För att sammanfatta analysen av empirin var det tydligt att det framförallt var normer och olika föreställningar om gruppträning som tycktes påverka deltagandet, särskilt om vi ser till könsfördelningen. Synen på gruppträning har fortsatt att betraktas som något feminint sedan konceptet växte fram under Jane Fonda och ”workoutens” tid då det uttryckligen marknadsfördes som träning för hemmafruar. Även om konceptet har moderniserats och utvecklats tycks föreställningarna finnas kvar. De förväntade uppfattningarna och normerna i samhället om vad som är maskulint och feminint kan därför antas påverka hur vi väljer att träna, i viss utsträckning.
Hur genus manifesterades i gruppträningssalen kan sammanfattas till att det tydligast skildrades på två vis. Det första är genom att se till könsfördelningen, gruppträningen var på detta gym enligt instruktörerna tydligt kvinnodominerad vilket kan betraktas som ett manifesterande av genus. Det andra sättet som genus manifesterades på var deltagarnas självskattningsförmåga, det fanns tendenser i gruppträningssalen där män generellt sett var mer benägna att överskatta
sin fysiska förmåga medan kvinnor var mer benägna att underskatta sin fysiska styrka. Detta tycktes kunna förklaras av normer och föreställningar gällande biologiska skillnader, där män antas vara fysiskt starkare. Även bilden om idealkroppen och hur den har skiljt sig åt historiskt sett tycks påverka att vissa kvinnor exempelvis valt lättare vikter för att inte bygga för stora muskler.
När det gäller frågeställningen som berör på vilka sätt instruktörerna bidrar till eller utmanar genusnormer tycktes det finnas en koppling mellan att deltagare lockas av det egna könsuttrycket, antingen maskulint eller feminint. Män som praktiserar maskulint, troddes vara mer benägna att gå på pass med en manlig instruktör och tvärt om, kvinnor som praktiserar feminint troddes vara mer benägna att välja ett pass med en kvinnlig instruktör. Det normbrytande uttrycket, det vill säga män som praktiserar feminint eller kvinnor som praktiserar maskulint, bidrar även till förståelsen att maskulint och feminint tycks vara en trygghet för individer som ska testa på gruppträning.
Det går att konstatera att det är komplext att söka svar på vad det är som påverkar deltagandet på gruppträning även om vi kan se att genusnormer i viss mån tycks påverka hur män och kvinnor väljer att träna och det finns ett tydligt mönster i att det är fler kvinnor än män som väljer att gå på just gruppträning. Personliga preferenser påverkar också, då det finns män som väljer gruppträning som sin främsta träningsform och det finns kvinnor som hellre befinner sig ute bland de fria vikterna. Det är därför svårt att både betrakta och benämna män och kvinnor som två homogena grupper. Däremot går det fortfarande att göra antagandet att normer till viss del påverkar hur vi väljer att träna, då det är en integrerad och naturlig del av vår vardag. Normer upprätthålls enbart för att vi kollektivt fortsätter att agera i enlighet med det som anses vara önskvärt och accepterat. Då det kan anses vara skrämmande för individen att agera normbrytande bidrar därför till att vi kan se en fortsatt tydlig könsfördelning.
Likt nämnt under avgränsningarna som gjordes inför utförandet av denna studie är det endast instruktörernas observationer som utgör empirin. Inför vidare forskning finns en möjlighet att jämföra olika gym och den kultur som finns där för att se hur normer påverkar deltagandet på gruppträningen, eftersom denna studie enbart undersöker ett enskilt gym. Det är därför svårt att dra generella slutsatser utifrån resultatet av denna studie, vilket även var förväntat då det var en fallstudie som utfördes. En ytterligare möjlighet hade varit att intervjua deltagare eller andra
medlemmar på gymmet som väljer bort denna typ av träningsform för att se om resultaten hade skiljt sig åt av samma anledning.
Som nämnt under avgränsningen har den rådande pandemin påverkat gruppträningen på gymmen. Istället tycks allt fler ha ägnat sig år hemmaträning och både gymkedjor och fristående aktörer har lanserat olika former av onlineträning. Hur deltagandet på gruppträning kommer att påverkas i framtiden är därför intressant. Möjligtvis att vi som samhälle efter de restriktioner som funnits och den isolering som många drabbats av kan ha ett ökat behov av socialisering? Och kan det möjligtvis i sådant fall leda till att fler kommer lockas till det sociala i gruppträningen och att träna med andra, kvinnor som män.
Referenser:
Badmin, Nicola., Furnham, Adrian., & Sneade, Ian. (2002). ”Body image dissatisfaction: Gender differences in eating attitudes, self-esteem, and reasons for exercise”. The Journal of Psychology, 136, 581–596.
