I arbetet har jag studerat hur den tidigare diskrimineringslagstiftningen sett ut samt hur den har utvecklats till den lagstiftning vi har idag. Några generella saker jag kunnat konstatera är att de första jämställdhetslagarna (1979:1118 samt 1991:43) främst syftade till att förbättra kvinnornas status inom arbetslivet. Lagarna var endast tillämpbara i arbetslivet och gav stor frihet till arbetsgivare att själv reglera samt uppfylla lagarna. Detta utvecklas sedan under några decennier till att istället handla om ett utvidgat skydd i syfte att beakta de mänskliga rättigheterna. Diskrimineringslagstiftningen växer från att endast ta avstamp i arbetslivet till att nu skydda de svagare parterna inom fler civilrättsliga områden.
Det som även gått att konstatera är att både EU och Europarådet har haft ett stort inflyttande på Sverige i arbetet kring diskrimineringslagstiftningen. Genom införlivandet av konventioner och stadgor har Sverige tvingats till att vidareutveckla den befintliga lagstiftningen för att kunna motsvara de internationella kraven. Slutsatsen jag även kunnat dra är att EU har haft en stor inverkan i hastigheten av genomförandet genom tidsfrister att applicera kraven i den nationella lagstiftningen.
36 Under arbetet med uppsatsen har jag sett att Sverige till stor del haft en egen fri vilja att styra över den nationella lagstiftningen samtidigt som det finns begränsningar. Att utöka
diskrimineringsskyddet i form av att tillämpa fler grunder än vad som framgår som krav i EU:s stadga om den grundläggande rättigheten samt i EKMR är inget problem. Däremot har Sverige inte haft något val att inte tillämpa de grunder som ställs som krav i och med
accepterandet av EU-rättsliga lagar. Sverige har i sin tur övervägt vilka diskriminerings- grunder som skulle införlivas i den nya diskrimineringslagen (2008:567) men stannat vid att införa de sju diskrimineringsgrunder som finns idag. Motiveringen har till största del grundats i diskrimineringskommitténs utredning och avsaknaden av utredning av andra grunder när utredningen skedde. Med det sagt har Sverige dock inte bortsett från att det i framtiden kan finnas behov för fler diskrimineringsgrunder.
Min huvudfråga i uppsatsen var hur har Sverige avgränsat samt eventuellt begränsat sina diskrimineringsgrunder. Genom arbetets gång har jag upplevt att det inte finns något entydigt svar. Mycket pekar på att Sverige valt att avgränsa diskrimineringslagen (2008:567) i form av att inte införa alla grunder som finns i EKMR och EU:s stadga om de grundläggande
rättigheterna även fast möjligheten fanns. Samtidigt har Sverige ett starkt skydd mot
diskriminering där vi till skillnad från EKMR och EU har både ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck som utskrivna diskrimineringsgrunder. Sverige har även under flera decennier utrett diskrimineringsfrågorna där det tillkommit nya lagar inom diskriminering under tidens gång baserat på behoven som upplevts i samhället. Att Sverige däremot valt att inte utreda behovet av fler diskrimineringsgrunder sedan regeringens proposition 2007/08:95 tyder på ett avstannade i utvecklingen. Således har jag dragit slutsatsen att Sverige har avgränsat sin lagstiftning genom att endast utreda de grunder som redan fanns samt ålder och könsöverskridande identitet, och valt bort både fler grunder samt alternativet att ha en öppen lista.
37
7 Slutsatser
I uppsatsen har syftet varit att undersöka ifall Sverige har begränsningar inom
diskrimineringsgrunderna utifrån ett rättsanalytiskt perspektiv. Jag har dragit slutsatsen att Sverige har ett starkt diskrimineringsskydd som skyddar svagare parter inom det civilrättsliga området. Däremot anser jag att det finns mer att utveckla inom området. För att inte begränsa någon diskrimineringsgrund hade Sverige således kunnat applicera en öppen lista eller välja att tillföra diskrimineringsgrunder som omfattas av Europeiska unionen.
