Sammanfattning av besök i Västerviks kommun, januari 2004 Introduktion om åtgärdsprogrammet

Västerviks LIP-åtgärd med stimulansbidrag för miljö- och kretsloppsanpassade avlopp har sin bas i kommunens arbete med kontinuerliga ytvattenundersökningar vilka visat på en kraftig övergödning av kommunens kustvatten. Den kretslopps- plan som togs fram i slutet på 1990-talet och det EU-projekt Framtid Gamlebyvi- ken som man startade 1998 blev en naturlig plattform för LIP-programmet. Enskil- da avlopp identifierades tidigt som ett prioriterat område för att minska belastning- en av närsalter på Gamlebyviken.

Stimulansbidragen är en del i ett bredare LIP-program inriktat på att minska när- saltsbelastningen inom Gamlebyvikens avrinningsområde. Syftet med stimulansbi- draget var att förbättra vattenkvalitén i Gamlebyviken/Östersjön och att återföra näring från hushåll till jordbruksmark.

avlopp och med ett tak på 30 000 kr i bidrag.

Västerviks åtgärdsprogram är också i ett speciellt sammanhang i och med att man redan i projektets start införde nya funktionskrav på enskilda avlopp inom Gamle- byvikens avrinningsområde. Utöver hårda krav på smittskydd och utsläpp av miljö- skadliga ämnen införde man också ett krav på kretslopp av växtnäring med stöd i Miljöbalken. När detta kopplades till stimulansbidraget fanns det möjlighet att få bidrag för att bygga den typ av anläggning som miljökontoret ställde krav på.

Resultat

Åtgärden avslutas under 2004 och alla medel är använda. Sammantaget har 170- 180 fastigheter installerat i förstahand urinsortering. Hade man haft tillgång till mer medel i projektet hade man kunnat få ut många fler bidrag. Vidare har man etable- rat ett system för återföring av humanurin och en lantbrukare i norra delen av kommunen lagrar och sprider urinen. Kommunens renhållningsförvaltning hämtar urin hos fastighetsägare som en del i det vanliga arbetet och till den vanliga taxan för tömning av slutna tankar.

Internt i kommunen har det funnits många diskussioner angående enskilda avlopp men de har i första hand rört huruvida det ska ställas ett generellt kretsloppskrav eller inte. I och med att möjligheten fanns att ge bidrag till de fastighetsägare vilka blev utsatta för kravet blev dessa interna diskussioner avväpnade. Nu efter projek- tet påbörjas ett arbete med att ta fram en ny policy för enskilda avlopp utgående från funktionskraven samt ett samverkansprojekt med andra kommuner i Kalmar län om ett gemensamt underlag till kommunala avloppspolicies. Man var också en av 8 kommuner som stod bakom arbetet med den exempelsamling om små avlopp som Formas förlag gett ut.

Man genomförde redan 2002 en enkät till de då 120 fastighetsägare som installerat kretsloppslösningar med stöd av LIP-medlen. Denna hade hög svarsfrekvens och finns redovisad i en särskild rapport som är tillgänglig via Västerviks hemsida. En av slutsatserna från enkäten som stärkt kommunen i sitt arbete är att de allra flesta fastighetsägare är positivt inställda till sina nya urinsorterande toaletter och att de tydligt ser nyttan med minskade utsläpp och kretslopp. Emellertid skulle relativt stor andel inte ha satsat på denna lösning om inte bidraget funnits.

Erfarenheter

Västervik har goda erfarenheter av att informera och kommunicera om projektet i olika lokala sammanhang, men att nå ut tar tid och det är fråga om långsamma processer innan fastighetsägarna verkligen går från ord till handling. Kontinuitet är en viktig aspekt i denna typ av projekt. Den del av projektet som gick trögt var etablerandet av ett system för återföring av humanurin. När väl detta kom till stånd gick det fortsatta arbetet med att kommunicera med fastighetsägarna mycket lätta- re.

Åtgärden med stimulansbidrag var en naturlig fortsättning på det redan påbörjade arbetet med att minska närsaltsbelastningen. Efter projektet kan man nu gå vidare med en ny avloppspolicy och utveckla arbetet vidare. Troligtvis finns nu tillräckligt med erfarenhet och kunskap i kommunen för att man ska kunna etablera kraven på den höga nivå som slogs fast under LIP-åtgärden.

Framgångsfaktorer var dels den kompetens och erfarenhet som fanns samlad i kommunen och dels att man visade på en tydlig koppling mellan miljötillståndet, i det här fallet den övergödda Gamlebyviken, och behovet av åtgärder. Vidare var det avgörande att bidrag kunde ges till de tekniklösningar som det samtidigt ställ- des krav på. På detta sätt kombinerades piskan och moroten. Ytterligare en aspekt var att man tydligt kommunicerade kretsloppstanken som bärande för arbetet. Man ville inte bara hindra utsläpp utan istället också åstadkomma ett kretslopp av när- salter.

Vad gäller utformning av stimulansbidrag så är det bra med ett tak för det maxima- la bidragsbeloppet. Man bör också ha bidrag som kan gå till såväl ny som befintlig bebyggelse.

Utvärdering

Den enkät till fastighetsägare som genomfördes 2002 avser man göra om under 2004 för at dels få med de nya anläggningarna och dels få en uppföljning av de anläggningar som varit i bruk ett antal år. Den provtagning av Gamlebyvikens vattenkvalitét som skett fortsätter och man hoppas på sikt kunna utläsa effekterna av den minskade miljöbelastningen i vattenmiljön.

Slutlig kommentar

Västervik är ett mycket gott exempel på ett väl genomtänkt och underbyggt projekt där man lyckats kombinera moroten genom stimulansbidrag med höga krav på fastighetsägare och samtidigt på ett framgångsrikt sätt kommunicerat med inblan- dade aktörer. Ingen anan kommun har lyckats få till stånd så många kretsloppsan- passade anläggningar på så kort tid som Västervik. Vidare har man inte bara jobbat i kommunen utan aktivt spridit sina erfarenheter och initierat nätverkande på både regional och nationell nivå.

Mer information

Kontaktpersoner Anders Fröberg, e-post: anders.froberg@vastervik.se och Gun Lindberggun.lindberg@vastervik.se båda Miljö- och hälsoskyddskontoret. Mycket bra information finns på www.vastervik.se, under rubriken projekt och vidare un- der Framtid Gamlebyviken.

3. Sammanfattning av besök i Linköpings kommun, januari 2004