Beauvoir, Simone de (1976[1973]). Det andra könet. 3. tr. Stockholm: AWE/Geber
Bettencourt, B., Ann. & Miller, Norman. (1996). “Gender differences in aggression as a function of provocation: A meta-analysis”. Psychological Bulletin, 119(3), 422–447
Brinkmann, Svend. (2016). Methodological Breaching Experiments: Steps Toward Theorizing the Qualitative Interview. Culture & Psychology, 1-14.
Bryman, Alan. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. 3 uppl. Stockholm: Liber
Bryman, Alan. (2008). Social Research Methods.3 uppl. Oxford: Oxford University Press
Bladh, Greta. (2020). Moving thresholds: body narratives within the vicinity of gym and fitness culture. Malmö: Bokförlaget idrottsforum.org
Connell, Raewyn. & Pearse, Rebecca. (2015). Om genus. Göteborg: Daidalos
Esaiasson, Peter., Gilljam, Mikael., Oscarsson, Henrik., Towns, Ann. & Wängnerud, Lena.
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5:2 uppl. Stockholm: Wolters
Kluwer
Garmin. (2019). Fitnessrapporten 2019.
Friskis & Svettis (2019). Historia. https://www.friskissvettis.se/omoss/historia 2021-04-14
Guba, E. och Lincoln, Y. S. (1994). ”Competing Paradigm in Qualitative Research”, I N. K. Denzin och Y. S. Lincoln (red.), Handbook of Qualitative Research. Thousand Oaks, Calif.: Sage.
Gustafsson, Bengt., Hermerén, Göran. & Petterson, Bo. (2005) Vad är god forskningssed? Synpunkter,
Howe, Holly, S., Welsh, Timothy, N. & Sabiston, Catherine, M. “The association between gender role stereotypes, exercise motivation, and participation”. Psychology of Sport & Exercise (2017)
Hyde, Janet Shibley. (2005). “The gender similarities hypothesis”. American Psychologist, 60(6), 581– 592.
Johansson, Thomas. (1998). Den skulpterade kroppen. Stockholm: Carlsson
Les Mills (2021a). Our story https://www.lesmills.com/about-us/our-story/ 2021-04-14
Les Mills (2021b) Bodyattack. https://www.lesmills.com/nordic/workouts/fitness-classes/bodyattack/
2021-05-20
Les Mills (2021c). Bodypump. https://www.lesmills.com/nordic/workouts/fitness-classes/bodypump/
2021-05-20
Martin, Patricia Yancey (2003) “Said and done vs. saying and doing : Gendering practices, practicing gender at work”. Gender & Society, 17 (3): 342-366.
Mansfield, Louise (2011) “‘Sexercise’: working out heterosexuality in Jane Fonda’s fitness books”.
Leisure Studies, 30:2, 237-255
Stadium (2020). Årlig kartläggning av svenskarnas träningsvanor: Var tredje tränar för att få bättre
Bilaga
Intervjuguide:
Namn: Kön: Ålder:Bakgrund:
1. Hur länge har du varit instruktör?
2. Hur kommer det sig att du blev instruktör?
3. Vad gör du när du inte instruerar, jobb, studier etc.? 4. Har du gått någon typ av utbildning för att instruera? 5. Vilka typer av gruppträning är du instruktör i?
6. Är, eller har du tidigare varit instruktör på andra gym?
7. Vilken typ av träning ägnar du dig åt när du inte instruerar och vad intresserar dig?
Deltagandet:
8. Vad tror du det är som får människor att gå på gruppträning?
9. Varför tror du att de som testar på denna typ av träning väljer att fortsätta med det? 10. Om du funderar kring konceptet gruppträning, anser du att det finns några fördomar eller
förutfattade meningar?
11. Har du lyckats övertala nya personer att delta på dina pass, vad har du i sådant fall fått för reaktioner både innan och efter passet från dessa?
12. Vilka är det som går på dina pass?
13. Är det olika personer varje gång, är det samma personer? 14. Hur ser fördelningen ut mellan unga och äldre?
15. Hur ser könsfördelningen ut?
Ev. följdfråga: hur såg det ut på tidigare gym du instruerat på? 16. Vad kännetecknar de nya och återkommande deltagarna?
18. Vad kännetecknar män och kvinnor?
19. Om du funderar kring deltagarnas prestation och självskattningsförmåga t.ex. vilka vikter de väljer att ta, skulle du säga att det finns några mönster bland de som antingen överskattar eller underskattar sig själva?
20. Finns det något som kännetecknar de som frågar om hjälp, t.ex. om tekniken?
21. När du ger instruktioner, vad händer i rummet då? Finns det något som kännetecknar de som möjligtvis är mer eller mindre benägna att följa dem?
22. Finns det något kännetecknar de deltagare som stannar kvar och pratar efter passet?