Synen på människan har förändrats sedan den första diskrimineringslagen 1980. Det som då sågs som icke diskriminerande grunder ses idag ur ett annat perspektiv. Diskrimineringslagstiftningen följer tidens anda och är ständigt i under utveckling.
Lagstiftning är en trögrörlig process som tenderar att hamna efter i samhällsutvecklingen. Samtidigt skiftar normerna i samhället över tid och det uppstår nya strömningar i samhället som anses av vikt att värna om. Lagstiftningen kommer aldrig vara i fas med samhällets strömning men lagstiftningen kan tillsammans med förändrade attityder bidra till ett förändrat samhällsklimat och hur vi i samhället ser på det som anses vara annorlunda. Tillsammans med lagstiftning kan vi göra vårt bästa för att skydda de grupper som behöver samhällets skydd och stöd.
Avslutningsvis, jag är väl medveten om att min uppsats endast skrapar på ytan kring olika diskrimineringsgrunder. Som jag skrev i inledningen pågår det ständigt en debatt kring människors lika värde, kön och könstillhörighet samt ett jämställdhetsperspektiv. Alla dessa grunder hade var för sig varit intressanta att fördjupa sig i ett fortsatt arbete.
38
Källförteckning
Offentligt tryck Propositioner Proposition 1990/91:113 Om en ny Jämställdhetslag m.m. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-en-ny- jamstalldhetslag-mm_GE03113/htmlProposition 1979/80:56 Med förslag till lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet, m.m.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/med-forslag-till-lag-om- jamstalldhet-mellan_G30356
Proposition 2007/08:95 Ett starkare skydd mot diskriminering
https://www.regeringen.se/49bafd/contentassets/9992e1e8bedd4019aaa6a9e8565f778b/ett- starkare-skydd-mot-diskriminering-prop.-20070895
Proposition 1997/98:179 Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder
https://www.regeringen.se/49bafe/contentassets/15419eec977c44278df295dac01af09a/lag- om-forbud-mot-diskriminering-i-arbetslivet-av-personer-med-funktionshinder
Proposition 1997/98:180 Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning
https://data.riksdagen.se/dokument/GL03180
Proposition 2002/03:65 Ett utvidgat skydd mot diskriminering
https://data.riksdagen.se/fil/87D05013-7298-46BF-8FD2-6BFA40DB61EC
EU-material
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. (1953) https://www.echr.coe.int/documents/convention_swe.pdf
Rådets direktiv 2000/78/EG Likabehandlingsdirektivet (2000) EU.
39 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (2010/C 83/02) EU.
https://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0389:0403:sv:PDF Mål C-534/13. Kaltoft. (2014) https://open.karnovgroup.se/ovriga/CELEX62013CJ0354 Rättspraxis Arbetsdomstolen Arbetsdomstolen, AD 2018 NR 11 – Mål nr A 21/11. http://www.arbetsdomstolen.se/upload/pdf/2018/11-18.pdf Arbetsdomstolen, AD 2005 NR 87 https://juno-nj-se.ezproxy.its.uu.se/b/documents/499578 Litteratur Monografier
Hellborg, Sabina. (2018) Diskrimineringsansvar en civilrättslig undersökning av förutsättningarna för ansvar och ersättning vid diskriminering (1:1 uppl.). Uppsala. Iustus Förlag AB.
Sandgren, Claes. (2018) Rättsvetenskap för uppsatsförfattare (4:1 uppl.). Danelius, Hans. (2015) Mänskliga rättigheter i europeisk praxis (5:4 uppl.). Dahlman, Christian. Wahlberg, Lena. (2019) Juridiska grundbegrepp (1:1) Lehrberg, Bert. (2020) Praktisk juridisk metod (12:1 uppl.)
Artiklar
Olsson Herzfeld, Petra. Nytt diskrimineringsförbud anses för vagt. Eu & Arbetsrätt nordiskt nyhetsbrev.