jag understryka att dessa frågor är viktiga att påpeka och medvetandegöra, inte minst för att säkerställa att ingen av de intervjuade lärarna ska uppleva det som att de
framställts i dålig dager.